Explicit undervisning

Så leder du en lektion i helklass, F–⁠9

Kallas också Direktinstruktion, Strukturerad undervisning och Explicit instruction

När klassen ska lära sig något nytt där det finns ett rätt sätt att göra, visar du det vid tavlan, ett steg i taget, och alla elever prövar och visar hur de tänker. Du går till deras arbete och rättar felen på plats, varv efter varv, tills nästan alla kan. Först då övar eleverna själva eller i par.

Lär dig metoden Lathund Strategier Lektionskort

Metodkortet

Lektion: 40 min
Hur ofta: minst 3/vecka
De första veckorna: 4 veckor
Årskurs: F–9

Lärande totaltGott stöd

Måttlig tillförlitlighet, måttlig effekt. Stödet bygger mest på program med manus i F–⁠3: 0,54 i 328 studier (Stockard m.fl., 2018). I stora studier i vanliga klasser var effekten mindre eller inte säker (Clarke m.fl., 2015; Torgerson m.fl., 2018).

Primär evidensMatematik

LäsningOckså engelska och moderna språkOklart

Låg tillförlitlighet, ingen effekt. Engelmanns program med manus gav 0,10 i tre studier med oberoende prov i F–⁠3, och resultatet var inte säkert (Slavin m.fl., 2010). Det finns ingen stor studie av metoden i helklass.

SkrivningVisst stöd

Måttlig tillförlitlighet, liten effekt. SRSD gav stor effekt i små studier med forskarnas prov (Graham, Bollinger m.fl., 2012). Med oberoende prov blev det 0,22 i två studier och ingen effekt i 84 skolor (Slavin m.fl., 2019; Torgerson m.fl., 2018).

MatematikGott stöd

Måttlig tillförlitlighet, måttlig effekt. Stödet gäller mest små grupper med elever i matematiksvårigheter: 0,31 i 14 studier (Fuchs m.fl., 2021). I hela klasser gav en av tre stora studier en säker effekt, och den var liten (Jitendra m.fl., 2019).

ÄmnenSO, NO och teknikSvagt stöd

Låg tillförlitlighet, stor effekt. I NO i åk 5–⁠6 gav explicit undervisning i hur man gör en undersökning stor effekt på forskarnas prov jämfört med vanlig undervisning (Kruit m.fl., 2018). SO och teknik är inte studerade.

SocialtOklart

Låg tillförlitlighet, ingen effekt. Ingen studie med jämförelsegrupp har mätt arbetsron, och de små studierna räcker inte för att säga något. Svar från alla samtidigt gav bättre arbetsro i några av dem (MacSuga-Gage och Simonsen, 2015).

Svårighet att införaMedelsvårt

Läraren övar nya drag: att visa ett steg i taget, gå mellan tavlan och elevernas arbete och vänta med elevernas eget arbete tills nästan alla kan. Kärnan glider lätt när tiden är knapp.

Kostnad att införaLåg

Skolan köper miniwhiteboards och exit-lappar. De 13 timmarna per lärare första läsåret går till läsningen, två möten i arbetslaget, samtalen efter observationerna och en timme i veckan för stegen de första veckorna.

Vad nivåerna betyder

De gröna staplarna svarar på en fråga: hur väl stöder forskningen att metoden förbättrar elevernas resultat i området? Antalet fyllda staplar är nivån, 0 till 5. Nivån räknas ur hur tillförlitlig forskningen är och hur stor effekten är, och tillförlitligheten sätter taket. En stor effekt i få och små studier får därför högst 2.

	Starkt stöd Hög tillförlitlighet och stor effekt. Flera sammanställningar och stora randomiserade försök visar samma sak.
	Gott stöd Minst måttlig tillförlitlighet och minst måttlig effekt.
	Visst stöd Minst måttlig tillförlitlighet och en liten effekt som är säker.
	Svagt stöd Låg tillförlitlighet och en positiv effekt. Några studier med jämförelsegrupp visar effekt, men de är få, små eller har brister.
	Anekdotiskt stöd Ingen studie med jämförelsegrupp, men fallstudier, mätningar före och efter, samband i större material eller lärares erfarenheter pekar mot en effekt. Det är ett skäl att pröva metoden och följa upp den noga.
	Inget påvisat stöd Studier med jämförelsegrupp och minst måttlig tillförlitlighet visar ingen effekt.
	Negativ effekt Studier med jämförelsegrupp och minst måttlig tillförlitlighet visar att resultaten blir sämre.
Oklart	Få och osäkra studier, utan effekt eller med en negativ. Forskningen räcker inte för att säga något.
Inte studerat	Ingen har undersökt området, inte heller i fallstudier eller rapporter. Vi vet inte, och det betyder inte att metoden saknar effekt.
Inte sammanvägt	Bara för Lärande totalt: ingen sammanställning väger ihop flera ämnen.

I stora försök i många skolor är 0,05 en måttlig och 0,20 en stor effekt. Mindre studier ger ungefär dubbelt så stora tal, så där är 0,20 måttlig och 0,40 stor. Under det är effekten liten. När resultatet inte är säkert står Inte säker. Ordet vid en nivå väger alla källor för området och hur säkra de är, så det kan skilja sig från en enskild källas ord i referensbladet.

Skalan: Kraft (2020) och Cheung och Slavin (2016).

Primär evidens är det eller de två av sajtens fyra områden, Läsning, Skrivning, Matematik och Socialt, där stödet är starkast, minst Visst stöd. Står fler än två lika avgör tillförlitligheten och sedan effekten, och står de lika också där, står alla.

De grå staplarna visar hur svårt och hur dyrt det är att införa metoden: Svårighet från Mycket lätt till Mycket svårt, Kostnad från Mycket låg till Mycket hög.

Forskningen visar vad som ofta fungerar för många elever. Du avgör vad som fungerar i din klass.

Fakta

Passar när: eleverna ska kunna något säkert. Ska de ta över ett tänkande, passar gradvis överlämnande bättre.
Varför så ofta: I studierna med effekt hade klasserna metoden från en lektion i veckan (Kruit m.fl., 2018) till varje dag (Stockard m.fl., 2018). Metoden föreslår minst tre i veckan, så att rutinerna hinner sitta.
Material: miniwhiteboards, exit-lappar, lektionens delar, affischen Så visar du, bladet Stegen, material vid bordet
Uppdaterad: 4 november 2026

Vill du börja på måndag?

Läs del 1–3 och Det svåraste i del 4, omkring 25 minuter, och fyll i planeringsmallen för din första lektion. Resten slår du upp när du behöver det. Allt du behöver till måndag står också på fyra sidor i lathunden Att komma igång.

Så leder läraren: från tavlan till elevernas arbete och tillbaka

Filmen visar en lektion i matematik i åk 2–⁠3, där klassen räknar plus med växling. En kontroll visar att nästan alla kan, och först då övar klassen själv.

1 · Läraren visar stegen med samma ord.
2 · Läraren läser stegen på fyra elevers miniwhiteboards.
3 · Läraren rättar på plats: min tur, tillsammans, din tur.
4 · I kontrollen kan nästan alla, och klassen övar själv.

Dela

Del 1: Metoden

Vad metoden är, och rörelsen du leder i varje lektion.

Det här är explicit undervisning

Explicit undervisning är ett sätt att lära klassen något nytt där det finns ett rätt sätt att göra, som ljud och bokstäver, skriftlig huvudräkning eller en stavningsregel. Före lektionen delar du upp det nya i steg och bestämmer stegens ord. Du visar det nya vid tavlan, ett steg i taget och med samma ord varje gång. Sedan gör klassen det med dig, steg för steg, och alla visar hur de gjorde. Du går till deras arbete, rättar det som är fel på plats och går tillbaka till tavlan, varv efter varv, tills nästan alla kan. Först då övar eleverna själva eller i par. Det är ingen föreläsning, eftersom eleverna visar hur de tänker många gånger medan du undervisar.

Kärnans fyra

Visa ett steg i taget
Du visar det nya ett steg i taget, med samma ord varje gång, och säger högt hur du tänker.
Jag gör
Alla prövar och visar hur de tänker
Alla gör uppgiften samtidigt och visar hur de gjorde, och du ser allas svar innan du går vidare.
Vi gör och Kontrollera
Återkoppling på plats
Du går till elevernas arbete och svarar på det du ser, och eleven gör det rätta själv innan ni går vidare.
Vi gör och Du gör
Nästan alla kan innan eget arbete
Alla gör ett par uppgifter själva och visar, och eget arbete börjar först när nästan alla kan.
Kontrollera

Från tavlan till elevernas arbete och tillbaka, varv efter varv, tills nästan alla kan.

De fyra är kärnan, och den håller du fast vid. Minuterna, exemplen och formerna får du ändra, och del 4 säger hur.

På varje bänk ligger en miniwhiteboard och en penna, och på tavlan sitter lektionens delar med en bild till varje. Delarna heter efter vem som gör: i Jag gör visar du, i Vi gör gör klassen det med dig, och i Du gör övar eleverna själva. På din signal håller alla upp miniwhiteboarden med stegen, och du ser på några sekunder vem som har förstått och var det blev fel. Du ger återkopplingen där eleverna sitter, medan de arbetar. Ett bord står fritt, där du samlar dem som hade fel i kontrollen.

Lärandet går till så här. Arbetsminnet är litet, så det nya kommer i lagom stora bitar. Med samma ord varje gång lägger eleverna kraften på innehållet. När alla visar hur de tänker ser du felet innan eleverna har övat in det, och den du rättar direkt övar det rätta i stället för det felaktiga.

