Berätta
Strategi 15
Berätta vad som hände, och varför.
- Lösa fakta
Svårt att minnas - En berättelse
Hänger ihop - Eleven berättar
Minns sambanden
Cirkeln visar hur det går, och staplarna hur väl eleven kan det.
Hitta problemet
Berätta med därför
Vad lär det oss?
Kortet är ett halvt A4. Skriv ut dubbelsidigt och vänd längs långsidan, så hamnar framsidan och baksidan på samma kort. Klipp sedan längs den streckade linjen.
När varje del leder till nästa hänger fakta ihop, och en del påminner eleven om nästa.
Vad det är
Du gör innehållet till en berättelse där någon vill något och möter ett problem, och där varje händelse leder till nästa. Sedan berättar eleverna den själva.
Därför hjälper det
En berättelse hänger ihop med orsaker: någon vill något, något står i vägen, och därför händer nästa sak. Den som lyssnar vill veta hur det går och fyller själv i varför, och eleven minns det hen har tänkt på. Varje del i kedjan hjälper eleven att ta fram nästa. En lista med lösa fakta har inga sådana vägar mellan delarna, och eleven glömmer dem en och en.
Eleven minns det hen har tänkt på, och en berättelse får eleven att tänka på varför. När eleven tar fram en del, följer hen orsaken vidare till nästa.
Så gör du
- Hitta problemet. Vem ville vad, och vad stod i vägen? Där börjar berättelsen.
- Berätta i ordning. Ta en händelse i taget och knyt ihop händelserna med därför och men.
- Säg vad den visar. När berättelsen kommer fram till begreppet, säg det med ämnets ord.
- Eleverna berättar. De berättar ur minnet med därför och men, och grannen frågar varför.
UndvikEn rolig sidohistoria som inte hör till det eleverna ska lära sig.
Förslag på användning
Läsning · F–3, svenska
Innan klassen läser faktaboken om igelkotten berättar du om igelkottens år: ”Igelkotten äter och äter hela hösten, för den ska sova hela vintern och kan inte äta då.” Sedan läser eleverna texten och letar upp vad igelkotten gör och varför. Sist berättar de igelkottens år för grannen med därför och men, och de har bilderna i boken som stöd.
Skrivning · 7–9, NO
Eleverna skriver om en upptäckt i NO som en berättelse i fyra delar: vem som ville veta något, problemet, vad hen prövade och vad det visade. Ett exempel är läkaren Ignaz Semmelweis i Wien, som 1847 ville förstå varför fler mammor dog på läkarnas avdelning än på barnmorskornas. Läkarna och studenterna kom direkt från obduktionerna, och när de tvättade händerna i klorkalk dog färre. Låt eleverna skriva med därför och men mellan delarna och sluta med begreppet, som smitta.
Matematik · 7–9, matematik
Berätta hur Eratosthenes mätte jorden: han ville veta hur stor den var, men ingen kunde gå runt den. Mitt på dagen vid sommarsolståndet stod solen rakt ovanför staden Syene, men i Alexandria kastade en pinne samtidigt en skugga, och skuggans vinkel var ungefär en femtiondel av ett helt varv. Därför var avståndet mellan städerna, omkring 800 km, en femtiondel av jordens omkrets. Eleverna räknar själva ut omkretsen och berättar sedan kedjan för grannen.
NO, SO och teknik · 4–6, SO
Berätta om regalskeppet Vasa som en kedja: kungen ville ha ett mäktigt skepp med två kanondäck till kriget, men skeppet blev för tungt upptill. På första resan 1628 lutade det i en vindby, vattnet forsade in genom de öppna kanonportarna, och därför sjönk det i Stockholms hamn. Säg sedan vad berättelsen visar om stormaktstiden: Sverige var i krig och ville visa sin makt. Eleverna berättar kedjan för grannen med därför och men.
Tänk på
Strategin tjänar innehållet: bestäm först vad eleverna ska förstå, och bygg berättelsen kring just det. En spännande detalj som inte hör till innehållet drar elevernas uppmärksamhet från det de ska lära sig. Berätta också för de äldsta, och använd din vanliga röst. Allt behöver inte bli en berättelse. Du kan också visa ett samband i en bild, och eleverna kan öva en färdighet steg för steg.
Forskningen
I 37 studier förstod och mindes deltagarna berättelser bättre än förklarande texter (0,55 i snitt och 0,67 för deltagare upp till 16 år). Skillnaden var ungefär lika stor i de åtta studier där deltagarna lyssnade i stället för att läsa. Där innehållet var detsamma i båda texterna var skillnaden osäker, och bara fyra studier prövade minnet eller förståelsen efter en tid (Mar m.fl., 2021). Med samma innehåll förstod 209 elever i åk 7–8 en NO-text bättre när den var skriven som berättelsen om en upptäckt, både direkt och senare (Arya och Maul, 2012). Willingham (2004) förklarar att berättelser har en fördel eftersom de hänger ihop med orsaker. Roliga sidospår som inte hör till innehållet gör att man lär sig mindre (Sundararajan och Adesope, 2020).
- Mar, R. A., Li, J., Nguyen, A. T. P. och Ta, C. P. (2021). Memory and comprehension of narrative versus expository texts: A meta-analysis. Psychonomic Bulletin & Review.
- Arya, D. J. och Maul, A. (2012). The role of the scientific discovery narrative in middle school science education: An experimental study. Journal of Educational Psychology.
- Willingham, D. T. (2004). Ask the Cognitive Scientist: The Privileged Status of Story. American Educator.
- Sundararajan, N. och Adesope, O. (2020). Keep it Coherent: A Meta-Analysis of the Seductive Details Effect. Educational Psychology Review.
Fördjupa: Lärande på kognitionsvetenskaplig grund
Strategin, bilderna och kortet © Niclas Fohlin. Ikonerna är Fluent Emoji från Microsoft (MIT).