Innehåll
Vad är värt att lära?
En metod tar oss bara en bit på vägen om inte innehållet är intressant, skapar mening och går att fördjupa sig i. Här finns fem frågor att pröva ditt innehåll med, och mallar till dig, en kollega och eleverna.
Börja här
Har du tio minuter? Ställ de fem frågorna till ditt nästa arbetsområde, och sist frågan om vad du tar bort.
- 1Vad öppnar innehållet?Den idé bakom innehållet som eleverna kan ta med sig till annat.
- 2Vad betyder det för eleverna?Vad eleverna redan tror om det, och var i sina liv de möter det.
- 3Vad är nytt för dem?Det de inte möter hemma, och en gemensam start för alla.
- 4Vilken fråga driver arbetet?En fråga som klassen arbetar med i varje lektion och kan svara på till sist, som ”Vad är mod när man är rädd?”
- 5Var blir det levande?Något konkret där idén syns: en människa, en händelse, en bok, ett föremål eller ett problem.
- SistVad tar du bort?Det som tar tid men inte leder fram till idén.
Har du en halvtimme? Skriv svaren i mallen Min innehållsanalys.
Sedan är du uppmärksam på om innehållet träffar, gärna med en kollega och bladet Observationen. Eleverna frågar du med bladet Det här minns jag i förskoleklass till årskurs 3 och Vad tänker du? i årskurs 4–9.
Mallarna
Vad, varför och hur
Didaktiken har tre frågor: vad eleverna ska lära sig, varför de ska lära sig det och hur det ska gå till. I planeringen kommer ofta frågan hur först, eftersom lektionen är i morgon och innehållet redan står i kursplanen eller i läroboken. Då blir innehållet lätt det som står på nästa sida i boken, och eleverna gör uppgifterna utan att veta vad de är till för.
Börja i vad. Vad är intressant, relevant och viktigt för eleverna att lära sig? Vad berikar dem i deras liv? Vad får dem att förstå sig själva och världen mer? Gå sedan till varför, och välj hur sist.
Vi läser inte för att träna läsning
Vi läser inte en text för att träna läsning. Vi läser den för att innehållet är intressant och får oss att tänka och känna. Undervisning fungerar på samma sätt. Det är innehållet som griper tag i oss, och metoden hjälper oss sedan att tolka, förstå och skapa mening.
En elev kan träna läsning med läslistor och korta övningstexter, och det behövs. Samma elev behöver också boken som får oss att tänka, drömma och fantisera, och som låter oss möta känslor och erfarenheter som vi inte själva har varit med om. Färdigheten är ett redskap, och innehållet är skälet att använda det. En elev som ännu läser långsamt kan möta samma bok som klassen genom att lyssna, titta och samtala.
Lars-Göran Malmgren beskrev samma skillnad i svenskämnet. När ämnet mest är färdighetsträning kan innehållet i övningarna ”vara vad som helst”. Då handlar undervisningen sällan om vad som är rätt och viktigt i människors liv. Det gäller de stora frågorna, som krig och fred, och de små, som mobbning och rädsla. Mot det ställde han ett ämne med teman om mänskliga erfarenheter i dag och i historien. Pröva ditt eget innehåll. Kunde det bytas mot vad som helst?
Kärnan: tänk till, uppmärksamma och fråga eleverna
Arbetet med innehållet har tre delar. Inför arbetsområdet tänker du till om vad och varför. Under arbetet är du uppmärksam på om innehållet träffar rätt, alltså om det når eleverna och får dem att vilja förstå. Det hör och ser du på det de säger och gör. Det eleverna tänker och känner syns inte alltid, så du frågar dem om det i början av arbetet, och igen mitt i arbetet eller i slutet. Det de svarar ändrar nästa steg. Delarna gäller en hel klass lika väl som en liten grupp, och den lilla gruppen har ett eget avsnitt efter de tre delarna. Till varje del hör en mall som du, en kollega eller eleverna skriver i.