De första fyra veckorna lär sig klassen tre rutiner: signalen och miniwhiteboarden, bordet och paret. Du övar på att visa ett steg i taget, gå mellan tavlan och elevernas arbete och vänta med elevernas eget arbete tills nästan alla kan. Sedan arbetar ni så när klassen ska lära sig något nytt.

Lärarens roll: du leder hela tiden

Du visar vid tavlan, ser allas arbete och bestämmer när klassen går vidare. Det du ser bestämmer vad ni gör sedan, också när planen säger något annat.

Tre frågor att bära med dig

Vad ser och hör jag hos alla?
I vilket steg sitter felet, och hos hur många?
Vad gör jag nu: går vidare, går dit eller visar igen?

Frågorna är de tre rutorna i varje del av lektionen: det alla visar, det du tittar efter och beslutet.

Lektionskortet som pdfWord: Lektionskortet

Del 2: Lektionen

En lektion på 40 minuter, del för del.

Före lektionen. Dela upp det nya i steg, bestäm orden och formen eleverna skriver stegen i, och välj exemplen, kontrollens uppgifter och exit-lappen.

Start

0–⁠6 minGemensamt

Två snabba på det lektionen bygger på, och målet i en mening, med varför det är bra att kunna.

Alla elever visar: Svaren på två snabba uppgifter, på signalen.
Du tittar efter: Kan alla det som det nya bygger på?
Beslutet: Fler än en av fem med fel: visa det igen innan det nya. Annars Jag gör.

Två snabba uppgifter med det som det nya bygger på, som 40 + 30 före plus med tiotal: Två snabba. 1, 2, 3, visa!
Säg målet i en mening, och varför det är bra att kunna.

Jag gör

6–⁠12 minLäraren visar

Kärnan här: 1 Visa ett steg i taget

Du visar ett steg, och alla skriver det på miniwhiteboarden direkt. Sedan nästa steg. Sist ett helt exempel och ett felaktigt svar.

Alla elever visar: Varje steg på miniwhiteboarden, direkt efter att du har visat det.
Du tittar efter: Skriver alla steget, med samma ord?
Beslutet: Nästa steg när alla har skrivit. Tappar många ett steg: visa det igen.

Säg stegets ord, gör steget vid tavlan och tänk högt, med ett enkelt exempel som följer stegen: Min tur. Först tiotalen …
Alla skriver steget innan du visar nästa.
Sist ett helt exempel och ett fel med stegen: Här har någon räknat så. I vilket steg blev det fel? Visa med fingrarna.

Vi gör

12–⁠22 minGemensamt

Kärnan här: 2 Alla prövar och visar hur de tänker, 3 Återkoppling på plats

Många korta uppgifter i rask takt. Alla prövar och visar stegen, och du går mellan tavlan och deras arbete tills nästan alla kan.

Alla elever visar: Alla steg på signalen. Den som har fel rättar sitt steg.
Du tittar efter: Steget där felet brukar sitta, hos alla.
Beslutet: Enstaka fel eller frågetecken: gå dit medan nästa uppgift står uppe. Tre med samma fel: stanna klassen och visa igen. Nästan alla rätt: kontrollen.

Många korta uppgifter, de första ett steg i taget och sedan hela: Tillsammans. Vad gör vi först?
Alla skriver och visar: Skriv. Vänd. 1, 2, 3, visa!
Läs miniwhiteboards, be en elev du inte har hört säga sitt steg, och skriv det rätta steget på tavlan.
Gå till en eller två medan nästa uppgift står uppe, och tillbaka till tavlan.

Så gör du när många har samma fel

Kontrollera

22–⁠26 minEnskilt

Kärnan här: 2 Alla prövar och visar hur de tänker, 4 Nästan alla kan innan eget arbete

Alla gör två uppgifter själva och visar stegen, och du räknar eleverna med fel.

Alla elever visar: Båda uppgifterna med alla steg, var och en själv.
Du tittar efter: Kan de det här nu? Rätt är båda med alla steg, och ett frågetecken är fel.
Beslutet: Ett av tre utfall, nedan: Du gör, ett varv till eller Jag gör igen.

Två uppgifter som alla gör själva: Din tur. Gör de här två. Visa när jag säger till.
Läs bänkrad för bänkrad: först svaret, sedan att alla steg står där. Sätt ett streck för varje elev med fel.
Visa facit med stegen, och gör det utfallet säger.

Utfallet, i en klass på 28

Nästan alla kan

Högst 5 av 28 med fel. Du gör, och de med fel börjar vid bordet med dig.

De flesta kan

6–13 av 28 med fel. Ett kort varv till med hela klassen och ett nytt exempel, och sedan en ny kontroll. Tiden tas från Du gör.

Hälften eller färre kan

14 eller fler med fel. Jag gör igen med ett nytt exempel, och Vi gör till avslutet. Ingen Du gör i dag.

Ingen tid till en ny kontroll, eller fler än 5 av 28 med fel också i den: Vi gör till avslutet, exit-lappen, och nästa lektion börjar med samma steg.

I en annan klass: Nästan alla kan när högst en av fem har fel, avrundat nedåt. Hälften eller färre kan när hälften eller fler har fel, avrundat uppåt.

Elever i klassen

Kontrollen, bordet och avslutet

I samma lektion har fem av 28 fel i kontrollen. Läraren räknar dem, låter klassen öva och tar de fem vid bordet. Lektionen slutar med exit-lappen, och efteråt sorterar läraren lapparna.

1 · Läraren räknar: 5 av 28 har fel, så nästan alla kan.
2 · Vid bordet visar läraren steget, och eleven gör rätt.
3 · Sedan går läraren en runda bland bänkarna.
4 · Alla skriver en exit-lapp, och läraren sorterar dem.

Du gör

26–⁠35 minSjälv, i par från vecka 4

Kärnan här: 3 Återkoppling på plats

Samma sorts uppgifter tills det går rätt och säkert. Var och en skriver sina steg, själv och från vecka 4 i par.

Alla elever visar: Sina steg på varje uppgift. I par från vecka 4 säger den ena stegen, och den andra följer med.
Du tittar efter: Uppgift 2 och 3 hos alla. Stanna bara vid fel, högst en halv minut.
Beslutet: Fel i ett steg: min tur, tillsammans, din tur. Samma fel hos tre: samla dem vid bordet.

Uppgift 1 med hela klassen vid tavlan: Gör 2, 3 och 4. Jag kommer och tittar.
Bordet, med dem som hade fel i kontrollen. Titta på vägen dit till dem som brukar ha svårt att komma igång.
Sedan en runda bland bänkarna. Alla gör de fyra första.

Så gör du när en elev inte kommer igång

Avslut

35–⁠40 minGemensamt

Tillbaka till målet: klassen säger stegen tillsammans. Sedan visar alla vad de kan nu, på exit-lappen.

Alla elever visar: En uppgift på exit-lappen, med stegen.
Du tittar efter: Kan klassen säga stegen? Står stegen med på lappen, eller bara svaret?
Beslutet: Lapparna sorterar du efter lektionen.

Miniwhiteboards i backen. Tillbaka till målet: klassen säger stegen tillsammans.
En uppgift av samma sort på exit-lappen: Skriv stegen på lappen.

Efter lektionen. Sortera exit-lapparna i tre högar: kan (rätt med stegen), nästan (rätt steg med ett räknefel, eller rätt svar utan steg) och inte än (fel steg). Högarna avgör nästa lektions två snabba och vem du går till först i Vi gör.

Tiderna är ungefärliga. På lågstadiet kan en lektion rymma två korta varv av Jag gör, Vi gör, kontrollen och Du gör i stället för ett långt. Att gå tillbaka en del när eleverna behöver det är också att följa metoden.

En lektion på 60 minuter. Vi gör och Du gör blir längre. Start 0–⁠7 min, Jag gör 7–⁠15 min, Vi gör 15–⁠30 min, Kontrollera 30–⁠34 min, Du gör 34–⁠55 min, Avslut 55–⁠60 min.

Hela lektionen står på lektionskortet, ett eget A4 att ha i handen under lektionen.

Så rättar du

När en elev svarar fel rättar du direkt, vid tavlan eller vid bänken, medan uppgiften pågår. Säg först vad som stämmer, och sedan vad som ska rättas.

Säg vad som stämmer, och visa det rätta: Tiotalen stämmer. Min tur. Entalen: 7 plus 8 är 15.
Gör det tillsammans med eleven: Tillsammans.
Låt eleven göra det själv: Din tur.
Kom tillbaka till samma slags uppgift en stund senare och se att det sitter.

Rättningen går fort, sker vänligt och utan att lektionen stannar. Eleven får öva det rätta i stället för att bära med sig det felaktiga.

Så gör du när många har samma fel

Tre eller fler elever har samma fel i Vi gör, och du hinner inte till alla.

Stanna klassen med signalen.
Visa felet på tavlan, utan namn.
Visa steget igen, på ett nytt sätt eller med ett nytt exempel.
Gör en uppgift till tillsammans, och läs miniwhiteboards.
Låt klassen fortsätta, och gå först till dem som hade felet.

Så gör du när en elev inte kommer igång

Eleven sitter still med uppgiften i Du gör, medan de andra arbetar.

Gå fram till eleven, och tala lågt.
Fråga om hen vill göra den första uppgiften med dig.
Gör den tillsammans, med stegens ord.
Säg att du kommer tillbaka, och gå vidare.
Kom tillbaka, och säg vad eleven har klarat.

