Lugn eller explosiv · Medel, text 8 · Faktatextsamtal i grupp

Lärarens sida

Lärarens sida: Medel, text 8, Lugn eller explosiv

Vulkanerna på Hawaii och Mount St. Helens får båda sin magma från djupet, men i St. Helens gör mer kisel magman och lavan seg, så att gasen fastnar och berget blir brant, explosivt och farligare för människor. Texten jämför två saker, och modellen är Venndiagrammet, blad 2. I vecka 3 har två elever i taget jobbkorten från avsnitt 2.

Läspasset: de fyra avsnitten · Lärarens sida: Medel, text 8, Lugn eller explosiv

Textens fråga: Varför är en del vulkaner breda och lugna och andra branta och explosiva, och vilken sort är farligast?
Ord före läsningen: magma (smält berg, innan det kommer upp) · seg (trögflytande, inte trött) · kisel (ett ämne, inga småstenar)
1 Bred eller brant: Red ut: magma och lava: samma sak, olika ställen · kon: formad som en strut
Lyssna efter: båda av magma · svaga sluttningar · brant kon
Lockar: 17 kilometer hög räknad från foten. ”Vad är lika, och hur skiljer sig formen?”
Bilden: De två bergen bredvid varandra i Bred och brant
2 Tunn eller seg lava: Red ut: kisel i marginalen, kiseldioxid i meningen efter · ju mer, desto: mer kisel, segare lava
Lyssna efter: kisel · tunn eller seg · rinner långt
Lockar: det vanligaste ämnet i berget. ”Vad gör kislet med lavan?”
Sambandet: ”Lavan skiljer sig också åt”: från formen till lavan
Bilden: Den tunna lavan långt ut, den sega vid toppen
3 Bubblorna avgör: Red ut: gasbubblor: bubblor av vattenånga · sliter sönder: spränger magman i bitar
Lyssna efter: gasbubblor · fastnar i seg magma · trycket spränger
Lockar: den skakade läskflaskan. ”Varför exploderar St. Helens men sällan vulkanerna på Hawaii?”
Sambandet: ”Medan den tunna magman släpper ut sin gas”: från lavan till gasen
Bilden: Bubblorna som går ut, och bubblorna som fastnar
4 Farligast: Red ut: där den rinner fram: där lavan når · en sådan explosiv vulkan: som St. Helens
Lyssna efter: hinner oftast gå undan · aska långt bort · Vesuvius samma sort
Lockar: runt jorden på 15 dagar. ”Vilken sort hotar människor mest, och varför?”
Sambandet: ”hotar också människor på olika sätt”: från gasen till faran
Om någon frågar: Finns det vulkaner i Sverige? Inga aktiva. De senast aktiva fanns i Skåne för drygt 100 miljoner år sedan. Hur ofta får Island vulkanutbrott? I genomsnitt vart femte år. När hade Mauna Loa utbrott senast? Det senaste började den 27 november 2022, enligt USGS hösten 2026. Varnar en vulkan före ett utbrott? Ofta kommer det fler skalv än vanligt.

Modellpasset: Venndiagrammet för Lugn eller explosiv · Lärarens sida: Medel, text 8, Lugn eller explosiv