Tänk till: fem frågor om innehållet
Ett innehåll som är värt att lära gör två saker. Det börjar i något eleverna känner igen, och det leder ut i något de inte har mött. Ju mer eleverna har varit med om, läst och förstått inom ett område, desto mer har de att hänga upp det nya på. Att bara fråga vad eleverna redan vet hjälper mest dem som vet något. Ge därför alla en gemensam start, något att vara med om först, som en text, en bild, en berättelse, ett föremål eller ett problem. Då behöver ingen ha erfarenheten med sig hemifrån.
Här står de fem frågorna en gång till, och efter varje fråga hur du prövar ditt innehåll. Ställ dem när du planerar ett nytt arbetsområde eller prövar ett som redan är valt. Kursplanen säger vilket innehåll som ska behandlas. Du väljer vad i det som får tid, i vilken ordning det kommer och genom vilka texter, personer och frågor eleverna möter det.
1Vad öppnar innehållet?
Bakom ett innehåll som är värt tiden finns en idé som eleverna kan ta med sig till annat. För bråk kan idén vara att en del alltid är en del av något, och att helheten avgör hur stor delen blir. För klockan kan den vara att tiden går att mäta, så att vi vet hur länge något dröjer. Skriv idén i en mening, och vad eleverna ska förstå eller kunna efteråt som de inte kunde förut. Hittar du ingen idé, har innehållet kanske kommit med för att det står i läroboken.
2Vad betyder det för eleverna?
Det som är relevant för eleverna är mer än det de redan tycker om. Skriv vad du tror att eleverna tänker om innehållet i dag, också det som inte stämmer. Skriv vem som känner igen sig, och var i sina liv eleverna möter innehållet. Vad de själva tänker får du veta när du frågar dem.
3Vad är nytt för dem?
Skolan ger också det eleverna inte möter hemma: en erfarenhet, ett perspektiv eller en kunskap. Skriv vad som är nytt, och vad alla får vara med om först, så att klassen får en gemensam start.
4Vilken fråga driver arbetet?
I fråga 1 skrev du idén bakom innehållet. Gör den till en fråga som klassen arbetar med i varje lektion och kan svara på när arbetsområdet är slut. Pröva frågan. Kan en elev svara bra utan att ha lärt sig något under veckorna? Då är den för vag eller för lätt. Fyra exempel på en fråga som driver arbetet står i tabellen efter de fem frågorna.
5Var blir det levande?
Eleverna förstår idén bakom innehållet när de möter den i något konkret: en människa, en händelse, en bok, ett föremål eller ett problem. Välj något där idén syns. Det som fångar eleverna ska höra till det de ska lära sig, så att det inte blir ett sidospår.
SistVad tar du bort?
Det som är värt att lära behöver tid. Stryk det som tar tid men inte leder fram till idén, så att det som är kvar får plats.
Den fjärde frågan är svårast, eftersom ett arbetsområde oftast har en rubrik och ingen fråga. Så här kan frågan se ut.
| Arbetsområde | Frågan som driver arbetet | Det alla får vara med om först |
|---|---|---|
| Klockan, årskurs 1 | Hur ser vi på klockan hur lång tid det är kvar? | Alla ser på samma klocka och på dagens schema. |
| Läsgrupp, årskurs 3 | Hur klarar djuren vintern, och vem har det svårast? | Alla ser samma bild av en igelkott i löven och säger vad de tror. |
| Orientering, årskurs 6 | Hur hittar jag rätt där det inte går någon stig? | Alla går en kort sträcka på skolgården med en enkel karta. |
| Ellära, årskurs 8 | Varför lyser lamporna svagare i serie men inte parallellt? | Alla kopplar en lampa till ett batteri och sätter in en till. |
Klockan, multiplikationstabellen och avkodningen är färdigheter som ska tränas, och frågorna gäller också dem. Fråga vilken idé som finns bakom färdigheten, och vad eleven kan göra med den och inte kunde göra förut.
Det du ändrar i din planering skriver du i den högra kolumnen i mallen Min innehållsanalys. Se sedan efter att fyra saker står i den kolumnen, och skriv dit det som saknas. Den första är att klassen samlar delarna av svaret på frågan på ett ställe: på väggen, på en karta eller i en gemensam text. Den andra är att slutuppgiften inte går att göra utan det klassen har lärt sig. Den tredje är att varje elev får säga eller skriva var innehållet finns i hens liv eller i världen utanför skolan. Den fjärde är att varje vecka ger en bit av svaret. Skriv sedan två saker till: när du frågar eleverna och ser efter om innehållet träffar, och vad du gör om det inte träffar.