Så här kan det se ut i klassrummet

Matematik, åk 2–⁠3

Skriftlig huvudräkning med tiotal och ental var för sig

Innehållet och felet: Först tiotalen. Sedan entalen. Sist ihop. Felet: tiotalet i entalen kommer inte med, 70 + 15 blir 75.
Så visar alla: Stegen i tre rader på miniwhiteboarden: 40 + 30 = 70, 7 + 8 = 15 och 70 + 15 = 85.

Kärnan 1, Visa ett steg i taget: 47 + 38 vid tavlan: först tiotalen, sedan entalen, sist ihop. Alla skriver varje steg.
Kärnan 2, Alla prövar och visar hur de tänker: 44 + 38 på signalen. På tre miniwhiteboards står 70 + 2 = 72.
Kärnan 3, Återkoppling på plats: Tillbaka till tavlan: ”Min tur. 70 plus 12 är 82.” Tillsammans. Din tur.
Kärnan 4, Nästan alla kan innan eget arbete: Kontrollen: 23 av 28 rätt. Du gör, och de fem med fel vid bordet.

Tänk dig lektion 3 i matematik i åk 3. Du har visat 47 + 38 steg för steg vid tavlan, och alla har skrivit stegen på sina miniwhiteboards. Nu skriver klassen 44 + 38 med dig.

Du går längs bänkraderna och läser steget Sist ihop. På tre miniwhiteboards står 70 + 2 = 72: tiotalet i 12 har försvunnit. Du går tillbaka till tavlan: ”Min tur. Entalen: 4 plus 8 är 12. Sist ihop: 70 plus 12 är 82.” ”Tillsammans.” ”Din tur.” Vid nästa uppgift går du först till de tre.

I kontrollen, 36 + 47 och 19 + 65, har 23 av 28 båda rätt med alla steg. Tre har 70 + 3 = 73, och två har räknat 6 + 7 till 12 och fått 82. Det är högst fem, så ni gör uppgift 1 tillsammans, och klassen fortsätter själv. Vid bordet växlar de tre tio entalskuber mot en tiotalsstav, och de två räknar 6 + 7 med kuberna. Sedan går du runt och ser uppgift 2 och 3 hos alla.

Notera vad som hände. Svaren 73 och 82 på 36 + 47 är båda fel, men stegen visade två olika fel, som fick olika hjälp vid bordet. Hade tio haft fel, hade hela klassen gjort ett varv till och en ny kontroll. Hade femton haft fel, hade du visat igen i Jag gör. Det eleverna visade styrde lektionen.

Lektion 3 i planeringsmallen, ifylld

Klass: 3B
Ämne: Matematik
Datum: ons 4/11
Lektion i arbetsområdet: 3 av 6
När lektionen är slut ska eleverna kunna: räkna plus med växling i entalen med de tre stegen, som 47 + 38
Så ser jag att de kan: 28 + 53 med stegen

Före lektionen

Stegen, med samma ord varje gång

Först tiotalen: 40 + 30 = 70
Sedan entalen: 7 + 8 = 15
Sist ihop: 70 + 15 = 85

Så skriver alla stegen: tre rader på miniwhiteboarden

Felet jag letar efter

Felet: 70 + 15 = 75
I steget: 3, Sist ihop
Så rättar jag: tio kuber blir en stav

Förberett

Blad och facit: Ett blad med tio uppgifter, facit på tavlan efteråt
Stöd, till vem: Stavar och kuber vid bordet

Lektionen

Start0–⁠6 min	Två snabba uppgifter, på det som det nya bygger på:40 + 30 och 7 + 8
Jag gör6–⁠12 min · kärnan 1	Steg för steg · Ett helt exempel · Det felaktiga svaret47 + 38 · 26 + 39 · 47 + 38 = 75
Vi gör12–⁠22 min · kärnan 2 och 3	Uppgifterna, de första steg för steg.44 + 38 och 25 + 37 steg för steg. Sedan 49 + 27, 17 + 46, 65 + 29, 39 + 52.
Kontrollera22–⁠26 min · kärnan 2 och 4	Två nya uppgifter där felet kan synas.36 + 47 och 19 + 65
Beslutetelever i dag: 28	Nästan alla kan Högst 5 av 28 med fel. Du gör, och de med fel börjar vid bordet med dig. Vid bordet: kuberna, tio ental blir en stav De flesta kan 6–13 av 28 med fel. Ett kort varv till med hela klassen och ett nytt exempel, och sedan en ny kontroll. Tiden tas från Du gör. Varvet och ny kontroll: 38 + 57 tillsammans, sedan 18 + 59 och 37 + 29 Hälften eller färre kan 14 eller fler av 28 med fel. Jag gör igen med ett nytt exempel, och Vi gör till avslutet. Ingen Du gör i dag. Det nya exemplet: 35 + 29 med stavar och kuber på tavlan
Du gör26–⁠35 min · kärnan 3	Uppgifterna · De fyra som alla gör · Till den som är klarEtt blad med tio uppgifter · 26 + 48, 57 + 35, 18 + 69, 19 + 77 · en egen uppgift till grannen
Avslut35–⁠40 min	Exit-lappens uppgift står överst, i Så ser jag att de kan.

Efter lektionen

Kontrollen: 5 med fel: Nästan alla
Exit-lapparna: Kan 24 · Nästan 2 · Inte än 2
Det jag såg, med elevernas tal eller ord: Inte än: 71. Nästan: 8 + 3 = 12.
Kärnan i lektionen: 1 Jag visade steg för steg, och alla prövade, kryssad 2 Alla visade stegen samtidigt, och jag såg dem, kryssad 3 Jag rättade på plats, och eleven gjorde rätt, kryssad 4 Jag räknade dem med fel och följde utfallet, kryssad
Nästa lektion: två snabba: 70 + 11 och 8 + 3
I Vi gör går jag först till: de två i Inte än, med stav och kuber

Lägg märke till: alla uppgifter efter starten har ental över tio, så att felet kan synas.

Läsning, åk 1. Att läsa ord med det nya ljudet m genom att dra ihop ljuden

Innehållet och felet: Fingret under. Dra ut ljuden. Säg ordet. Felet: paus mellan ljuden, så att det inte blir ett ord.
Så visar alla: Fingret under ordet på remsan, paren som läser för varandra, och i kontrollen bildens nummer på fingrarna.

Tänk dig en lektion i läsning i åk 1. Klassen har haft s, o, l, a och r, och i dag är m nytt.

Du skriver mos på tavlan. ”Min tur. Fingret under.” Alla sätter fingret under mos på sin remsa. ”Dra ut: mmmooosss.” Alla drar ut med dig. ”Säg ordet: mos.” Sist visar du felet: ”m, o, s. Med paus blir det inget ord.”

”Tillsammans.” Ni läser mor i kör, med fingret under ordet. Sedan läser paren remsan för varandra, och du går längs bänkraderna och lyssnar. Fem gör paus mellan ljuden i mal. Vid tavlan: ”Min tur: mmmaaalll, mal. Tillsammans. Din tur.” Vid nästa ord lyssnar du först på de fem.

Kontrollen: två nya ord, mosa och mala, och fyra bilder. Alla läser tyst och visar bildens nummer med fingrarna, och de fem som pausade läser orden högt för dig. 24 av 28 visar rätt bild båda gångerna, och de fem läser utan paus. Paren läser remsan för varandra, och de fyra med fel börjar vid bordet med dig.

Notera vad som hände. I kören lät det rätt, och pauserna hördes först när var och en läste för sin granne. Bilden visar inte en paus, så de fem läste högt i kontrollen. Med fler än fem fel hade ni läst ett varv till.

Skrivning, åk 4. Dubbelteckning efter kort vokal, som i glass och hatt

Innehållet och felet: Säg ordet. Kort eller lång vokal: K eller L. Kort, och ett konsonantljud efter: dubbla det. Felet: glas för glass.
Så visar alla: K eller L före ordet på miniwhiteboarden, som K glass.

Tänk dig en lektion i svenska i åk 4. Klassen skriver ofta glas när de menar glass, och du vill se varför.

”Min tur.” Du säger hat och drar ut vokalen: ”Lång vokal, L, ett t.” Sedan hatt: ”Kort vokal, K, dubbla t.” Alla skriver K eller L och ordet efter varje steg.

”Tillsammans.” Ni skriver ful, full, tal och tall. Vid full har sex skrivit L. Du går tillbaka till tavlan och säger ful och full igen, långsamt: ”Hör ni skillnaden? Tillsammans.”

Kontrollen: fall och sal. Bara 13 av 28 har båda rätt, och de vanligaste felen är L vid fall. Det är hälften eller färre, så du gör Jag gör igen med glas och glass, och ni gör Vi gör till avslutet. Det blir ingen Du gör i dag, och exit-lappen är som vanligt.

Notera vad som hände. K och L skilde felen åt: eleverna kunde regeln men hörde inte vokalen. Därför börjar nästa lektion med att höra vokalen innan någon skriver ordet.

Kemi, åk 8. Att balansera en reaktionsformel genom att räkna atomerna på båda sidor

Innehållet och felet: Räkna atomerna på båda sidor. Skriv en koefficient framför där det fattas. Räkna igen. Felet: ändrat index, som MgO₂.
Så visar alla: Formeln på miniwhiteboarden, med atomerna räknade under båda sidor.

Tänk dig en lektion i kemi i åk 8. Du har visat steg för steg hur H₂ + O₂ → H₂O blir 2H₂ + O₂ → 2H₂O, och sist felet H₂ + O₂ → H₂O₂, där indexet är ändrat och produkten har blivit ett annat ämne. Ni har gjort 2Na + Cl₂ → 2NaCl tillsammans.

