Börja i det kända
Strategi 11
Koppla det nya till det du redan kan.
- Bara det nya
Hänger löst - Det du vet
Kommer fram - Koppla ihop
Sitter fast
Cirkeln visar hur det går, och staplarna hur väl eleven kan det.
Vad vet du redan?
Säg det till grannen
Koppla till det nya
Kortet är ett halvt A4. Skriv ut dubbelsidigt och vänd längs långsidan, så hamnar framsidan och baksidan på samma kort. Klipp sedan längs den streckade linjen.
Eleven förstår det nya när hen tänker på det hen redan kan och kopplar ihop dem.
Vad det är
Innan du visar något nytt berättar eleverna vad de redan vet om saken, och du kopplar det nya till det de säger.
Därför hjälper det
Eleven förstår det nya genom det hen redan kan, och det kan både hjälpa och stjälpa. Men eleven har bara nytta av det hen kan om hen tänker på det just när det nya kommer. När eleverna säger vad de vet och du visar var det nya liknar det och var det skiljer sig, har de något att fästa det nya vid. Då hör du också om eleverna tror något som inte stämmer. Säg att det nya kanske visar något annat, och ta upp felet igen när ni kommer dit. Ett fel som ingen rättar kan stå i vägen för det nya.
Det eleven redan kan ligger i långtidsminnet. Eleven har nytta av det först när hen tar fram det i arbetsminnet, och där kopplar hen det nya till det.
Så gör du
- Välj det som behövs. Fråga bara om det som det nya bygger på, och låt resten av ämnet vara.
- Prata med grannen. Eleverna säger till grannen vad de vet om saken innan du visar något.
- Koppla ihop. Visa var det nya liknar det de sa, och var det skiljer sig.
- Lyssna efter fel. Skriv upp felen och säg att det nya kanske visar något annat.
UndvikAtt fråga brett om allt eleverna vet om ämnet.
Förslag på användning
Läsning · 4–6, svenska
Innan ni läser en faktatext om hur kroppen skyddar sig mot bakterier, frågar du: ”Vad händer när du får ett sår på knät?” Eleverna berättar för grannen, och du skriver några av deras ord på tavlan, som var, sårskorpa och svullet. När ni läser stannar ni där texten förklarar något av det: ”Här står varför det blir svullet.” Fråga bara om det som texten bygger på, så att samtalet håller sig till texten.
Skrivning · F–3, svenska
Innan eleverna skriver en instruktion om hur man borstar tänderna, gör alla rörelserna med en låtsastandborste och säger stegen till grannen. Du ritar en bild på tavlan för varje steg som eleverna säger och sätter bilderna i rätt ordning. Fråga: ”Vad gör du först? Vad gör du sedan?” Eleverna skriver sedan sin instruktion med bilderna framför sig.
Matematik · 4–6, matematik
Innan klassen börjar med negativa tal, frågar du hur kallt det var i morse och visar en termometer. Eleverna pekar ut var 3 grader kallt och 2 grader varmt står, och säger hur många grader det skiljer. Rita sedan tallinjen bredvid termometern, så att eleverna ser att det är samma skala. Fråga sist vad −3 + 5 blir, och låt eleverna visa det på termometern.
NO, SO och teknik · 7–9, NO
Innan klassen läser om fotosyntesen, frågar du vad eleverna vet om luften de andas ut och om vad en växt behöver för att växa. De säger det till grannen, och du skriver upp det som fotosyntesen bygger på: koldioxid, vatten och ljus. Säger någon att växten blir till av jord, skriver du det i ett hörn av tavlan och säger: ”Texten kanske säger något annat. Lyssna efter det.” När texten säger att det mesta av växtens torrvikt kommer från koldioxiden i luften, pekar du på ordet koldioxid och på det som står i hörnet.
Tänk på
Strategin tjänar innehållet: låt eleverna bara ta fram det som det nya bygger på, eftersom det som inte hör hit kan störa. Saknar eleverna det som behövs, ge dem det först med en bild, ett föremål eller en kort text. De yngsta behöver en konkret fråga eller en sak att titta på.
Forskningen
I 476 studier hängde det eleverna redan kunde i ett ämne starkt ihop med vad de kunde efteråt (0,53), men i genomsnitt inte med hur mycket de lärde sig. Missuppfattningar kunde stå i vägen (Simonsmeier m.fl., 2022). I en översikt av 54 artiklar om läsning hjälpte det olika mycket att väcka förkunskaperna. Det berodde på hur mycket eleverna visste och om det stämde, och det som inte hörde till texten kunde störa. I några studier med elever mellan 8 och 14 år hjälpte det att samtala i par, i grupp och i helklass. Men nästan hälften av försöken var med studenter, och översikten räknar inte ut någon samlad effekt (Hattan m.fl., 2024). EEF räknar det som en av sex lässtrategier, och åtta metaanalyser ger mycket starkt stöd för att lära ut dem tillsammans (Higgins m.fl., 2017). Ingen av källorna mäter hur mycket det hjälper att väcka förkunskaperna för sig.
- Simonsmeier, B. A., Flaig, M., Deiglmayr, A., Schalk, L. och Schneider, M. (2022). Domain-Specific Prior Knowledge and Learning: A Meta-Analysis. Educational Psychologist.
- Hattan, C., Alexander, P. A. och Lupo, S. M. (2024). Leveraging What Students Know to Make Sense of Texts: What the Research Says About Prior Knowledge Activation. Review of Educational Research.
- Higgins, S., Martell, T., Waugh, D., Henderson, P. och Sharples, J. (2017). Improving Literacy in Key Stage 2. Guidance report. Education Endowment Foundation.
Fördjupa: Explicit undervisning, Lärande på kognitionsvetenskaplig grund
Strategin, bilderna och kortet © Niclas Fohlin. Ikonerna är Fluent Emoji från Microsoft (MIT).