Min innehållsanalys ifylld
En hel bok i årskurs 4Läsningen i en klass där flera elever tränar avkodning. Boken är Bröderna Lejonhjärta.
- Före
- Lästräning med korta texter och frågor, tyst läsning med en läslogg över antal sidor, och en bok i klassuppsättning, med kapitelfrågor och en recension efteråt.
- Efter
- Du läser hela boken högt i fem veckor, och klassen samtalar om en fråga som går igen: Vad är mod när man är rädd?
- I klassrummet
- Frågan sitter på väggen, alla har hört samma kapitel, och varje elev skriver om två ställen där Skorpan är rädd.
Frågorna och svaren
- 1 · Vad öppnar innehållet?
- Mitt svarMod, rädsla och vad man är skyldig andra. Boken låter eleverna följa en människa som är rädd och handlar ändå, och visar vad förtryck gör med människor. Eleverna ska förstå hur en person i en berättelse ändras, och visa det med ställen i texten.
- Det ändrar jag i planeringenBoken är vald för frågan om mod. Klassen hör hela boken, från början till slut.
- 2 · Vad betyder det för eleverna?
- Mitt svarMånga tror att den som är modig aldrig är rädd. Alla har varit rädda, och många har sett någon bli illa behandlad och inte sagt ifrån. För den som har förlorat någon är sorgen i boken en spegel. De möter frågan om mod igen varje gång någon behöver deras hjälp.
- Det ändrar jag i planeringenSamtalet börjar i boken och går sedan till elevernas egen värld.
- 3 · Vad är nytt för dem?
- Mitt svarEtt fönster: ett barn som vet att det ska dö, och ett land där människorna är ofria.
- Det ändrar jag i planeringenAlla hör de två första kapitlen samma dag, så att hela klassen har samma början att tala om.
- 4 · Vilken fråga driver arbetet?
- Mitt svarVad är mod när man är rädd? Eleverna prövar olika svar med stöd i det Skorpan och Jonatan säger och gör, och visar med ställen i boken hur Skorpan ändras från det första kapitlet till det sista.
- Det ändrar jag i planeringenEfter varje lässtund skriver klassen upp ett nytt ställe ur boken under frågan på väggen.
- 5 · Var blir det levande?
- Mitt svarSkorpan, som är rädd nästan hela tiden och går vidare ändå. Jonatan säger att det finns saker man måste göra fast det är farligt.
- Det ändrar jag i planeringenKlassen följer Skorpan: Var är han rädd, och vad gör han ändå?
- Sist · Vad tar du bort?
- Mitt svarKapitelfrågor med ett rätt svar, recensionen efteråt och läsloggen med antal sidor.
- Det ändrar jag i planeringenTiden går till läsningen, samtalet och en text: Välj två ställen där Skorpan är rädd. Vad gör han, och hur förstår du hans val? Den som vill jämför med något hen själv har varit med om.
Till planeringen
- Står de fyra sakerna i den högra kolumnen?
- Ja: Klassen samlar delarna av svaret på ett ställe. Det står vid fråga 4.Ja: Slutuppgiften går inte att göra utan det klassen har lärt sig. Den står vid Sist.Ja: Varje elev får säga eller skriva var innehållet finns i hens liv eller i världen utanför skolan. Det står vid fråga 2.Ja: Varje vecka ger en bit av svaret på frågan som driver arbetet. Det står vid fråga 4.
- Uppmärksamma och fråga
- Efter de två första kapitlen säger alla vad de tror och vad de undrar. I vecka 3 frågar jag tre elever vad de försöker ta reda på, och klassen fyller i bladet Vad tänker du?
- Om det inte träffar
- Vi går tillbaka till ett ställe där Skorpan är rädd, läser det igen och samtalar bara om det. En av elevernas frågor börjar nästa lässtund.
Eleverna som tränar avkodning lyssnar och samtalar med klassen, och de har kvar sin lästräning. Innehållet väntar inte på färdigheten.