Kontrollen: Mg + O₂ → MgO och H₂ + Cl₂ → HCl. Du läser miniwhiteboards bänkrad för bänkrad. 19 av 27 har båda rätt, 2Mg + O₂ → 2MgO och H₂ + Cl₂ → 2HCl, med atomerna under. Fem har ändrat formeln till MgO₂, och tre har bara skrivit 2 framför Mg.

Det är De flesta, så hela klassen gör ett varv till: ”Indexet ändrar du inte. Du skriver bara koefficienter framför. Räkna igen.” I nästa kontroll, C + O₂ → CO och N₂ + O₂ → NO, har 25 av 27 båda rätt. Klassen börjar öva, själv eller i par, och de två börjar vid bordet med molekylmodeller.

Notera vad som hände. Steget Räkna igen nådde också de tre som bara skrev 2 framför Mg. Med bara svaren hade du sett åtta fel, men inte att det var två olika.

Idrott och hälsa, åk 7. Upplägg i basket från höger sida, med höger hand

Innehållet och felet: Höger: ta bollen. Vänster: hoppa. Upp: höger knä och höger hand mot rutan. Felet: hoppet från höger fot.
Så visar alla: Alla fryser i Upp på signalen, och du ser på en gång vilka som står på höger ben.

Tänk dig en lektion i idrott i åk 7. Klassen står i fyra led, och bollarna ligger kvar i vagnen.

”Min tur.” Du visar ett steg i taget, och alla gör samma steg på plats: ”Höger, där tar jag bollen. Vänster, och hopp. Upp: höger knä och höger hand.” Sist visar du felet: hoppet från höger fot.

”Tillsammans. Höger, vänster, upp. Frys!” Sex står på höger ben. Du visar felet och sedan rätt framför klassen: ”Hoppet går från vänster. Tillsammans. Din tur.” Vid nästa frysning står två fel. Du går dit: ”Du står på höger. Min tur: vänster ben, höger knä upp. Din tur.” De står rätt.

Kontrollen: alla har en boll, studsar två gånger, tar stegen och fryser i Upp, två gånger. 24 av 28 står rätt båda gångerna. Klassen går till korgarna och lägger upp lugnt. Bordet är korgen närmast dig, där de fyra börjar utan boll. Sist fryser alla i Upp en gång till, och du skriver upp namnen på dem som står fel.

Notera vad som hände. Frysningen visade foten hos alla på en gång, vilket 28 hopp i fart inte gör. Hade fler än fem stått fel, hade ni gått stegen tillsammans en gång till och gjort en ny kontroll.

Elever som behöver mer stöd

Den som är ny i svenska

Det metoden ger: Samma ord varje gång, exemplen på tavlan visar det orden säger, och på miniwhiteboarden kan hen svara med ett tal, en bild eller ett ord i samma uppgift som de andra.
Det du lägger till: Bladet Stegen med en bild vid varje steg, före lektionen, med dig eller studiehandledaren. Uppgiften i skrift på tavlan innan du säger den, och stegen till grannen först. En ram när hen förklarar: Först … Sedan … Sist …

När många behöver hjälp samtidigt

Det metoden ger: Kontrollen visar det.
Det du lägger till: Ett varv till med hela klassen i stället för att hjälpa en i taget. Ingen väntar, eftersom alla gör varvet.

Den som har fel i kontrollen

Det metoden ger: Bordet, där du visar steget igen och eleven gör det rätta själv.
Det du lägger till: Konkret material vid bordet, som tiotalsstavar och entalskuber, och färre uppgifter med samma steg.

Den som har svårt att hålla uppmärksamheten

Det metoden ger: Högt tempo, korta uppgifter och många tillfällen att svara.
Det du lägger till: En plats nära tavlan, där du går förbi ofta. Börja med en mycket lätt fråga när miniwhiteboards ska upp, så ser du om hen är med. Låt hen flytta pilen på lektionens delar.

Den som har varit borta, eller sitter vid bordet tre lektioner i rad

Det metoden ger: Exit-lapparna visar det tidigt.
Det du lägger till: Stegen och första exemplet före nästa lektion. Sitter hen vid bordet igen: läs hens exit-lappar med specialläraren, och efter tre veckor med elevhälsan.

Den som redan kan

Det metoden ger: Du gör har samma steg.
Det du lägger till: En svårare uppgift med samma steg, eller byt ett tal och fråga vad som händer. Den som är klar skriver en uppgift till grannen.

Del 3: Kom igång

Före första lektionen, planeringen, de första fyra veckorna och arbetslaget.

Metoden är troligen lika ny för dig som för klassen. Gör den minst tre lektioner i veckan i fyra veckor, så blir den en rutin för er båda. Hela lektionen finns från första lektionen, utom paren: de tre första veckorna övar var och en själv i Du gör. I vecka 1, 3 och 4 lär sig klassen en rutin, och varje vecka övar du ett drag. Gå vidare när det syns hos nästan alla, och ge rutinen en vecka till när det inte gör det.

Med dig på vägen

Före första lektionen: Arbetslaget ses före första lektionen och planerar tillsammans.
Vecka 2 och 4: Vecka 2 besöker specialläraren en lektion, från Jag gör till fem minuter in i Du gör, räknar hur många som visar stegen och läser exit-lapparna. Vecka 4 ser en kollega eller rektor samma delar.
Vecka 4: I slutet av vecka 4 ses arbetslaget igen för att berätta vad ni såg och bestämma hur ni fortsätter.

Före första lektionen

Träffa arbetslaget, eller en kollega om du börjar ensam, och bestäm vilka rutiner ni gör lika.
Välj arbetsområde och minst tre lektioner i veckan.
Dela upp arbetsområdet i lektioner. Lös en uppgift själv och skriv stegen, med samma ord varje gång.
Planera första lektionen i planeringsmallen.
Skriv ut lektionskortet, och sätt upp lektionens delar, affischen Så visar du och bladet Stegen.
Lägg miniwhiteboards eller A4 i plastfickor, pennor, sudd, exit-lappar och uppgifterna till Du gör i en back per rad.
Ordna rummet: alla ser tavlan, du når varje bänk, och ett bord står fritt.
Boka specialläraren i vecka 2 och en kollega i vecka 4.

Så ordnar du klassen

Alla ser tavlan, och du når snabbt varje bänk, så att du kan gå mellan tavlan och elevernas arbete. Var och en har en miniwhiteboard, en penna och en granne att säga stegen till och öva med. Mellan lektionerna ligger miniwhiteboards i en back per rad. Den som behöver stöd sitter nära tavlan, där du går förbi ofta. Ett bord står fritt, så att du kan samla några där efter kontrollen.

Planera lektionen

Arbetsområdet, lektion för lektion

Lektion 1–⁠2: de tre stegen med tal utan växling, som 32 + 45
Lektion 3–⁠5: växling i entalen, som 47 + 38
Lektion 6: blandat, också äldre, utan stavar, och Jag gör där felen satt
Sedan: stegen tas bort från tavlan, och två tal i starten varje lektion

Planera varje lektion på ett blad i planeringsmallen. Den tomma mallen står i bilaga A, förlagan till din första lektion står under Första lektionen, och lektion 3 i huvudexemplet står ifylld vid exemplet i del 2.

Första lektionen

Första lektionen lär sig klassen signalen och miniwhiteboarden, på något alla redan kan, som två snabba på det ni gjorde förra veckan. Därför blir starten tio minuter, och det nya i Jag gör är lätt. Gå igenom korten med lektionens delar på tavlan, och låt en elev flytta pilen.

Säg till klassen varför alla visar: Jag vill se hur alla tänker, inte bara den som räcker upp handen. Ett fel på miniwhiteboarden visar vad vi ska öva mer på, så det är bra att visa det.

Du gör är enskilt de tre första veckorna. Bordet finns redan nu: säg att det är för alla som vill ha ett exempel till, och be dem som hade fel i kontrollen komma.

Starten blir signalen och miniwhiteboarden på något alla kan, och Jag gör visar något lätt.

Första lektionen, minut för minut
Delen	Minuterna	Du säger
Start	0–⁠10 min	”1, 2, 3, visa!” ”Sudda, och locket på pennan.”
Jag gör	10–⁠14 min	”Min tur.” ”Först tiotalen …”
Vi gör	14–⁠23 min	”Tillsammans. Vad gör vi först?” ”Skriv. Vänd. 1, 2, 3, visa!”
Kontrollera	23–⁠26 min	”Din tur. Gör de här två. Visa när jag säger till.”
Du gör	26–⁠35 min	”Gör 2, 3 och 4. Jag kommer och tittar.”
Avslut	35–⁠40 min	”Skriv stegen på lappen.”

Rutinen: Signalen och miniwhiteboarden

Så visar alla samtidigt. Eleverna följer affischen Så visar du: Tänk, Skriv, Vänd och 1, 2, 3, visa! Den som inte vet skriver ett frågetecken.

Ställ frågan, och håll upp handen medan alla tänker och skriver.
1, 2, 3, visa! Läs miniwhiteboards över hela klassen, och steget där felet brukar sitta.
Sudda, och locket på pennan.

Första gången. Öva med frågor alla kan, tills alla visar samtidigt. Visa hur stort stegen skrivs och hur miniwhiteboarden vänds och suddas, och gör om lugnt när någon är före. En elev per rad delar ut och samlar in.