Fördjupningen: Red ut: svälla ut: bukta ut som en bula · jätteskred: bergssidan gled ner
Lyssna efter: skalv och bula · skredet släppte trycket · gasen sprängde
Lockar: en meter om dagen. ”Varför exploderade berget just när sidan rasade?”
Sambandet: ”höll trycket på magman”: flaskan i avsnitt 3
Modellen: Lägg först fram gruppens tankekarta från vecka 1 och fråga: ”Vad ska stå i mitten?” Texten jämför två saker, och kartan visar inte vad som är lika och olika. Ta sedan fram Venndiagrammet, blad 2. Exemplet om skolan har ringar, men det här bladet har inga: varje avsnitt är en punkt, med en ruta för post-it-lappen och en för textens ord. På raderna A och B skriver en grupp som bara är ett par. Gruppen lägger fördjupningens lapp på En lapp till och kallar platsen Hör till gasen. I fördjupningen händer det som avsnitt 3 säger: instängd gas spränger när trycket släpper.
Orden: formen är däremot mycket olika (formen) · lavan i St. Helens är däremot seg (lavan) · medan den tunna magman släpper ut sin gas (gasen) · hotar också människor på olika sätt (faran)
Svaret: Lyssna efter: kisel gör lavan seg · gasen fastnar och spränger · explosiva farligast
Så kan det låta: ”Mer kisel gör lavan seg. Tunn lava rinner långt och bygger breda berg, och seg lava bygger branta. Gasen smiter ur tunn magma men spränger den sega. De explosiva är farligast: glödheta moln kan döda.”
Rutan: Visste du att: intressant, för svaret om vulkanernas sorter håller utan flygen.
Samtala: Varför tar texten Hawaii först i varje avsnitt? Varför slutar den med St. Helens 1980? Ett svar: samma ordning gör skillnaden lätt att se, och 1980 visar flaskan som öppnas.

Texten

Texten som pdf

Vulkaner och jordbävningar · text 3 av 5

Medel, text 8: Lugn eller explosiv

Vulkaner kan bete sig mycket olika. På Hawaii väller lavan ut och rinner nerför berget. Mount St. Helens exploderade i stället år 1980. Varför är en del vulkaner breda och lugna och andra branta och explosiva, och vilken sort är farligast?

På bordet: Bred och brant. Två vulkaner i genomskärning, med magma under båda. Höjderna är inte i skala. Till vänster står en sköldvulkan som på Hawaii, bred och låg, och tunn lava har runnit långt ut på marken. Till höger står en stratovulkan som St. Helens, brant och byggd av lager, och seg lava ligger kvar vid toppen. — Bred och brant. Till vänster en sköldvulkan som på Hawaii, till höger en stratovulkan som Mount St. Helens. Höjderna är inte i skala.

1 Bred eller brant

Både vulkanerna på Hawaii och Mount St. Helens har byggts upp av magma som har kommit upp ur djupet. Magma är smält berg under jorden. När magman väller ut ur vulkanen kallas den lava. Det är alltså samma sak på två olika ställen.

Formen är däremot mycket olika. Vulkanerna på Hawaii är breda och har svaga sluttningar. De kallas sköldvulkaner, eftersom de från sidan liknar en krigares sköld. Mauna Loa på Hawaii är en sådan. Räknad från sin fot är den omkring 17 kilometer hög, och den täcker ungefär halva ön Hawaii.

Mount St. Helens är i stället en brant kon, byggd av lager på lager av lava och aska. En sådan vulkan kallas stratovulkan.

2 Tunn eller seg lava

Lavan skiljer sig också åt mellan vulkanerna. Det beror till stor del på hur mycket kisel den innehåller. I lavan sitter kislet ihop med syre och bildar ämnet kiseldioxid. Det är det vanligaste ämnet i jordens berg. Lavan från Kilauea på Hawaii har omkring 52 procent kiseldioxid, medan lavan från Mount St. Helens år 1980 hade omkring 64 procent.

Ju mer kisel, desto segare blir lavan. Lavan på Hawaii är tunn och rinner lätt. Den hinner rinna långt innan den stelnar, och därför blir berget brett med svaga sluttningar.

Lavan i St. Helens är däremot seg och trög. Den rinner inte långt innan den stelnar, och berget blir brant. Utbrott efter utbrott lägger nya lager ovanpå de gamla.

3 Bubblorna avgör

Medan den tunna magman släpper ut sin gas, håller den sega magman kvar gasen. Det är gasen som får en vulkan att explodera. Djupt nere finns vatten löst i magman. När magman stiger, blir vattnet till gasbubblor.

Magman i Kilauea har omkring 0,5 procent vatten, medan magman i St. Helens år 1980 hade omkring 4 procent, alltså åtta gånger så mycket. Mer vatten ger mer gas. I den tunna magman på Hawaii stiger bubblorna lätt upp och försvinner ut i luften. Därför blir utbrotten oftast lugna.

