Undervisningsmetoder för hela klassen, i ämnets vanliga lektioner. Varje metod visar vad forskningen säger, vad som måste stå kvar och hur en lektion går till, med mallar att planera med.
När klassen ska lära sig något nytt där det finns ett rätt sätt att göra, visar du det vid tavlan, ett steg i taget, och alla elever prövar och visar hur de tänker. Du går till deras arbete och rättar felen på plats, varv efter varv, tills nästan alla kan. Först då övar eleverna själva eller i par.
Kallas också Direktinstruktion, Strukturerad undervisning och Explicit instruction
Lärande totaltGott stöd, 4 av 5
Mest program med manus i F–3. I vanliga klasser var effekten mindre.
LäsningOklart
Engelmanns program med manus gav 0,10 i tre studier med oberoende prov i F–3, och resultatet var inte säkert. Det finns ingen stor studie av metoden i helklass.
SkrivningVisst stöd, 3 av 5
SRSD gav stor effekt i små studier med forskarnas prov. Med oberoende prov blev det 0,22 i två studier och ingen effekt i 84 skolor.
MatematikGott stöd, 4 av 5
Stödet gäller mest små grupper med elever i matematiksvårigheter: 0,31 i 14 studier. I hela klasser gav en av tre stora studier en säker effekt, och den var liten.
SocialtOklart
Ingen studie med jämförelsegrupp har mätt arbetsron, och de små studierna räcker inte för att säga något. Svar från alla samtidigt gav bättre arbetsro i några av dem.
Formativ bedömning är ingen lektion du planerar. Det är ett lager över din egen planering, så att du ser vad alla elever har förstått medan du kan göra något åt det. Du ställer en fråga, alla visar sitt svar, du väljer vad ni gör, och efter en ändring visar alla igen. Varje grepp har en tanke, för dig och för eleven.
Kallas också Formativa metoder, Bedömning för lärande och BFL
Lärande totaltGott stöd, 4 av 5
Måttlig effekt, mest prövat i åk 1–6 och i elevgrupper som behöver stöd.
LäsningVisst stöd, 3 av 5
Gäller åk 1–6, mest täta mätningar i grupper med specialundervisning: 0,22 i sju studier. 48 bredare ger 0,19, och svarsdosor i 97 skolor noll.
SkrivningGott stöd, 4 av 5
Stödet gäller åk 2–8, mest täta mätningar i grupper med specialundervisning: 0,21 i sex studier. Återkoppling på texten ger mer, och lärarens uppföljning mindre.
MatematikGott stöd, 4 av 5
Stödet gäller åk 2–8, mest självbedömning, kort i par och program: 0,36 i sex studier. Stora försök går från noll till 0,66 på eget prov.
SocialtAnekdotiskt stöd, 1 av 5
I upprepade mätningar minskade svarskort tiden då eleverna gjorde annat, och lärare i en engelsk prövning rapporterade bättre uppförande.
Eleverna lär sig ämnet i par och små grupper, där alla behövs och var och en kan visa vad hen har lärt sig. Du lär ut samarbetet lika medvetet som ämnet: du visar en färdighet, följer hur paren använder den och säger vad du såg.
Kallas också Samarbetslärande
Lärande totaltGott stöd, 4 av 5
Elever lär sig mer i grupp med gemensamma mål, mest prövat i åk 6–9.
LäsningVisst stöd, 3 av 5
Läsprogram i lag gav 0,21 i tio studier i åk 2–5. The Reading Edge gav 0,15, ett annat stort försök ingen säker effekt.
SkrivningGott stöd, 4 av 5
Skrivprogram där eleverna i åk 3–8 skriver i lag gav bättre texter, främst Student Team Writing med 0,38 i åk 6–8, men i de två stora försöken av Writing Wings var skillnaden mindre.
MatematikGott stöd, 4 av 5
STAD gav 0,42 i fyra studier från åk 6 till gymnasiet och 0,21 i ett stort försök. PowerTeaching gav ingen säker effekt i 42 engelska skolor.
SocialtGott stöd, 4 av 5
I åk 6–9 blev kamratrelationerna bättre med gruppmål, 0,48 mot tävling och 0,42 mot eget arbete. Stora försök gav en liten skillnad.
Du bygger in fem kognitionsvetenskapliga strategier i dina lektioner, principer som gör att vi förstår, tolkar och minns det vi lär oss. Du väljer först vad klassen ska förstå och varför. Plocka fram och Sprid ut blir en ram i varje lektion, och Avlasta minnet, Ord och bild och Blanda uppgifter blir verktyg vid behov.
Kallas också Science of learning och Undervisning på kognitionsvetenskaplig grund
Lärande totaltGott stöd, 4 av 5
Var för sig hjälper strategierna eleverna att minnas, mest i korta försök.
LäsningSvagt stöd, 2 av 5
Ord och bild, med bilder till texten, gav 0,27 i läsförståelse i 11 studier i åk 1–6. Inget strängt försök har mätt läsning, och de andra strategierna är knappt prövade där.
SkrivningSvagt stöd, 2 av 5
Framplockning i språk, mest stavning, gav 0,23, inte säkert, i 8 små studier. Lösta exempel i textskrivning gav ingen skillnad i 55 skolor.
MatematikGott stöd, 4 av 5
I klassrum gav framplockning 0,35, inte säkert, och blandade uppgifter 0,54. En omgjord kurs i åk 7 gav 0,12, inte säkert, på ett befintligt prov.
SocialtOklart
Ingen studie med jämförelsegrupp har mätt studiero eller samarbete. En lärare tyckte att klassen var lugnast med quiz, och andra att exempel som var för svåra gav oro i klassen.
Testbaserat lärande är korta prov ur minnet som inte bedöms och inte blir betygsunderlag. Syftet är lärandet: eleverna plockar själva fram det klassen har förstått, ser det rätta samma lektion och jämför två svar. Varje område kommer tillbaka efter veckor och månader, i dina vanliga lektioner.
Kallas också Retrieval practice, Test-enhanced learning och Successive relearning
Lärande totaltVisst stöd, 3 av 5
Korta prov hjälper eleverna att minnas, mest fakta, men effekten är liten.
LäsningOklart
Bara ordförråd är studerat, i små studier som ger olika svar. Studien närmast vanliga lektioner, i åk 2–6, fann ingen nytta. Läsförståelse är inte studerad.
SkrivningSvagt stöd, 2 av 5
Bara stavning är studerad, i små studier där de flesta visar effekt, och den största fann ingen säker skillnad. Textskrivning är inte studerad.
MatematikSvagt stöd, 2 av 5
Framplockning gav 0,35 i 10 små studier, men talet är osäkert, och blandade uppgifter gav 0,54. Ett läsår i Nigeria gav ingen säker effekt på årsprovet.
SocialtOklart
Ingen studie med jämförelsegrupp har mätt studiero eller samarbete. Lärare i ett försök tyckte att lektionerna blev lugnare med prov i starten.