Första lektionen ifylld i planeringsmallen, som exempel

Klass: 3B
Ämne: Matematik
Datum: mån 2/11
Lektion i arbetsområdet: 1 av 6
När lektionen är slut ska eleverna kunna: räkna plus med de tre stegen, utan växling, som 32 + 45
Så ser jag att de kan: 81 + 16 med stegen

Före lektionen

Stegen, med samma ord varje gång

Först tiotalen: 30 + 40 = 70
Sedan entalen: 2 + 5 = 7
Sist ihop: 70 + 7 = 77

Så skriver alla stegen: tre rader på miniwhiteboarden

Felet jag letar efter

Felet: 32 + 45 = 14, alla siffror ihop
I steget: 1, Först tiotalen
Så rättar jag: tre stavar och fyra stavar är sju tior

Förberett

Blad och facit: Tio uppgifter utan växling
Stöd, till vem: Stavar vid bordet, för alla som vill

Lektionen · minuterna i första lektionen

Start0–⁠10 min	Två snabba uppgifter, på det som det nya bygger på:Rutinen, tio minuter: 3 + 4 och 30 + 40 tills alla visar samtidigt. Lektionens delar på tavlan, och en elev flyttar pilen Här är vi
Jag gör10–⁠14 min · kärnan 1	Steg för steg · Ett helt exempel · Det felaktiga svaret32 + 45 och 21 + 36 med stegen · visa felet 32 + 45 = 14
Vi gör14–⁠23 min · kärnan 2 och 3	Uppgifterna, de första steg för steg.41 + 35 och 23 + 65 steg för steg. Sedan 62 + 17, 15 + 43, 33 + 61, 26 + 52.
Kontrollera23–⁠26 min · kärnan 2 och 4	Två nya uppgifter där felet kan synas.43 + 25 och 14 + 73
Beslutetelever i dag: 28	Nästan alla kan Högst 5 av 28 med fel. Du gör, och de med fel börjar vid bordet med dig. Vid bordet: tre tior och fyra tior med stavarna De flesta kan 6–13 av 28 med fel. Ett kort varv till med hela klassen och ett nytt exempel, och sedan en ny kontroll. Tiden tas från Du gör. Varvet och ny kontroll: 34 + 25 tillsammans, sedan 13 + 82 och 61 + 24 Hälften eller färre kan 14 eller fler av 28 med fel. Jag gör igen med ett nytt exempel, och Vi gör till avslutet. Ingen Du gör i dag. Det nya exemplet: 53 + 36 med stavar på tavlan
Du gör26–⁠35 min · kärnan 3	Uppgifterna · De fyra som alla gör · Till den som är klarTio uppgifter, själv · uppgift 1–⁠4 · en egen uppgift till grannen
Avslut35–⁠40 min	Exit-lappens uppgift står överst, i Så ser jag att de kan.

De första fyra veckorna

Du ser att metoden fungerar på elevernas miniwhiteboards i kontrollen och på exit-lapparna.

Varje lektion: Exit-lapparna i tre högar efter varje lektion, som Efter lektionen säger. Högarna väljer nästa lektions start och vem du går till först.
Klassens exit-lappar varje vecka: Räkna på veckans sista exit-lapp hur många som gör det nya rätt med stegen, på samma slags uppgift varje vecka.
Dina kryss varje vecka: Kryssa i planeringen vilka av kärnans fyra du fick med, och räkna kryssen i slutet av veckan. Kärnan sitter först när alla fyra finns i varje lektion.

Varje fredag skattar du två frågor från 1 till 10 i Lär dig metoden: Hur säker är jag på metoden? och Hur väl fungerar den i praktiken? Linjerna visar hur du utvecklas, och planen säger vad du gör om en skattning står lågt två veckor i rad.

Så syns lärandet i klassen

Ämneskunskaperna: Eleverna gör det nya på egen hand på exit-lappen, med stegen, och gör det rätt också när det kommer tillbaka i starten veckor senare.
Språket: Eleverna använder ämnets ord och stegens ord när de visar och säger hur de gjorde.
Kommunikationen: Eleverna visar hur de tänkte, med stegen på miniwhiteboarden eller i ord till grannen, och inte bara svaret.

Vecka 1, Jag gör: Signalen och miniwhiteboarden

Klassen lär sig: Att skriva stegen och visa samtidigt på signalen.
Du övar: Att visa ett steg och låta alla pröva det innan nästa.
Gå vidare när: Nästan alla visar på signalen inom tio sekunder

Rutinen signalen och miniwhiteboarden står vid Första lektionen.

Vecka 2, Vi gör: Tavlan och bänkarna

Klassen lär sig: Att göra om steget när du har pekat på det.
Du övar: Att gå längs raderna medan de skriver, stanna högst en halv minut och gå tillbaka till tavlan när tre eller fler har samma fel.
Gå vidare när: Nästan alla som du rättade gör samma slags uppgift rätt senare i lektionen

Vecka 3, Vi gör: Utfallen och bordet

Klassen lär sig: Att gå till bordet när kontrollen visar fel, och att börja Du gör själv.
Du övar: Att räkna eleverna med fel och följa utfallet, också när det betyder ett varv till.
Gå vidare när: De som har fel går till bordet utan att du säger det

Rutinen: Bordet

Efter kontrollen samlar du dem som hade fel vid bordet, några minuter, medan de andra övar. Sedan går du en runda bland bänkarna. Gruppen är ny varje lektion.

Första gången. Bordet finns från första lektionen: säg att det är för alla som vill ha ett exempel till, och be några komma. I vecka 3 lär sig klassen att gå dit själv när kontrollen visar fel.

Vecka 4, Du gör: Paret

Klassen lär sig: Att öva i par efter kontrollen och säga stegen till varandra.
Du övar: Att sätta ihop paren och gå mellan bordet och paren.
Gå vidare när: Paren säger stegen till varandra utan att du påminner

Rutinen: Paret

I Du gör övar grannarna i par, nummer 1 och 2: den ena säger stegen högt och den andra följer med, och de byter vid varje uppgift. Var och en skriver sina egna steg.

Första gången. Första lektionen i vecka 4: visa med en elev hur paret gör, och låt alla öva en uppgift så.

Efter de första veckorna

En kollega eller specialläraren ser en lektion i månaden terminen ut. Elever som inte lär sig det nya får stödundervisning, som De fyra räknesätten i grupp, när ni har läst deras exit-lappar.

Sex veckor senare: Räkna samma två saker som varje vecka: hur många som gör det nya rätt med stegen, och hur ofta kärnans fyra finns i dina lektioner.
Nästa termin: Räkna samma två saker igen, och se om ni använder metoden i fler ämnen.
Om du är osäker på metoden: Står skattningen Hur säker är jag på metoden under 5 i två veckor: ge steget en vecka till, läs delen om lektionen igen och be en kollega se en lektion.
Om det inte fungerar: Står skattningen Hur väl fungerar den i praktiken under 5 i två veckor, eller kan hälften eller färre det nya på exit-lappen: dela stegen i mindre delar och be specialläraren se en lektion.

Till arbetslaget

Det är när ni jämför vad ni såg som metoden sätter sig. Prövar ni två och två, berätta för varandra efter varje vecka vad ni såg. Den som blir besökt delar sin planering i förväg. Är du ensam, be en kollega se din lektion från Jag gör till fem minuter in i Du gör, i vecka 2 eller vecka 4.

En förstelärare eller specialläraren leder mötena, och rektor ger arbetslaget tiden. Besöken är stöd och ingen bedömning.

Möte 1, före första lektionen

Läs metoden, titta på filmen och tänk igenom frågorna. På mötet bestämmer ni vilka rutiner ni gör lika, som signalen och delarnas namn, och var och en planerar sin första lektion i planeringsmallen.

Vilka delar har dina lektioner oftast, och vilken del får minst tid?
Hur vet du under en lektion att eleverna är redo att arbeta på egen hand?
När ser du elevernas arbete i dina lektioner: medan de arbetar, eller när du rättar efteråt?
Titta på huvudfilmen: när går läraren från tavlan till elevernas arbete, och vad gör hen när hen kommer tillbaka?

Mellan mötena

Planera en lektion i planeringsmallen, eller gör huvudexemplet till ditt eget.

Var och en följer Lär dig metoden och skattar varje vecka.

Möte 2, i slutet av vecka 4

Ta med planeringsmallen med Efter lektionen ifylld och observationsmallarna. Ni tar frågorna enskilt, i par och sedan alla: var och en tänker först själv, sedan pratar ni två och två, och sist delar ni med alla. Var och en säger sist vad hen tar med sig.

Hur fungerade det för dig, och vilka effekter såg du på eleverna?
När var eleverna redo att öva själva, och hur märkte du det?
Varför tror du att det blev som det blev?
Vad har du lärt dig?
Vad är klokt för dig att göra nu?
Hur fortsätter vi: med metoden i vardagen, i ett ämne till, och vem besöker vem nästa gång?

Del 4: Håll i

Vad du håller fast vid, vad du får ändra och vad du gör när metoden glider.

Kärnan: fast och fritt

Kärnan är de fyra korten i del 1. Här står vad forskningen säger om var och en, vad som måste stå kvar och vad du får ändra. Allt annat i metoden, som minuterna och exemplen, är förslag.

Vid varje del står belägget. Prövad betyder att studier har prövat delen, och Varför säger hur. Finns i nästan alla prövade versioner betyder att delen finns i de program som gav effekt, men att ingen har prövat den ensam. Bygger på teori och klassrumsstudier betyder att den kommer ur hur lärandet går till och ur studier av framgångsrika lärare.