I den sega magman fastnar bubblorna däremot. Trycket växer, som i en skakad läskflaska. När trycket till sist släpper, sliter gasen sönder magman till aska och pimpsten, sådan som föll över Pompeji år 79.

På bordet: Bubblorna i magman. I en öppen läskflaska med tunn magma, som på Hawaii, stiger några få bubblor och går ut i luften. I en flaska med seg magma, som i St. Helens, sitter åtta gånger så många bubblor fast under korken, och trycket växer. Till höger syns samma flaska igen: korken åker av, och gasen sliter sönder magman till aska. — Bubblorna i magman. I tunn magma går bubblorna lugnt ut. I seg magma fastnar de, och trycket växer som i en skakad läskflaska.

4 Farligast

De två sorterna av vulkaner hotar också människor på olika sätt. På Hawaii rinner lavan längs marken. Den kan förstöra hus och vägar där den rinner fram, men den rör sig oftast så långsamt att människor hinner gå undan. Därför dör sällan någon av lavan.

En explosiv vulkan som St. Helens slungar däremot ut aska och pimpsten högt upp i luften. Askan kan färdas mycket långt. Askmolnet från utbrottet 1980 gick tvärs över USA på tre dagar och runt jorden på 15 dagar.

Vesuvius i Italien, som begravde Pompeji år 79, är en sådan explosiv vulkan. Glödheta moln av het aska och gas dödade människor i staden. Därför är de explosiva vulkanerna farligast för människor.

Fördjupning

Den 18 maj 1980

Våren 1980 började Mount St. Helens att röra på sig. Från mitten av mars kom små skalv under berget. Sedan började bergets norra sida svälla ut med mer än en meter om dagen. Magma trängde upp inne i berget och tryckte på.

Den 18 maj klockan 8.32 kom ett skalv. Då rasade den uppsvällda sidan och toppen i ett jätteskred, där en hel bergssida gled ner på en gång. Plötsligt fanns inget kvar som höll trycket på magman. Gasen i magman sprängde berget åt sidan, som när korken åker av en skakad läskflaska.

Askan steg mer än 24 kilometer upp i luften på mindre än en kvart. Utbrottet förstörde skog på 600 kvadratkilometer. Det visade vad instängd gas kan göra med ett berg.

Till läraren · Hör till: Lärarens sida till texten. MEDEL · text 8

Den ifyllda modellen

Den ifyllda modellen som pdf

På bordet: Blad: Venndiagrammet för Lugn eller explosiv. Venndiagrammet, blad 2, för Lugn eller explosiv, med en grupps kärnor och textens ord. Era kärnor blir andra. — Så kan bladet se ut efter modellpasset, med en grupps kärnor på post-it-lappar och textens ord i flikarna. Titta på det ihop med raden Modellen på lärarens sida när du förbereder passet. Din grupp skriver sina egna kärnor.

Kärnorna

Bladet som pdf

Hur bladet används står under Kärnorna på metodens sida.

På bordet: Blad: Kärnorna. Bladet Kärnorna att skriva ut, med raden för textens namn, textens fråga, rutan Vi tror och fem platser för lappar i textens ordning. — Bladet ligger på bordet i läspasset, och du sparar det med lapparna kvar till modellpasset. Skriv ut ett blad per text på A3, så att post-it-lapparna ryms. Är ni bara ett par räcker A4, och då skriver ni kärnorna direkt på bladet.

Den tomma modellen

Den tomma modellen som pdf

Venndiagrammet, blad 2. Modellens sida, exemplet och de andra bladen står på sidan Venndiagrammet.

På bordet: Blad: Venndiagrammet 2: punkt för punkt. Venndiagrammet att skriva ut för en text som tar en punkt i taget, med fyra punkter och i varje punkt plats för avsnittets lapp, textens ord och det texten säger om var och en av sakerna. — Gruppen lägger post-it-lapparna här i modellpasset, när det står blad 2 på lärarens sida eller bladet Egen text. Skriv ut bladet på A3, eller på A4 om ni bara är ett par. Spara det med lapparna kvar, för gruppen prövar sina sparade modeller igen.