Exemplet som pdf: Pdf: Exempel: en hel bok i årskurs 4
Vikingatiden i årskurs 5Ett arbetsområde i historia som redan är valt, prövat med de fem frågorna.
- Före
- Fyra veckor med gudarna, skeppen och runorna, en vecka då klassen bygger skepp i kartong, och ett prov på årtal och fakta.
- Efter
- Fyra veckor med en fråga: Varför gav de sig av, och vad hände där de kom? Skeppsbygget blir en lektion.
- I klassrummet
- Frågan står på tavlan, alla har läst samma runsten, och varje elev skriver om varför människor ger sig av, då och nu.
Frågorna och svaren
- 1 · Vad öppnar innehållet?
- Mitt svarMänniskor som ger sig av för att handla, plundra eller bosätta sig, och vad som händer när de möter andra. Eleverna ska förstå varför människor gav sig av, och hur vi kan veta något om dem som levde för tusen år sedan.
- Det ändrar jag i planeringenResorna och källorna blir navet. Gudarna och vardagen är med där de förklarar resorna.
- 2 · Vad betyder det för eleverna?
- Mitt svarI den här klassen känner eleverna vikingen från spel och serier, som en krigare med horn på hjälmen. Jag vill att de ska se bönder, handelsmän och trälar, och hjälmar utan horn. Eleverna möter samma fråga när någon flyttar i dag: varför ger man sig av? En spegel för den som har flyttat långt eller saknar någon som är borta.
- Det ändrar jag i planeringenPå första lektionen samlar vi klassens bild av vikingen, och på sista lektionen jämför vi den med det klassen nu vet.
- 3 · Vad är nytt för dem?
- Mitt svarEtt fönster: ett samhälle där människor kunde ägas, och där en resa kunde ta månader och sluta med att någon aldrig kom hem.
- Det ändrar jag i planeringenAlla läser först samma runsten, den som Tola lät resa efter sin son Harald, som dog långt borta i Särkland.
- 4 · Vilken fråga driver arbetet?
- Mitt svarVarför gav de sig av, och vad hände där de kom? Svaret kräver kunskap om handel, jord och makt, och om vad ett fynd eller en runsten kan säga.
- Det ändrar jag i planeringenVarje lektion ger en del av svaret, och klassen för in den på en gemensam karta över resvägarna.
- 5 · Var blir det levande?
- Mitt svarTola och Harald. Vad berättar stenen om hans resa, och vad får vi inte veta om honom och Tola?
- Det ändrar jag i planeringenKlassen börjar med stenen och går tillbaka till den i slutet av arbetet.
- Sist · Vad tar du bort?
- Mitt svarListan över alla gudar, veckan med kartongskepp och provet på årtal.
- Det ändrar jag i planeringenEleverna skriver i stället: Varför ger sig människor av, då och nu? Vad är lika, och vad är olika?
Till planeringen
- Står de fyra sakerna i den högra kolumnen?
- Ja: Klassen samlar delarna av svaret på ett ställe. Det står vid fråga 4.Ja: Slutuppgiften går inte att göra utan det klassen har lärt sig. Den står vid Sist.Ja: Varje elev får säga eller skriva var innehållet finns i hens liv eller i världen utanför skolan. Det står vid Sist.Ja: Varje vecka ger en bit av svaret på frågan som driver arbetet. Det står vid fråga 4.
- Uppmärksamma och fråga
- På första lektionen säger alla vad de tror om vikingen och vad de undrar om stenen. I vecka 2 frågar jag tre elever vad de försöker ta reda på, och klassen fyller i bladet Vad tänker du?
- Om det inte träffar
- Vi går tillbaka till stenen och till Tola och Harald. Sedan följer klassen en enda resa på kartan, och frågan på tavlan står kvar.
Exemplet tar vikingatidens resor och de historiska källorna ur kursplanen. Andra delar av vikingatiden får egna arbetsområden. Runstenen är Gripsholmsstenen, Sö 179, vid Gripsholms slott.
Exemplet som pdf: Pdf: Exempel: vikingatiden i årskurs 5
Bråk i årskurs 4Ett arbetsområde i matematik som redan är valt, prövat med de fem frågorna.