Visa ett steg i taget

Varför. Arbetsminnet är litet, och för den som är ny i ett innehåll tar varje steg plats. Utan små steg gissar eleverna och bygger egna regler. I 42 av 43 studier i matematik byggdes det nya upp steg för steg (Fuchs m.fl., 2021), men ingen har prövat små steg för sig (Hughes m.fl., 2017).

Finns i nästan alla prövade versioner

Det som står kvar: Du visar ett steg i taget med samma ord, och eleverna prövar varje steg.
Det du får ändra: Antalet steg, exemplen, stegens språk i ett språkämne, och om du visar på tavlan, med material eller med kroppen.
När den tappas: Genomgången blir en föreläsning

Alla prövar och visar hur de tänker

Varför. Utan svar från alla ser läraren inte vem som har tappat, och de andra övar inte. Resultaten och arbetsron blir bättre när alla svarar samtidigt (MacSuga-Gage och Simonsen, 2015), och för elever i matematiksvårigheter hängde framstegen ihop med hur ofta var och en fick svara (Doabler m.fl., 2019).

Prövad

Det som står kvar: Alla elever svarar samtidigt, och du ser varje elevs steg och var det blev fel.
Det du får ändra: Miniwhiteboard, fingrar, en provlapp eller kroppen som stannar i ett steg, och kör för korta svar.
När den tappas: Bara svaret syns. Frågor till dem som räcker upp handen

Återkoppling på plats

Varför. Den som övar på ett felaktigt sätt övar in felet, och en rättning efteråt kommer när felet redan är övat. Återkoppling direkt fanns i 42 av 43 studier i matematik, och den hänger så nära ihop med elevernas övning att de inte går att skilja åt (Fuchs m.fl., 2021; Doabler m.fl., 2019).

Finns i nästan alla prövade versioner

Det som står kvar: Du svarar på det du ser medan eleverna arbetar, och eleven gör om det rätt själv.
Det du får ändra: Till hela klassen eller till en elev, i ord eller genom att visa.
När den tappas: Rättningen kommer efteråt

Nästan alla kan innan eget arbete

Varför. Den som övar själv innan hen kan övar in fel eller väntar på hjälp. Hos de mest framgångsrika lärarna var ungefär åtta av tio svar rätt under den gemensamma övningen, mot sju av tio hos de minst framgångsrika, och det verkar vara den bästa andelen (Rosenshine, 2012).

Bygger på teori och klassrumsstudier

Det som står kvar: Du har sett att nästan alla elever kan innan de övar själva.
Det du får ändra: Hur många uppgifter, och om eleverna sedan övar enskilt eller i par.
När den tappas: Kontrollen hoppas över

Lärarens frågor

Får jag hoppa över kontrollen när tiden är knapp?

Nej. Gör Du gör kortare i stället. De mest framgångsrika lärarna lade dubbelt så lång tid på att visa och öva med klassen, och eleverna gjorde färre fel när de övade själva (Rosenshine, 2012).

Får jag låta klassen svara i kör?

Ja, för korta svar, som vad ni gör först, och på din signal. Stegen skriver alla på miniwhiteboarden, eftersom kören inte visar vem som kan. Be också enskilda elever säga sitt steg (Doabler m.fl., 2019).

Får jag gå vidare när de flesta kan?

Nej. Gör det utfallet De flesta säger: ett kort varv till och en ny kontroll. Den som övar själv innan hen kan övar in fel eller väntar på hjälp.

Hur hinner jag kursen om vi går vidare först när nästan alla kan?

Låt exit-lapparna välja nästa lektions start, så att ni inte övar det klassen redan kan. Den som måste förklara länge vid bänkarna har gett den gemensamma övningen för kort tid (Rosenshine, 2012).

Får jag ge läxa?

Ja, med samma slags uppgifter som eleven redan gör rätt själv på exit-lappen, med stegen. Då övar läxan det som redan sitter.

Hur hinner jag planera stegen till varje lektion?

Dela upp arbetsområdet en gång, före första lektionen, och låt varje lektion ta en eller två delar av det. Planera i arbetslaget, och använd huvudexemplet som förlaga.

När det glider

Det svåraste med metoden

Det som ofta försvinner är att varje elev visar hur hen tänker, så att du ser vem som kan. I 129 klassrum hängde framstegen för eleverna i matematiksvårigheter ihop med hur ofta enskilda elever fick svara (Doabler m.fl., 2019), och i en fallstudie slutade läraren be eleverna visa vad de hade förstått, och frågorna kom inte tillbaka trots coachning (Baco m.fl., 2023). Låt alla skriva stegen varje varv, läs dem, och be enskilda elever säga sitt steg.

Vanliga fallgropar

Genomgången blir en föreläsning

Det som händer. Eleverna lyssnar länge utan att svara, och du vet inte vad som gått fram.

Pröva i stället. Små steg, och låt alla pröva och visa efter varje steg.

Bara svaret syns

Det som händer. Alla skriver 83, och du ser inte vem som räknade ett och ett eller gissade.

Pröva i stället. Låt alla skriva stegen i den form du visade, och läs det steg där felet brukar sitta.

Rättningen kommer efteråt

Det som händer. Du ser felen först på exit-lapparna, och eleverna har redan övat in dem under lektionen.

Pröva i stället. Gå till elevernas arbete medan de skriver och rätta där, och eleven gör det rätta själv. Exit-lappen säger var nästa lektion börjar.

Kontrollen hoppas över

Det som händer. Eleverna nickar på ”Hänger ni med?”, och felen syns först när de arbetar själva. De övar in fel eller sitter och väntar på hjälp.

Pröva i stället. Två planerade uppgifter som alla löser och visar, och utfallet bestämt före lektionen.

Frågor till dem som räcker upp handen

Det som händer. Du får en för ljus bild av vad klassen kan.

Pröva i stället. Låt alla visa sina steg på signalen, och följ ett fel med en fråga till den eleven.

Modellen som checklista

Det som händer. Delarna bockas av oavsett vad eleverna visar.

Pröva i stället. Följ eleverna, och gå tillbaka en del när det behövs.

Fem saker att hålla fast vid

När nästan alla alltid klarar kontrollen: gör den svårare. Kontrollen ska kunna visa felet du letar efter. Är uppgifterna för lätta ser du inte vem som behöver bordet, och klassen går vidare för tidigt.
När det går bra: låt alla visa ändå. När klassen kan mycket är det lätt att fråga dem som räcker upp handen, och då ser du inte längre den som har tappat.
Efter ett lov: öva signalen och miniwhiteboarden igen. Rutinerna glider under ett lov. En lektion med känt innehåll, som den första, ger tillbaka dem.
När arbetsområdet byts: dela upp det i nya steg. Behåll formen och byt innehållet. Stegen från förra arbetsområdet passar inte det nya, som behöver egna små steg och egna ord.
Efter en termin: be en kollega räkna elevernas svar. Det du gör själv märker du sist. En kollega som räknar hur många som visade stegen i Vi gör och kontrollen ser om kärnan finns kvar.

Bilaga A: Att skriva ut

Lektionskortet, materialet för klassen och mallarna.

Lektionskortet

Hela lektionen på ett A4 att ha i handen: kärnan, delarna med det du gör och säger, beslutet och Så rättar du.

Lektionskortet som pdfWord: Lektionskortet

Strategier för lärande

Fem kognitionsvetenskapliga strategier finns redan i lektionen och arbetsområdet. Plocka fram finns i de två snabba i starten, där alla ur minnet tar fram det lektionen bygger på. Börja i det kända finns i samma två frågor, som prövar om alla kan det som det nya bygger på. Sprid ut finns också i starten, där det klassen har lärt sig kommer tillbaka veckor senare. Avlasta minnet finns i Jag gör, där du visar ett steg i taget med samma ord och sist ett helt exempel. Blanda uppgifter finns i arbetsområdet när grunden sitter. I huvudexemplets lektion 6 kommer tal med och utan växling om vartannat, och eleverna ser först vilket slag uppgiften är.

De fem korten som pdf Alla strategier

Två kort på varje A4. Skriv ut dubbelsidigt och vänd längs långsidan, så hamnar framsidan och baksidan på samma kort. Klipp sedan längs den streckade linjen.

Materialet för klassen

Utöver lektionskortet finns stödmaterialet för klassen: lektionens delar, affischen Så visar du och bladet Stegen. Varje blad står på en egen sida.

Lektionens delar

Sätt de sex korten med bild i rad på tavlan, och flytta pilen när ni går vidare. Skriv ut på A4 eller A3 och klipp isär. Gå igenom korten första lektionen, och låt en elev flytta pilen.

Lektionens delar som pdf

Affischen Så visar du

Affischen visar miniwhiteboardens rutin i fyra steg. Sätt upp den där alla ser den. Peka på den under första veckan och när rutinen glider.

Affischen Så visar du som pdf

Stegen

Skriv stegen för arbetsområdet stort, med samma ord som du säger, och sätt upp bladet bredvid lektionens delar. Gör ett nytt blad när arbetsområdet byts. Bladet ger också eleverna en ram när de förklarar: Först … Sedan … Sist …

Stegen som pdf

Materialet för klassen som pdfWord: Materialet för klassen

Planeringsmallen

Skriv kort. Det grå gör du i varje lektion. Börja med målet och exit-lappen. Stegen får du när du löser en uppgift själv, i tre till fem korta steg.

Planeringsmallen som pdfWord: Planeringsmallen

Observationsmallen

Frågan: Vad ser läraren i elevernas arbete, och vad gör hen med det?

