Gissa först
Strategi 10
Gissa svaret innan du lär dig det.
- Frågan
Vet inte än - Gissningen
Fel, men letar - Svaret
Sitter kvar
Cirkeln visar hur det går, och staplarna hur väl eleven kan det.
Läs frågan
Skriv en gissning
Leta efter svaret
Kortet är ett halvt A4. Skriv ut dubbelsidigt och vänd längs långsidan, så hamnar framsidan och baksidan på samma kort. Klipp sedan längs den streckade linjen.
När eleven har gissat, letar hen efter svaret, även när gissningen är fel.
Vad det är
Eleverna gissar svaret på en fråga innan du undervisar om det nya och får det rätta svaret samma lektion.
Därför hjälper det
När du ställer frågan först, vet eleven vad som är viktigt innan du går igenom det nya. Den som har gissat letar efter svaret och lägger märke till det, och då minns hen det bättre. Eleven lär sig mer av att gissa än av att bara läsa frågan. Det gäller också när gissningen var fel, om hen sedan får se det rätta svaret. Hen lär sig framför allt just det som frågan handlade om, så ställ frågan om det viktigaste.
Eleven som har gissat letar efter svaret när du går igenom det nya. Hen lägger märke till det hen letar efter, och det kan fastna i långtidsminnet.
Så gör du
- Välj frågan. Ta en eller två frågor om det viktigaste, som eleverna får svar på.
- Alla gissar. Var och en skriver en gissning på en minut, innan någon säger sin.
- Rätta ingen gissning. Säg att gissningen får vara fel. Den räknas inte.
- Svaret samma lektion. Eleverna jämför gissningen med svaret och fyller i med en annan färg.
När den passarFöre något nytt, när svaret kommer i samma lektion eller text.
Förslag på användning
Läsning · F–3, svenska
Innan du läser högt ur en faktabok om igelkottar, visar du omslaget och frågar: ”Vad äter en igelkott?” Eleverna säger sin gissning till en kamrat, och sedan säger du svaret direkt: ”Den äter mest insekter, maskar och sniglar, och det ska vi höra i boken.” Gör likadant med en fråga till, som ”Var sover den på vintern?”, och läs boken direkt efteråt. Stanna där svaret kommer: ”Här står det. Vad gissade du först?”
Skrivning · 4–6, svenska
Innan klassen läser en modelltext, en insändare om skolgården, ställer du frågan: ”Vad gör skribenten för att få läsaren att hålla med?” Eleverna skriver en gissning med två saker på en minut. Sedan läser ni insändaren tillsammans, och eleverna stryker under det som svarar på frågan. De jämför med sin gissning och skriver med en annan färg det de inte hade tänkt på.
Matematik · 7–9, matematik
Innan genomgången om procent i flera steg skriver du på tavlan: ”En jacka sänks med 20 procent och sedan med 20 procent till. Är den nu 40 procent billigare?” Alla skriver ja eller nej och en mening om varför, och du rättar ingen gissning. Under genomgången får eleverna svar på frågan, och sist räknar de ut priset på en jacka för 1 000 kronor och jämför med sin gissning. Den kostar då 640 kronor och är alltså 36 procent billigare.
NO, SO och teknik · 4–6, NO
Innan ni gör försöket med isbitar i ett glas vatten, frågar du: ”Vad händer med vattenytan när isen smälter? Stiger den, sjunker den eller står den kvar?” Var och en ritar sin gissning med ett streck på en bild av glaset. Märk ytan med en tuschpenna när isbitarna flyter fritt, och vänta tills isen har smält. Ytan står kvar, och eleverna jämför med sin gissning och försöker förklara varför.
Tänk på
Strategin tjänar innehållet: fråga om det eleverna ska förstå, eftersom de lär sig mer av just det som frågan gäller. En gissning är ingen kontroll, så räkna den inte, och låt alla skriva sin egen innan någon säger sin högt. De yngsta behöver höra det rätta svaret direkt efter gissningen, innan du läser eller visar det nya.
Forskningen
I 97 studier lärde sig de som först fick frågor mer av just det som frågorna gällde, 0,54, men knappt något mer av resten av materialet, 0,04 i 91 studier. Effekten var större när de gissade än när de bara läste frågorna. För barn i skolåldern var den 0,22 i 20 studier, och där är resultatet osäkert. De flesta forskare förklarar effekten med att frågan riktar uppmärksamheten mot det den gäller. Det finns bara svagt stöd för att nyfikenheten ligger bakom (St. Hilaire m.fl., 2024). Forskarna har mest prövat frågorna med studenter och sällan i klassrum (Pan och Carpenter, 2023). Barn på fem och sex år som en och en lyssnade på en faktaberättelse lärde sig mer efter frågor bara när de fick det rätta svaret direkt efter gissningen (Yu m.fl., 2025).
- St. Hilaire, K. J., Chan, J. C. K. och Ahn, D. (2024). Guessing as a learning intervention: A meta-analytic review of the prequestion effect. Psychonomic Bulletin & Review.
- Pan, S. C. och Carpenter, S. K. (2023). Prequestioning and Pretesting Effects: a Review of Empirical Research, Theoretical Perspectives, and Implications for Educational Practice. Educational Psychology Review.
- Yu, L., Heng, J. T., Arden-Gardner, L. S., Ding, X. P. och Pan, S. C. (2025). Prequestioning with feedback fosters learning in young children. Learning and Instruction.
Fördjupa: Lärande på kognitionsvetenskaplig grund, Faktatextsamtal i grupp
Strategin, bilderna och kortet © Niclas Fohlin. Ikonerna är Fluent Emoji från Microsoft (MIT).