- Före
- Kapitlet om bråk i läroboken, sida för sida. Eleverna färglägger delar av figurer och skriver bråket, och sist kommer en diagnos.
- Efter
- Fyra veckor med en fråga: Är en halv alltid lika mycket? Eleverna delar, jämför och förklarar.
- I klassrummet
- Frågan står på tavlan, alla har delat samma två kakor på mitten, och varje elev svarar på frågan med bilder, bråk och ett exempel ur sin vardag.
Frågorna och svaren
- 1 · Vad öppnar innehållet?
- Mitt svarAtt dela rättvist, och att en del alltid är en del av något. Ett bråk är ett tal som säger hur stor en del är av helheten. Eleverna ska förstå att samma bråk av olika stora helheter blir olika mycket.
- Det ändrar jag i planeringenEleverna jämför delar i varje lektion. Färgläggningen är med där den hjälper dem att jämföra.
- 2 · Vad betyder det för eleverna?
- Mitt svarEleverna delar redan godis, pizza och tid vid datorn. Många tror att en fjärdedel av en pizza är mer än en tredjedel av samma pizza, eftersom fyra är mer än tre. De möter bråk igen i recept, på rean och i procent. En spegel för alla som har bråkat om vem som fick den största biten.
- Det ändrar jag i planeringenArbetet börjar med att eleverna delar något rättvist, och redan första veckan jämför de en tredjedel och en fjärdedel av samma helhet.
- 3 · Vad är nytt för dem?
- Mitt svarEtt fönster: att hälften av en stor kaka och hälften av en liten är samma bråk men olika mycket kaka.
- Det ändrar jag i planeringenAlla delar först samma två kakor på mitten, en stor och en liten, och jämför hälfterna.
- 4 · Vilken fråga driver arbetet?
- Mitt svarÄr en halv alltid lika mycket? Ett bra svar säger både ja och nej: en halv är alltid lika stor del av helheten, men hälften av en stor kaka är mer än hälften av en liten.
- Det ändrar jag i planeringenVarje vecka prövar klassen frågan på ett nytt bråk, som en tredjedel eller tre fjärdedelar, och samlar exemplen på väggen.
- 5 · Var blir det levande?
- Mitt svarDet ena barnet får hälften av en stor kaka, det andra hälften av en liten. Vem fick mest, om båda fick en halv?
- Det ändrar jag i planeringenKlassen går tillbaka till kakorna när bråken blir fler och svårare.
- Sist · Vad tar du bort?
- Mitt svarSidorna där eleverna färglägger delar av figurer utan att jämföra dem.
- Det ändrar jag i planeringenDiagnosen står kvar. Före den svarar eleverna på frågan i en text: Är en halv alltid lika mycket? De visar svaret med bilder, bråk och exempel, och ett av exemplen är något de delar själva.
Till planeringen
- Står de fyra sakerna i den högra kolumnen?
- Ja: Klassen samlar delarna av svaret på ett ställe. Det står vid fråga 4.Ja: Slutuppgiften går inte att göra utan det klassen har lärt sig. Den står vid Sist.Ja: Varje elev får säga eller skriva var innehållet finns i hens liv eller i världen utanför skolan. Det står vid Sist.Ja: Varje vecka ger en bit av svaret på frågan som driver arbetet. Det står vid fråga 4.
- Uppmärksamma och fråga
- När alla har delat kakorna säger var och en vad hen tror: är hälften av den stora kakan lika mycket som hälften av den lilla? I vecka 2 frågar jag tre elever vad de försöker ta reda på, och klassen fyller i bladet Vad tänker du?
- Om det inte träffar
- Vi delar igen, först två lika stora kakor och sedan en stor och en liten. Eleverna säger vad som är lika och vad som skiljer.
De fem frågorna gäller också ett innehåll där eleverna ska kunna räkna. Lärobokens övriga uppgifter har kvar sin plats, och frågan på tavlan ger eleverna ett skäl att räkna.
Exemplet som pdf: Pdf: Exempel: bråk i årskurs 4
Klockan i årskurs 1En färdighet som ska tränas, prövad med de fem frågorna. Tre veckor med hel och halv timme.
