Hoppa till innehållet
Niclas Fohlin

Metoder · Lärande på kognitionsvetenskaplig grund · Strategier

Sprid ut

Strategi 2

Ta fram det igen efter dagar och veckor.

  1. Första gångenEn kalender med fyra veckor, och ett barn bredvid. En kurva börjar högt första dagen och faller fort, och efter en vecka ligger den vid botten. I hörnet en bock och en stapel av fem.Glöms fort
  2. Efter tre dagarSamma kalender. Efter tre dagar går kurvan upp igen vid en ädelsten i en cirkel och faller sedan långsammare, i två veckor. Barnet funderar. I hörnet ett förstoringsglas och tre staplar av fem.Glöms långsamt
  3. Efter två veckorSamma kalender. Två veckor senare går kurvan upp vid en ädelsten till och ligger sedan nästan rak till månadens slut. Barnet funderar. I hörnet ett förstoringsglas och alla fem staplarna.Sitter kvar

Cirkeln visar hur det går, och staplarna hur väl eleven kan det.

  1. Vänta några dagar
  2. Ta fram det igen
  3. Vänta längre
Skriv ut kortet

Kortet är ett halvt A4. Skriv ut dubbelsidigt och vänd längs långsidan, så hamnar framsidan och baksidan på samma kort. Klipp sedan längs den streckade linjen.

När eleven har glömt lite och tar fram det igen, sitter det längre.

Vad det är

Du låter eleverna ta fram det de har lärt sig igen, efter några dagar och sedan efter några veckor.

Därför hjälper det

När eleverna övar på något bara vid ett tillfälle känns det lätt, eftersom svaret ligger kvar i huvudet. Men de glömmer det fort. Efter ett uppehåll måste de anstränga sig för att ta fram det, och då sitter det längre. Om eleverna övar lika länge men sprider ut tiden över dagar och veckor, lär de sig mer än om de övar allt på en gång. Varje gång ni tar upp något igen tar eleverna fram det själva ur minnet, för det är just det du sprider ut.

Lärt i dagkänns lätt nu
Lite glömtefter några dagar
Starkarehåller längre nästa gång

Mellan gångerna glömmer eleven en del. När hen tar fram det igen sitter det bättre, och nästa uppehåll kan vara längre.

Så gör du

  1. Välj. Tre till fem saker från förra veckan som klassen behöver om en månad.
  2. Skriv in. När ni tar upp dem igen, efter några dagar och efter några veckor.
  3. Ta fram. Eleverna tar fram det ur minnet igen och får se svaret efteråt.
  4. Justera. Vänta längre med det de kunde, och ta upp resten tidigare.

UndvikAtt gå igenom det igen i stället för att låta eleverna ta fram det.

Förslag på användning

Läsning · F⁠–⁠3, svenska

I stället för en lång ljudstund har klassen tre korta stunder på två till tre minuter: på morgonen, efter lunch och innan eleverna går hem. I varje stund övar ni veckans bokstav och två bokstäver från tidigare veckor. Eleverna säger ljudet och läser ord som sol, mos och sal med bokstäver som klassen redan har haft. Att sprida ut övningen har gett liten effekt i studier av läsning, så lägg märke till vem som tvekar på de äldre bokstäverna och ta upp de bokstäverna oftare.

Skrivning · 4⁠–⁠6, svenska

Välj tio ord som klassen ofta stavar fel, och ta upp dem i korta diktamina efter några dagar, efter en vecka och efter en månad. Eleverna skriver orden ur minnet. Sedan visar du hur orden stavas, och eleverna rättar med en annan färg. Ord som de flesta stavar rätt kan vänta längre, och ord med många fel tar du upp tidigare. Att sprida ut övningen har gett liten effekt i studier av språk och ordförråd, så räkna felen efter en månad och se om de har blivit färre.

Matematik · 7⁠–⁠9, matematik

Varje veckas läxa har fyra uppgifter från veckans område och två från ett område ni arbetade med för en eller två månader sedan, som att lösa 3x + 5 = 20 eller räkna ut 25 procent av 360. Säg till klassen att de två gamla uppgifterna ska kännas lite svåra, och att det är meningen. När ni rättar läxan ser du vilka gamla uppgifter eleverna lämnade tomma. Ta med de uppgifterna igen tidigare än de andra.

NO, SO och teknik · 7⁠–⁠9, SO

Varannan vecka ägnar ni en del av lektionen åt frågor om det klassen arbetade med för några veckor sedan, som ”Ge två orsaker till att industrialiseringen började i Storbritannien”. Eleverna skriver först ur minnet med en färg och fyller sedan på ur boken med en annan. Då ser både du och eleverna vad de kunde och vad som behöver komma tillbaka tidigare. Fråga om orsaker och följder, och inte bara om årtal och namn.

Tänk på

Strategin tjänar innehållet: välj det eleverna ska kunna om en månad. Du behöver inte ta med allt. Studierna visar inte hur långa uppehållen ska vara, så det viktiga är att ni verkligen tar upp det igen. Skriv därför in det i planeringen i förväg. Innan eleverna kan det nya behöver de öva oftare, och när grunden sitter kan uppehållen bli längre.

Forskningen

Att sprida ut övningen gav 0,20 i 15 studier i vanliga klassrum. Jämfört med att öva lika mycket vid ett enda tillfälle gav det 0,39 (Ruitenburg m.fl., 2026). EEF:s översikt fann en liten positiv effekt i matematik och NO men hade låg tilltro till den. Effekten syntes mest på forskarnas prov med enkla minnesfrågor, och i läsning och ordförråd var den liten eller ingen. Studierna räckte inte för att säga hur långa uppehållen ska vara (Perry m.fl., 2021). Enligt IES-vägledningen ska eleverna möta innehållet minst två gånger med veckor till månader emellan (Pashler m.fl., 2007).

Fördjupa: Testbaserat lärande, Lärande på kognitionsvetenskaplig grund

Alla strategier

Strategin, bilderna och kortet © Niclas Fohlin. Ikonerna är Fluent Emoji från Microsoft (MIT).