Fråga varför
Strategi 6
Fråga varför, och svara med det du kan.
- Bara läsa
Flyger iväg - Fråga varför
Letar efter skäl - Svara själv
Knuten fast
Cirkeln visar hur det går, och staplarna hur väl eleven kan det.
Läs det nya
Varför är det så?
Svara med det du kan
Kortet är ett halvt A4. Skriv ut dubbelsidigt och vänd längs långsidan, så hamnar framsidan och baksidan på samma kort. Klipp sedan längs den streckade linjen.
Eleven minns ett faktum bättre när hen själv hittar skälet till det.
Vad det är
Eleverna läser eller hör något nytt, frågar varför det är så och svarar själva med det de redan vet.
Därför hjälper det
Läser eleven bara ett faktum, hänger det inte ihop med något hen kan, och hen glömmer det lätt. När eleven letar efter skälet, söker hen i det hen redan vet. Med svaret knyter hen det nya dit, och då hittar hen tillbaka till det senare. Därför behöver eleven veta något om ämnet innan du ställer frågan. Eleven lär sig också av ett svar som inte är helt rätt, och när hen sedan hör ett bra svar, gör hen sitt eget bättre.
Eleven hämtar skälet ur det hen redan vet. Då knyter hen det nya till något hen kan och hittar det lättare igen.
Så gör du
- Välj. Ta ett faktum med ett skäl bakom, som en orsak eller ett samband.
- Visa hur. Fråga och svara högt själv första gången: ”Varför är det så?”
- Alla svarar. Alla säger ett skäl till grannen eller skriver det. Några svarar högt.
- Ett bra svar. Läs upp ett bra svar. Eleverna gör sitt eget bättre med färgpennan.
När den passarNär eleverna vet något om ämnet. Annars finns inget att knyta till.
Förslag på användning
Läsning · F–3, svenska
När klassen läser en faktatext om djur på vintern, stannar du vid en mening som har ett skäl bakom sig, som ”Ekorren samlar nötter på hösten.” Du frågar: ”Varför gör den det?” Eleverna tänker en stund på det de redan vet och säger ett skäl till grannen. Sedan läser ni vidare och ser om texten säger samma sak. Välj djur som eleverna känner, så att de har något att svara med.
Skrivning · 7–9, svenska
Inför en förklarande text om varför ett djur är utrotningshotat skriver eleverna tre fakta ur sina källor i planeringen. Bredvid varje faktum svarar de på ”Varför är det så?” med en mening som börjar med eftersom. Grannen läser planeringen och frågar varför en gång till där skälet saknas. Eleverna binder sedan ihop texten med skälen, och då förklarar den varför.
Matematik · 4–6, matematik
När klassen har övat att multiplicera med 10, skriver du på tavlan: ”När du multiplicerar med 10 flyttar varje siffra ett steg åt vänster.” Du frågar: ”Varför blir det så?” Eleverna tar hjälp av tiobasmaterial eller en positionstabell, svarar först själva och förklarar sedan för grannen. Lyssna efter om eleverna säger att varje ental blir ett tiotal och varje tiotal ett hundratal. Ställ frågan när klassen kan räkna uppgifterna, så att eleverna har något att bygga svaret på.
NO, SO och teknik · 7–9, SO
När klassen har läst att de första städerna växte fram vid floder som Nilen, Eufrat och Tigris, frågar du: ”Varför just vid floder?” Eleverna använder det de redan vet om vatten, jordbruk och resor, skriver två skäl och jämför med grannen. Sedan läser du upp ett bra svar, och eleverna lägger till det de saknade med färgpennan. Ställ frågan efter genomgången, när klassen vet något om ämnet.
Tänk på
Strategin tjänar innehållet: frågan ska leda till det klassen behöver förstå. Varje fråga tar tid, så två eller tre i en lektion räcker. Med en fråga som utmanar det eleverna tror, som ”Varför flyter ett stort fartyg av stål?”, tänker de längre. Med de yngsta frågar du om sådant de känner väl, som djur och väder, och de svarar muntligt till grannen.
Forskningen
I en sammanställning av tio studietekniker gav frågor om varför 0,56, och de flesta studierna mätte kunskaper om fakta. I grundskolans lägre årskurser var effekten 0,38 (Donoghue och Hattie, 2021). I åk 4–8 lärde sig eleverna fakta bättre när de själva svarade på varför än när de fick en färdig förklaring (Wood m.fl., 1990). IES-vägledningen bedömer stödet för frågor om varför som starkt och rekommenderar dem när eleverna har grunderna. Studierna gällde oftast åk 4 och uppåt (Pashler m.fl., 2007). Dunlosky (2013) kallar tekniken lovande men lite prövad i klassrummet, och yngre elever som vet lite om ämnet har mindre nytta av den.
- Donoghue, G. M. och Hattie, J. A. C. (2021). A Meta-Analysis of Ten Learning Techniques. Frontiers in Education.
- Wood, E., Pressley, M. och Winne, P. H. (1990). Elaborative interrogation effects on children's learning of factual content. Journal of Educational Psychology.
- Pashler, H., Bain, P. M., Bottge, B. A. m.fl. (2007). Organizing Instruction and Study to Improve Student Learning. IES Practice Guide, National Center for Education Research.
- Dunlosky, J. (2013). Strengthening the Student Toolbox: Study Strategies to Boost Learning. American Educator.
Fördjupa: Testbaserat lärande, Lärande på kognitionsvetenskaplig grund
Strategin, bilderna och kortet © Niclas Fohlin. Ikonerna är Fluent Emoji från Microsoft (MIT).