- Före
- Lärobokens sidor om klockan, en i taget. Eleverna ritar visare på tomma urtavlor och skriver vad klockan är.
- Efter
- Tre veckor med en fråga: Hur ser vi på klockan hur lång tid det är kvar? Eleverna läser av klockan för att få veta något om sin egen dag.
- I klassrummet
- Frågan sitter bredvid klockan och schemat. Vid hel och halv timme läser klassen av klockan och säger hur länge det är kvar till nästa sak på schemat.
Frågorna och svaren
- 1 · Vad öppnar innehållet?
- Mitt svarAtt tiden går att mäta, så att vi kan veta när något börjar och hur länge det dröjer. Eleverna ska kunna läsa av hel och halv timme och säga hur länge det är kvar till något.
- Det ändrar jag i planeringenArbetet börjar i skoldagen, med lektionerna, rasten och maten. Visarna kommer när eleverna vill veta hur länge det är kvar.
- 2 · Vad betyder det för eleverna?
- Mitt svarEn spegel: alla har väntat på något och frågat hur länge det är kvar. Många tror att halv tre är en halvtimme efter tre, och flera har bara sett tiden med siffror, som 9.30 på en telefon. De möter klockan igen varje dag, när rasten börjar och när någon hämtar.
- Det ändrar jag i planeringenVarje elev säger något hen brukar vänta på, hemma eller på fritids, och vi ställer en klocka på den tiden. I vecka 2 frågar jag vid varje halv timme: Vilken timme är den korta visaren på väg mot?
- 3 · Vad är nytt för dem?
- Mitt svarEtt fönster: klockan med visare. Vid hel timme står den långa visaren rakt upp och den korta på timmen. Vid halv står den långa rakt ner, och den korta har gått halvvägs mot nästa timme. Halv tre är en halvtimme före tre.
- Det ändrar jag i planeringenAlla ser först på klassrummets klocka och på dagens schema: Vad är klockan nu, och hur länge är det kvar till rasten? Varje par får en egen klocka att ställa.
- 4 · Vilken fråga driver arbetet?
- Mitt svarHur ser vi på klockan hur lång tid det är kvar? Den som svarar bra läser av klockan, ser på schemat när rasten börjar och visar hur länge det är kvar: ett halvt varv för den långa visaren är en halvtimme, och ett helt varv en timme.
- Det ändrar jag i planeringenTiderna på schemat får en klocka med visare bredvid sig, de hela i vecka 1 och de halva i vecka 2. I vecka 3 läser eleverna samma tider med siffror, som 9.30.
- 5 · Var blir det levande?
- Mitt svarDagens schema på tavlan. Klockan är nio, och rasten börjar halv tio. Hur länge är det kvar?
- Det ändrar jag i planeringenSchemat är med i varje lektion. En tid som 9.40 får vänta.
- Sist · Vad tar du bort?
- Mitt svarDe sidor i läroboken där eleverna ritar visare för tider som inte hör till deras dag. Kvart över, kvart i och eftermiddagens tider med siffror, som 13.30, väntar till ett senare arbetsområde.
- Det ändrar jag i planeringenTiden går till klockan och schemat. Sista veckan tar jag ner klockorna vid schemat. Varje elev ställer parets klocka på en tid ur schemat, säger vad klockan är och hur länge det är kvar till nästa sak.
Till planeringen
- Står de fyra sakerna i den högra kolumnen?
- Ja: Klassen samlar delarna av svaret på ett ställe. Det står vid fråga 4.Ja: Slutuppgiften går inte att göra utan det klassen har lärt sig. Den står vid Sist.Ja: Varje elev får säga eller skriva var innehållet finns i hens liv eller i världen utanför skolan. Det står vid fråga 2.Ja: Varje vecka ger en bit av svaret på frågan som driver arbetet. Det står vid fråga 4.
- Uppmärksamma och fråga
- Första dagen säger alla hur länge de tror att det är kvar till rasten och vad de undrar. I vecka 2 frågar jag tre elever vad de försöker lista ut, och klassen gör bladet Det här minns jag.
- Om det inte träffar
- Vi går tillbaka till schemat och en enda tid, rasten. Varje par ställer sin klocka på den tiden, och när rasten börjar jämför vi med klassrummets klocka: står visarna likadant?