Skriv ut dubbelsidigt, och välj med läraren två elever att följa, A och B, gärna en som brukar fastna. Du står vid sidan av tavlan, där du ser miniwhiteboards, och följer lektionen från Jag gör till fem minuter in i Du gör.

Observationsmallen, sidan 1: loggen under lektionen, från Jag gör till Du gör

Observationsmallen, sidan 2: efter lektionen, kärnan rad för rad och samtalet

Observationsmallen som pdfWord: Observationsmallen

Bilaga B: Valet och forskningen

När metoden passar, vad kritiker säger och vad studierna visar.

När passar metoden?

Frågan	Explicit undervisning	En annan metod passar bättre
Vad ska eleverna lära sig?	En avgränsad kunskap eller färdighet med ett tydligt rätt sätt, som ljud och bokstäver, skriftlig huvudräkning och en stavningsregel, eller en strategi med fasta steg.	En strategi eller förmåga som ska användas på nya sätt: förstå en text, skriva en berättelse, lösa problem, resonera. Välj gradvis överlämnande (GRR), där eleverna tar över tänkandet steg för steg.
Hur mycket kan eleverna redan?	Lite. Innehållet är nytt, och det är lätt att öva in fel sätt.	En del. Grunden finns och ska nu användas och fördjupas.
Vad ska eleverna kunna när lektionen är slut?	Göra rätt och säkert, allt snabbare och utan att tänka på varje steg.	Göra det själva i en ny situation och förklara hur de tänkte.
Hur mycket behöver eleverna prata?	Lite. Korta svar räcker, gärna alla samtidigt.	Mycket. Eleverna behöver pröva sina tankar i ord med varandra. Välj kooperativt lärande.
Vad behöver eleverna innan de gör själva?	Att ha gjort rätt tillräckligt många gånger. Då behövs kontrollen.	Att ha prövat sina tankar med någon annan. Då behövs samarbetet.
Vad går oftast snett?	Eleverna vet inte hur de ska börja, eller övar in ett felaktigt sätt.	Eleverna klarar det när du visar, men inte utan dig.

Finns det ett rätt sätt som eleverna ska kunna säkert, välj explicit undervisning, och ska de ta över ett tänkande med många bra svar, välj GRR. Metoderna kan följa på varandra, och valkartan är ett stöd för tanken och ingen regel.

Invändningar och nyanser

Är inte explicit undervisning bara katederundervisning?

Nej. I en föreläsning lyssnar eleverna. Här svarar de många gånger under genomgången, och du justerar efter svaren. De mest framgångsrika lärarna lade mer tid på genomgången och fyllde den med exempel och med frågor som visade om eleverna förstod (Rosenshine, 2012). Engelmanns program bygger på färdiga manus, och metoden här föreslår inga. Det är principerna som räknas: små steg, svar från alla och en kontroll innan eleverna övar själva.

Ska inte eleverna få upptäcka själva?

Viljan att låta eleverna tänka själva är riktig, och metoden slutar just där, när eleverna gör själva. Frågan är när. I NO lärde sig elever i åk 5–⁠6 att göra undersökningar bättre med explicit undervisning än genom att bara undersöka, också i ett ämne de inte kände (Kruit m.fl., 2018). När grunden finns kan gradvis överlämnande passa bättre.

Blir inte alla lektioner likadana?

Formen är densamma, och innehållet byts. En gemensam form ger ett gemensamt språk: eleverna vet vad Vi gör betyder, och kollegor som besöker varandra vet vad de ska titta efter. Den som följer delarna utan att titta på eleverna har missat poängen.

Ger metoden effekt i en vanlig skola, eller bara i forskarnas studier?

Inte alltid, och inte av sig själv. Av de fyra stora studierna i vanliga klasser med standardiserade prov gav en av dem en säker effekt (Jitendra m.fl., 2019), och de tre andra gav ingen säker skillnad (Clarke m.fl., 2015; Jitendra m.fl., 2015; Torgerson m.fl., 2018). I den stora studien i förskoleklass hängde framstegen ihop med hur ofta eleverna fick svara, och därför följer du upp kärnan varje vecka.

Det forskningen visar

Den största delen av forskningen om explicit undervisning gäller Engelmanns program Direct Instruction, med färdiga manus, som på svenska också kallas direktinstruktion. I en metaanalys av 328 studier, mest i USA och i F–⁠3, blev effekten 0,54, och den var ungefär lika stor i alla elevgrupper (Stockard m.fl., 2018). Metoden här har inga manus, och metodkortet säger vid Lärande totalt att stödet mest kommer därifrån.

I det stränga underlaget, där bara studier med jämförbara grupper och oberoende prov räknas, blir effekterna mindre. I läsning i F–⁠3 gav Engelmanns program 0,10 i tre studier (Slavin m.fl., 2010). Elever i F–⁠6 som behöver stöd i matematik fick explicit undervisning i grupper om två till sex, och i 14 studier gav den 0,31 i allmän matematik. Omedelbar återkoppling fanns i nästan alla studierna (Fuchs m.fl., 2021).

I hela klasser är bilden blandad. I en stor studie i 129 förskoleklasser i USA blev skillnaden på ett standardiserat matematikprov 0,108 och inte säker, och den berodde på elevernas förkunskaper (Clarke m.fl., 2015). I åk 7 gav explicit strategiundervisning i en första studie bättre resultat på forskarnas prov men inte på ett standardiserat prov (Jitendra m.fl., 2015). I en andra studie, med 1 492 elever, gav den en säker skillnad också på det standardiserade provet (Jitendra m.fl., 2019). I skrivning gav strategiundervisning efter SRSD ofta stor effekt på textens kvalitet i små studier med forskarnas prov, mest i små grupper i åk 2–⁠6 (Graham, Bollinger m.fl., 2012). Med oberoende prov var effekten 0,22 i två studier i England, och skillnaden var inte säker. Den mindre studien gav stor effekt, och den stora, i 84 skolor, gav ingen effekt (Slavin m.fl., 2019; Torgerson m.fl., 2018).

I den stora studien i förskoleklass var det elevernas egna svar som skilde klassrummen åt. Framstegen för eleverna i matematiksvårigheter hängde ihop med hur ofta enskilda elever fick öva och svara, i de bästa klassrummen omkring en gång i minuten (Doabler m.fl., 2019). När alla svarade samtidigt, på små tavlor, kort eller i kör, blev resultaten och arbetsron bättre än när en elev i taget svarade, i små studier där de flesta följde några få elever (MacSuga-Gage och Simonsen, 2015). Att ungefär åtta av tio svar är rätt innan eget arbete kommer ur klassrumsstudier av framgångsrika lärare och är inte prövat för sig (Rosenshine, 2012).

I NO fick elever i åk 5–⁠6 explicit undervisning i hur man gör en undersökning, i åtta lektioner. Mot vanlig undervisning gav den 0,66 på ett praktiskt prov och 0,48 när eleverna undersökte ett ämne de inte kände, men ingen säker skillnad på ett skriftligt prov (Kruit m.fl., 2018). Proven var forskarnas egna.

I urvalet har ingen studie mätt metoden utan manus i läsning i helklass, och ingen studie med jämförelsegrupp har mätt SO, teknik eller samarbete. Sökningen hittade ingen nordisk studie i helklass.

Metodkortet säger hur väl forskningen stöder metoden i varje område, och varje rad där fälls ut till skälet.

Så valdes källorna

Vi sökte 2026-10-29 hos Skolforskningsinstitutet, Skolverket, EEF, What Works Clearinghouse och Best Evidence Encyclopedia, i ERIC och OpenAlex, och följde referenserna i en översikt från 2024. När ett område fick svagt stöd eller inte var studerat, sökte vi igen efter starkare belägg, i skrivning 2026-10-30. Vi valde sammanställningar med oberoende prov och stora studier, också de utan effekt. Hatties översikt, undervisning en och en och program där kärnan inte syns valde vi bort.

Regeln: Insatser räknas när läraren visar en färdighet eller strategi i små steg, eleverna övar med läraren och svarar ofta, återkopplingen kommer direkt och eget arbete kommer efteråt, i helklass och i grupp: Engelmanns program, läromedel som ELM och strategiundervisning som SRSD. Räknas inte: studier utan jämförelsegrupp, översikter av metaanalyser, undervisning en och en, och program där kärnan inte syns i källan.

Så läses effekten

Talet säger hur mycket bättre det gick för eleverna med metoden än för eleverna utan. Tänk dig 100 elever utan metoden på rad efter resultat. Eleven i mitten står på plats 50. Med metoden flyttar den eleven till plats 54 vid 0,10, plats 58 vid 0,20 och plats 66 vid 0,40.

Skalans källor: Kraft, M. A. (2020). Interpreting effect sizes of education interventions. Educational Researcher, 49(4), 241–253. Cheung, A. C. K. och Slavin, R. E. (2016). How methodological features affect effect sizes in education. Educational Researcher, 45(5), 283–292.

Forskningen bakom explicit undervisning

15 källor, valda 30 oktober 2026 efter metodens regel. Talet till vänster är källans effektstorlek, och ordet under säger hur stor den är, för den källan, eller Inte säker när källan säger att skillnaden inte är säker. Nivån i metodkortet väger alla källorna för området och hur säkra de är, så den kan ha ett annat ord. Märkena säger vilka rader i metodkortet källan bär.

Metastudier Sammanställningar av många studier. De bär nivåerna i metodkortet.

