Hoppa till innehållet
Niclas Fohlin

Metoder · Lärande på kognitionsvetenskaplig grund · Strategier

Plocka fram

Strategi 1

Ta fram det ur minnet innan du tittar.

  1. Första gångenEtt barn står i en äng med högt gräs och spanar mot en ädelsten. Stigen dit syns knappt. I hörnet ett förstoringsglas och en stapel av fem.Svårt att hitta
  2. Andra gångenSamma äng. En smal stig går genom gräset till ädelstenen, och barnet pekar på den. I hörnet en pil uppåt och tre staplar av fem.Lättare
  3. Tionde gångenSamma äng. Stigen till ädelstenen är bred och upptrampad, och barnet sträcker upp armarna. I hörnet en bock och alla fem staplarna.Hittar direkt

Cirkeln visar hur det går, och staplarna hur väl eleven kan det.

  1. Stäng boken
  2. Skriv det du minns
  3. Titta och rätta
Skriv ut kortet

Kortet är ett halvt A4. Skriv ut dubbelsidigt och vänd längs långsidan, så hamnar framsidan och baksidan på samma kort. Klipp sedan längs den streckade linjen.

När eleven anstränger sig för att minnas och delvis lyckas, sitter det bättre.

Vad det är

Eleverna tar fram det de har lärt sig ur minnet utan att titta. Sedan får de se svaret och rättar själva.

Därför hjälper det

När eleven bara läser om något känns det bekant, men känslan lurar. Hen kan inte alltid ta fram det när det behövs. När eleven själv letar fram det i minnet och delvis lyckas, hittar hen det lättare nästa gång. Eleven märker också vad hen har glömt, och när hen sedan får se svaret sitter felen inte kvar.

Arbetsminnetdet du tänker på nu
Långtidsminnetallt du kan

Varje gång eleven plockar fram något ur minnet blir vägen dit lättare att hitta. När eleven bara läser igen övar hen inte på att hitta dit.

Så gör du

  1. Välj frågorna. Fråga om det klassen ska förstå, och ställ minst en fråga om varför.
  2. Stäng boken. Alla skriver, ritar eller säger det de minns innan du visar svaret.
  3. Lagom svårt. De flesta ska kunna svara till en del. Ge en ledtråd efter en minut.
  4. Rätta direkt. Visa svaret under samma lektion. Eleverna rättar med en annan färg.

När den passarNär klassen har förstått. Den hjälper dem att minnas men inte förstå.

Förslag på användning

Läsning · 4⁠–⁠6, svenska

Innan ni läser vidare i högläsningsboken skriver eleverna två saker som hände i förra kapitlet och en sak om varför huvudpersonen gjorde som hen gjorde. De skriver själva med boken stängd, berättar sedan för en kamrat och tittar efter i boken. När eleverna svarar på varför tänker de på sambanden i berättelsen och inte bara på vad som hände. Lyssna efter om svaren bygger på det som står i texten.

Skrivning · F⁠–⁠3, svenska

Du säger ett ord och visar en bild, och alla skriver ordet på minitavlan innan du visar hur det stavas. Eleverna rättar sedan med en annan färg. Välj ord med ett mönster som klassen har övat, som kort vokal före dubbel konsonant i boll, katt och glass. Ord som många stavade fel tar du upp igen några dagar senare.

Matematik · 7⁠–⁠9, matematik

Efter ett arbetsområde om linjära funktioner delar eleverna en tom sida i fyra rutor: formeln, ett eget exempel, en graf och varför grafen blir en rät linje. Boken är stängd, och i fem minuter fyller de i rutorna ur minnet utan att prata. Sedan jämför de med sammanfattningen i boken och fyller i det som saknades med en annan färg. Den sista rutan är varför-frågan, och där ser du om eleven har förstått mer än formeln.

NO, SO och teknik · F⁠–⁠3, NO

När klassen har läst om grodans liv får eleverna en frågekarta med grodan i mitten och frågor runt omkring, som ”Vad äter grodynglet?”. Förra lektionen fyllde de i samma karta med boken öppen. Nu är boken stängd, och eleverna säger svaret tyst för sig själva och sedan till en kamrat. Sist ritar eller skriver de ett ord i rutan. Ser du många tomma rutor, ge det första ljudet eller en bild som ledtråd, så att eleverna lyckas minnas.

Tänk på

Strategin tjänar innehållet: bestäm först vad klassen ska förstå och varför. Räkna inte svaren till betyget, så vågar eleverna svara fel. Ge de yngsta bestämda frågor på en frågekarta i stället för att be dem skriva allt de minns. De får svara med en bild eller muntligt.

Forskningen

I 31 studier i vanliga klassrum lärde sig eleverna mer när de plockade fram det de kunde ur minnet än när de läste om, skrev av eller bearbetade texten. Effekten var 0,37 och gällde mest fakta, och för förståelsen fanns ingen säker vinst (Ruitenburg m.fl., 2026). När lärare i NO i 15 skolor började lektionen med ett quiz blev det ingen skillnad mot när de började med en diskussion (Roy m.fl., 2023). Enligt IES-vägledningen är stödet starkt för quiz och för frågor om varför (Pashler m.fl., 2007).

Fördjupa: Testbaserat lärande, Lärande på kognitionsvetenskaplig grund

Alla strategier

Strategin, bilderna och kortet © Niclas Fohlin. Ikonerna är Fluent Emoji från Microsoft (MIT).