Varje dag ställer paren sin klocka på hela och halva timmar åt varandra. Frågan ger dem ett skäl att träna.
Exemplet som pdf: Pdf: Exempel: klockan i årskurs 1
Uppmärksamma: träffar innehållet rätt?
När innehållet träffar kan du se och höra fyra tecken i klassrummet. Tydligast är att eleverna frågar något om saken utan att du har bett dem. De kan säga vad de försöker ta reda på och varför det spelar roll. Alla kan säga något om det de har fått vara med om först. Och varje elev har själv sagt eller skrivit var innehållet finns i hens liv eller i världen utanför skolan.
Det här kan du se och höra själv, utan kollega. Fråga tre elever mitt i arbetet: ”Vad försöker du ta reda på nu, och varför?” Välj tre som kan olika mycket om innehållet innan ni börjar. Till de yngsta delar du frågan i två: ”Vad försöker du lista ut nu?” och ”Varför är det bra att veta?” Lyssna också efter hur eleverna förklarar saken med egna ord, eftersom ett innehåll kan gripa tag och ändå bli missförstått. Frågar eleverna mest hur uppgiften ska göras och nästan aldrig något om saken, se efter om det är innehållet som inte träffar eller uppgiften som är otydlig.
När innehållet inte träffar byter du vägen och behåller målet. Gå kort tillbaka till det alla fick vara med om först. Byt personen, händelsen eller problemet mot något som ligger närmare eleverna. Skriv frågan som driver arbetet där alla ser den, och gå tillbaka till den i varje lektion. Fråga eleverna vad de undrar, och låt en av deras frågor börja nästa lektion.
Be sedan gärna en kollega sitta med på en lektion, och ge hen bladet Observationen. Kollegan följer de tre elever du har valt och frågar dem vad de försöker ta reda på. Hen skriver ordagrant och med klockslag vad eleverna och du säger och gör. Det hen själv tycker om lektionen väntar hen med till samtalet. Samtala inom ett dygn. Du säger först vad du såg hos eleverna, sedan läser kollegan högt ur protokollet, och till sist bestämmer ni en sak att pröva nästa lektion.
Fråga eleverna: bjud in dem att tänka och tycka
Det är eleverna undervisningen är till för. Det är de som ska fångas av något och bli motiverade att lära sig mer. Bjud därför in dem att tänka och tycka till om innehållet, och ta deras ord på allvar.
Gunilla Molloy följde högstadieklasser där eleverna själva föreslog frågor om liv och död, sexualitet och demokrati. Lärarna valde ibland bort frågorna, eftersom de inte visste hur de skulle hantera dem. Hon skriver att frågorna redan finns i klassrummet, hos eleverna, och att lärarens uppgift är att ge samtalet en form. I en granskning av 23 skolor såg Skolinspektionen att elevernas inflytande i årskurs 5 oftast gällde hur en uppgift skulle göras och redovisas, och sällan själva innehållet.
Att ta elevernas ord på allvar innebär tre saker. Innan allt är bestämt frågar du eleverna vad de tror och vad de undrar. Gör det direkt efter det som alla har fått vara med om först, muntligt eller på en lapp. Under arbetet eller efteråt frågar du vad de minns, vad de har tänkt på och vad de vill ha svar på. Och du berättar för klassen vad du läste i svaren, vad du ändrar och vad du behåller, så att eleverna ser att svaren spelar roll.
Svaren kan ändra vägen, alltså vilka exempel, texter och frågor ni tar upp. Vad som är värt att lära prövar du fortfarande med de fem frågorna. Föreslår eleverna en fråga som du helst skulle undvika, kan det vara just den de behöver tala om. Ge samtalet en form. Alla skriver först vad de tänker, sedan talar ni och går tillbaka till det ni har läst eller varit med om.
Två blad hjälper dig att fråga: Det här minns jag för förskoleklass till årskurs 3 och Vad tänker du? för årskurs 4–9. Ge eleverna bladet mitt i ett arbetsområde, så hinner svaren ändra resten av det, eller i slutet, så ändrar de nästa arbetsområde. Skriv för hand överst på bladet vad frågorna gäller, som ”lamporna vi kopplade”, innan du kopierar det.