Slutsatsen. Program med manus och små steg ger stor effekt i många studier, mest i F–⁠3 (Stockard m.fl., 2018). I matematik är effekten måttlig för elever som behöver stöd och undervisas i små grupper (Fuchs m.fl., 2021). I läsning är den måttlig i tre studier av Engelmanns program med oberoende prov (Slavin m.fl., 2010). I skrivning ger strategiundervisning efter SRSD ofta stor effekt i små studier med forskarnas prov (Graham, Bollinger m.fl., 2012) och en mindre med oberoende prov (Slavin m.fl., 2019). Ju strängare urvalet är, desto mindre blir talen.

0,54Stor effekt
Stockard, J., Wood, T. W., Coughlin, C. m.fl. (2018). The effectiveness of Direct Instruction curricula: A meta-analysis of a half century of research. Review of Educational Research.
d = 0,54 i 328 studier, mest i F–⁠3 · DOI 10.3102/0034654317751919
Lärande totalt, Läsning, Skrivning, Matematik
0,31Måttlig effekt
Fuchs, L. S. m.fl. (2021). Assisting Students Struggling with Mathematics: Intervention in the Elementary Grades. Institute of Education Sciences.
g = 0,31 i 14 studier, små grupper, elever som behöver stöd · ERIC ED611018
Matematik
0,10Inte säker
Slavin, R. E., Lake, C., Chambers, B. m.fl. (2010). Effective Reading Programs for the Elementary Grades: A Best-Evidence Synthesis. Best Evidence Encyclopedia.
0,10 i tre studier av Engelmanns program, F–⁠3 · ERIC ED527637
Läsning
0,22Inte säker
Slavin, R. E., Lake, C., Inns, A. m.fl. (2019). Writing Approaches in Years 3 to 13: Evidence Review. Education Endowment Foundation.
0,22 för SRSD i två studier · ERIC ED612219
Skrivning
0,87Stor effekt
Graham, S., Bollinger, A., Booth Olson, C. m.fl. (2012). Teaching Elementary School Students to Be Effective Writers. Institute of Education Sciences.
0,87–⁠2,77 på kvaliteten i fyra av sju studier av SRSD, två säkra · ERIC ED533112
Skrivning

Experimentella studier och RCT En grupp fick metoden och en jämförbar grupp fick den inte, ofta efter lottning.

Slutsatsen. Fyra stora försök prövade explicit undervisning i vanliga klasser med standardiserade prov. Ett av dem gav en säker effekt, och den var liten (Jitendra m.fl., 2019). I de andra tre var effekten inte säker, i matematik i förskoleklass och i åk 7 och i skrivning i England (Clarke m.fl., 2015; Jitendra m.fl., 2015; Torgerson m.fl., 2018). Ett mindre försök i NO i åk 5–⁠6 gav stor effekt på ett praktiskt prov som forskarna hade gjort (Kruit m.fl., 2018). I vanliga klasser är effekten alltså mindre än i sammanställningarna.

0,11Inte säker
Clarke, B., Baker, S., Smolkowski, K. m.fl. (2015). Investigating the efficacy of a core kindergarten mathematics curriculum to improve student mathematics learning outcomes. Journal of Research on Educational Effectiveness.
g = 0,108 på det allmänna provet TEMA, 129 klasser · DOI 10.1080/19345747.2014.980021
Lärande totalt, Matematik
Liten effekt
Jitendra, A. K., Harwell, M. R., Im, S. m.fl. (2019). Improving student learning of ratio, proportion, and percent: A replication study of schema-based instruction. Journal of Educational Psychology.
säker skillnad på det allmänna provet GMADE, 1 492 elever · DOI 10.1037/edu0000335
Lärande totalt, Matematik
Inte säker
Jitendra, A. K., Harwell, M. R., Dupuis, D. N. m.fl. (2015). Effects of a research-based intervention to improve seventh-grade students' proportional problem solving: A cluster randomized trial. Journal of Educational Psychology.
ingen säker skillnad på det allmänna provet, 1 999 elever · DOI 10.1037/edu0000039
Lärande totalt, Matematik
≈ 0Ingen effekt
Torgerson, C. J., Ainsworth, H., Bell, K. m.fl. (2018). Calderdale Excellence Partnership: IPEELL. Evaluation report and executive summary. Education Endowment Foundation.
−0,09 och 0,11 i två årskullar, 84 och 83 skolor · DOI 10.1186/ISRCTN11002306
Lärande totalt, Skrivning
0,66Stor effekt
Kruit, P. M., Oostdam, R. J., van den Berg, E. m.fl. (2018). Effects of explicit instruction on the acquisition of students' science inquiry skills in grades 5 and 6 of primary education. International Journal of Science Education.
d = 0,66 på ett praktiskt prov i NO, men inte på ett skriftligt · DOI 10.1080/09500693.2018.1428777
Ämnen

Övriga Artiklar, översikter och klassrumsstudier som beskriver kärnan och lektionen.

Slutsatsen. Artiklarna och klassrumsstudierna beskriver kärnans fyra delar: små steg, svar från alla och från var och en, återkoppling direkt och en kontroll innan eleverna övar själva (Hughes m.fl., 2017; Rosenshine, 2012). I en studie hängde de egna svaren ihop med framstegen för elever i matematiksvårigheter (Doabler m.fl., 2019). När alla svarade samtidigt blev det fler svar och bättre arbetsro än när en elev i taget svarade, i små studier (MacSuga-Gage och Simonsen, 2015). Det som ofta försvinner är att eleverna visar hur de tänker: i en fallstudie kom kontrollen av förståelsen inte tillbaka trots coachning (Baco m.fl., 2023).

Systematisk översikt
MacSuga-Gage, A. S. och Simonsen, B. (2015). Examining the effects of teacher-directed opportunities to respond on student outcomes: A systematic review of the literature. Education and Treatment of Children.
Alla svarar samtidigt: fler svar och bättre arbetsro · DOI 10.1353/etc.2015.0009
Studie
Baco, C., Bocquillon, M., Delbart, B. m.fl. (2023). Explicit Instruction: Evaluating the Fidelity of a Teacher's Practice Supported by Professional Development and Directive Coaching - A Case Study. Australian Journal of Teacher Education.
Läraren slutade kontrollera förståelsen, trots coachning · DOI 10.14221/1835-517X.5965
Studie
Doabler, C. T., Stoolmiller, M., Kennedy, P. C. m.fl. (2019). Do components of explicit instruction explain the differential effectiveness of a core mathematics program for kindergarten students with mathematics difficulties? A mediated moderation analysis. Assessment for Effective Intervention.
Egna svar bar effekten för elever i matematiksvårigheter · DOI 10.1177/1534508418758364
Artikel
Hughes, C. A., Morris, J. R., Therrien, W. J. m.fl. (2017). Explicit instruction: Historical and contemporary contexts. Learning Disabilities Research & Practice.
Vad explicit undervisning är, del för del · DOI 10.1111/ldrp.12142
Artikel
Rosenshine, B. (2012). Principles of Instruction: Research-Based Strategies That All Teachers Should Know. American Educator.
Små steg, allas svar och kontroll före eget arbete · ERIC EJ971753

Valdes bort

Benner och Zeng (2017). Liten studie i förskoleklass där bara sammanfattningen gick att läsa, och där det inte går att se om grupperna var lika före.
Lane m.fl. (2011). Undervisning en och en.
Stockard (2021). Författarens redovisning av samma metaanalys, utan egen sökning.
Borman m.fl. (2008). Open Court Reading, där metodens kärna inte syns i källan.
Hattie (2009). Översikt av metaanalyser, bara använd för att hitta dem.
Graham, McKeown m.fl. (2012). Metaanalys där vi bara har läst sammanfattningen, och vägledningen för samma årskurser har studierna en och en.
Alfieri m.fl. (2011). Gäller barn och vuxna, och bär ingen rad i metodkortet.
Doabler m.fl. (2021). Liten studie i NO, där vi bara har läst sammanfattningen.
Okkinga m.fl. (2018). Strategiundervisning i läsning, där kärnan inte redovisas för sig.
Lindström-Sandahl m.fl. (2024). Undervisning en och en.
AERO (2024). Sidan gick inte att öppna.

Referensbladet som pdfWord: Referensbladet

Läs mer

Att läsa Texter på svenska, fria att läsa.

Strukturerad undervisning: en modell i sex steg
Skolverkets lektionsmodell i sex steg, med frågor utan handuppräckning och omkring åtta av tio rätt innan eget arbete.
Martin Karlberg och Jonas Nilsson, Skolverket · 2025
Stöd för ledarskap i undervisningen
Hur du startar och avslutar lektionen och leder övergångarna, med samtalsfrågor för kollegor.
Skolverket · 2025
Stödmaterial matematiksvårigheter, del 2
Explicit undervisning i matematik på svenska, sidorna 26–30: en modell och en lösning i taget, och snabb återkoppling.
Specialpedagogiska skolmyndigheten · 2020

Böcker och artiklar För den som vill gå på djupet.

Principles of Instruction: Research-Based Strategies That All Teachers Should Know
Tio principer på åtta sidor, med det framgångsrika lärare gjorde och hur det ser ut i klassrummet.
Rosenshine, B. · 2012
Explicit Instruction: Effective and Efficient Teaching
Grundboken om explicit undervisning, med lektionens steg och rättningen i flera ämnen.
Anita L. Archer och Charles A. Hughes · 2011

Att se Filmer från klassrummen.

Active Participation Instruction, åk 2
Sex minuter om hur en klass lär sig svara i kör och till grannen de första gångerna.
Anita Archer · 2011
Checking for understanding: response systems
Miniwhiteboards under hakan, signaler med handen och svar från slumpvis valda elever, i en vanlig klass.
NSW Department of Education · 2025