Lathund: Texttyp: Beskrivande text
Fyra sidor att ha bredvid sig: metoden i korthet, ett pass del för del, mallen och vad du behöver. Skriv ut i liggande A4 eller ladda ner som PowerPoint, pdf eller Word.
Öppna pdf:en för utskrift (fyra sidor) PPTX: Lathunden som PowerPointPdf: LathundenWord: Lathunden
Texttyp: Beskrivande text
Metoden · 1/4Så fungerar insatsen
Kursen är för elever i åk 4–7 som räknar upp när de beskriver. Eleven lär sig beskriva så att läsaren ser det framför sig, i fyra steg: Tänk, Planera, Säg och Skriv. Tabellen visar passets delar.
Läsarna är ett yngre barn, som frågar i pass 2 och kommer på besök i pass 6, och någon i elevens liv, som får brev. Passen med egna minuter står på sidan Mallen, och stödtrappan i lathunden för Texttyper i grupp.
Tre saker att hålla fast vid
Nämn läsaren före första ordet. Läsaren avgör vad som ska med.
Lägg åt sidan eller lägg till, för läsarens skull. Säg varför, så att valet hörs och syns.
Kör fast högt. Säg vad du gör då.
Först från dig, sedan från eleven. Det är dem du lyssnar efter.
Arbetsform
Gemensamt (hela gruppen, med dig vid tavlan) → läraren visar (du tänker högt, och gruppen gör likadant) → i par (två och två, med var sin text) → gemensamt igen (två elever berättar om ett val)
Passets delar · vad du säger
| Del | Du säger |
|---|---|
| 1 · Läs som läsarenAlla svar på bordet | ”Vad ser du? Vad undrar du?” ”Vilken mening ger mest?” |
| 2 · Visa och prövaDu tänker högt | ”Vad hörde ni mig säga?” ”Nu prövar vi samma sak tillsammans.” |
| 3 · Tänk och planera | ”Vet läsaren det redan?” ”Vad ser läsaren först?” |
| 4 · SägLäsaren ritar | ”Rita bara det du hör.” ”Det du svarade nu ska med i texten.” |
| 5 · SkrivEn enda fråga | ”Skriv det du sa.” ”Stor som vad? Vad liknar det?” |
| 6 · Läs uppEtt val | ”Vad lade du åt sidan? Varför?” ”Vad tar du med dig?” |
Kortet: Vad är det, och var? Vad liknar det? Vad ser jag först, och sedan? Hur vet jag att det är just den? Svarsraderna: Nu vet jag, Det här ser jag framför mig, Nu undrar jag.
Vi kör ett pass: pass 7 i vecka 4
Ett pass · 2/4Gruppen · fyra elever i åk 5 börjar brevet om skolanPassexemplet som pdf
På tavlan står en mening ur gruppens text: ”Längst in i korridoren står skåpen.” På frågestunden frågade Ebba i 2A hur de ser ut. Alla skriver en ny mening, och gruppen pekar på Linneas: ”De är nästan lika höga som en vuxen, och varje skåp har ett eget lås.”
Läraren läser Brevet om Kaos, håller upp tre lappar om skolan och lägger en åt sidan: ”Min moster har sett skolgården på ett foto.” Var och en skriver sin läsare på första lappen och märker ut det den läsaren redan vet.
Sami spelar Adams morfar och ritar det han hör. Han ritar ett höghus och frågar: ”Hur hög är den?” Adam svarar: ”Två våningar, lägre än ditt hus.” Det blir en ny lapp.
Läraren läser Linneas första mening över axeln och frågar: ”Vad ser din moster först?” Wilma kör fast och säger: ”Jag tittar på kortet.” Sedan skriver hon.
Det jag förberedde
Jag skrev tavlans tre rader och en mening ur gruppens text. Jag hade Brevet om Kaos, blädderblocket med reglerna och tre lappar om skolan. På bordet låg lappar, bladet Planen, kortet, halva A4 och mapparna med barnens teckningar. Jag lyssnade särskilt på Adam och Wilma.
Klar tidigt
Eleven läser sin början som läsaren, med kortet, och skriver in det läsaren saknar.