På bladet Det här minns jag ritar de yngre något de minns, och säger eller skriver vad de har ritat och vad de undrar. Läs uppgifterna högt, en i taget. I årskurs 1–3 ritar och skriver hela klassen samtidigt, och det tar en halv lektion. Gå runt under tiden och skriv ner barnens egna ord åt dem som inte skriver själva. Fråga dem, och några barn till, vad som händer i bilden och varför de ritade just det. Du behöver inte hinna samtala med alla. I förskoleklassen gör du bladet med fem barn i taget och skriver åt alla. Lägg sedan teckningarna i högar efter vad de visar.
På bladet Vad tänker du? svarar de äldre på tre frågor och en skattning utan att skriva sitt namn, och lägger bladen i en hög med texten nedåt. Det tar tio minuter. Lägg sedan bladen i högar efter krysset, och läs vad eleverna i varje hög minns och har tänkt på. Om nästan alla kryssar Ganska, läs vad de har skrivit efter ”Därför att”. Det säger mer än krysset. Gäller arbetet något tungt, som Förintelsen, kan ordet intressant skava. Stryk då intressant och skriv viktigt innan du kopierar bladet.
Räkna med en halvtimme för att läsa en klass svar. Skriv av tre svar ordagrant och en av elevernas frågor. Välj en sak som du ändrar och en som du behåller, och säg det till klassen nästa lektion. Låt en av elevernas frågor börja lektionen.
I en liten grupp
En liten grupp tränar en färdighet, och den tränar på något: en text, några tal eller ett problem. Ställ de fem frågorna till det, och låt en fråga som driver arbetet gå igen i flera pass, som i läsgruppen i tabellen vid fråga 4. Träningen kan vara densamma, och texten kan ändå vara värd att läsa. Ta reda på vad klassen arbetar med, så att eleverna har något med sig tillbaka till klassen. I gruppen hör du varje elev, så du frågar alla mitt i passet vad de försöker ta reda på. Bladen använder du mitt i perioden eller när den är slut, som i klassen. Yngre elever gör bladet Det här minns jag vid bordet, och där hinner du samtala med var och en om teckningen. Bladet Vad tänker du? är utan namn, och i en grupp på fyra ser du ändå vem som har skrivit vad. Ställ då bladets frågor muntligt, till en elev i taget, och skriv ner det eleven säger.
Det forskningen säger
De fem frågorna kommer ur didaktikens tradition, från Klafki och Dewey, och ur svensk erfarenhetspedagogik, där elevernas erfarenheter och skönlitteraturen är vägar till kunskap.
I försök med yngre elever, de flesta gjorda i USA, har teman som bygger kunskap över tid gett tydliga vinster i de ord och den kunskap som varje tema tar upp. På vanliga läsprov har vinsten varit liten eller osäker, och i några försök har den inte synts alls.
I en amerikansk studie skrev elever i årskurs 9 under en termin om hur innehållet i NO hörde ihop med deras liv, och intresset och betygen ökade för dem som hade låga förväntningar på att lyckas. Studier på högskolan pekar åt samma håll, mest för studenter med svaga resultat. I tyska klasser i årskurs 9, där eleverna under en lektion värderade vad unga vuxna sa om nyttan med matematik, var resultaten blandade. Eleverna såg lite mer nytta med ämnet, men upplevde det också som mer betungande. För yngre elever finns nästan bara mätningar av motivationen.
Källorna
© Niclas Fohlin, niclasfohlin.se. Texten bygger på Klafki (1958), läst i Deng (2022); Dewey (1938); Malmgren (1996), läst i Bergöö (2005); Molloy (2003); Bishop (1990); Wiggins och Wilbur (2015); Perkins (2016); Wickman (2016); Skolinspektionen (2018); Cervetti och Hiebert (2018); Hulleman och Harackiewicz (2009), läst i Harackiewicz och Priniski (2018); Harackiewicz m.fl. (2016); Gaspard m.fl. (2021); Kim m.fl. (2021 och 2024); Hwang, Cabell och Joyner (2022 och 2023).