60 minuter, minut för minut
| Tid | Vad händer |
|---|---|
| Före | Förberedelse Skriv tavlans tre rader och dagens mening. Lägg fram lappar, bladet Planen, kortet, halva A4 och mapparna. |
| 0–5 | 1 · Läs som läsaren En elev läser meningen som barnet. Alla skriver en ny mening, och ni lägger dem bredvid varandra. |
| 5–15 | 2 · Visa och pröva Läs Brevet om Kaos. Visa reglerna och tre lappar. Du lägger en åt sidan, och gruppen säger vilka barnet hade behövt. |
| 15–27 | 3 · Tänk och planera Nytt mål ur teckningen. Var och en skriver sin läsare och märker ut det läsaren redan vet. |
| 27–33 | 4 · Säg Två par sätter sig ihop. Läsaren spelar skribentens läsare, ritar och frågar. Svaret blir en ny lapp. Sist säger läsaren sin egen första mening. Blir ett par över, är du läsaren. |
| 33–57 | 5 · Skriv Var och en skriver början. Du läser över axeln och ställer en fråga i taget. Rätta inte nu. |
| 57–60 | 6 · Läs upp Paren säger vad de tar reda på vid skolan, i stället för ett val. |
Passen med egna minuter
Mallen · 3/4Den här sidan som pdf: Passen med egna minuterPass 4 och pass 6 till 9 följer passet i sex delar
Pass 1 till 5
| Pass och minuter | Det ni gör |
|---|---|
| PASS 10–20 min | ”Vad gör en beskrivning bra?” Den korta texten: tio minuter utan stöd. |
| 20–32 min | Två texter om samma skåp. ”I vilken ser du skåpet?” |
| 32–60 min | Lika och olika med två bilder. Paren övar på frågestunden och väljer rum. |
| PASS 20–20 min | Läs som läsaren. Frågestunden: barnet frågar och ritar parets rum. |
| 20–40 min | Sortera frågorna. Läs Slöjdsalen som Noor. |
| 40–60 min | Eleven läser dina svarsrader, svarar på det du undrade och skriver ett mål. |
| PASS 30–23 min | Läs som läsaren. Du beskriver lärarrummet, och alla ritar. |
| 23–60 min | Paren planerar och beskriver. Alla skriver början. Två sätt vid 52. |
| PASS 40–60 min | Starterna. Fotot bredvid teckningarna. Säg 19–25, Skriv 25–57, halvvägs vid 41. |
| PASS 50–23 min | Två sätt i era texter. ”Jag skriver, ni tänker.” Du skriver gruppens början. |
| 23–60 min | Var och en skriver fortsättningen. Gruppen väljer en. |
Pass 6 till 12
| Pass och minuter | Det ni gör |
|---|---|
| PASS 60–60 min | Två texter, vecka 3. Säg 18–26, Skriv 26–40. Besöket 40–60. |
| PASS 80–60 min | Två texter, vecka 4. Säg 19–25, Skriv 25–57, halvvägs vid 41. |
| PASS 90–60 min | Två sätt i era texter. Planen som lista. Säg 26–34, Skriv 34–57. |
| PASS 100–9 min | Läs som läsaren. Saken bredvid kamratens teckning. |
| 9–45 min | Eleven skriver. Läsaren halvvägs vid 25, och hen ritar. |
| 45–60 min | Läsaren ringar in och undrar. Eleven skriver in svaret och adressen. |
| PASS 110–25 min | Den korta texten igen. Före och efter. Slöjdsalen och Kaos. |
| 25–60 min | Paren läser uppgifterna. Eleven bygger ut brevet. |
| PASS 120–30 min | Svaren på breven. Eleven ritar läsarens skola. Mitt mål. |
| 30–60 min | Det egna brevet går iväg. ”Vad gör en beskrivning bra?” |
Vad du behöver för kursen
Material · 4/4Var materialet finns
Veckans sida. Dagens mening, det du visar och det du ska lägga märke till står i metoden, under Till läraren: veckorna, och greppen under Till läraren: återkopplingen. Veckans texter står direkt efter veckans sida.
Kortet och bladen. Kortet, bladet Barnets frågor, brevpapperet och de andra bladen står under Kursens material. Arket Lapparna, bladet Planen och diagrammet står i planeringsmallarna.
Det som gäller alla kurser. Hur du tänker högt, vad du gör när en elev fastnar och hur du hjälper den som har svårt att få ned texten står i Texttyper i grupp.
På bordet när passet börjar
- Lappar, pennor och halva A4 att rita på
- Bladet Planen och kortet Läsarens frågor
- Bladet Barnets frågor med barnets teckning, till och med pass 6
- Mapparna med Mina texter och Mitt mål
- Veckans text, som du lägger undan före Skriv
- På tavlan: Vem läser? Vad vill vi? När får vi svar?
Checklista inför kursen
Uppföljning
Varje pass: Skriv vad två eller tre elever säger, på bladet Det jag hör.
Pass 6, 8 och 11: Eleven fyller i diagrammet och ser om målet syns i texten.
Pass 11: Eleven fyller i staplarna för de korta texterna.
Efter kursen: Eleven skriver Uppgift 1 efter 4–6 veckor.
© Niclas Fohlin. Lathund till Texttyp: Beskrivande text, uppdaterad 28 oktober 2026. niclasfohlin.se/stodundervisning/texttyp-beskrivande-text/lathund. Bilderna i filmerna: Fluent Emoji, © Microsoft Corporation, MIT-licens.