Jämför två
Strategi 9
Se vad som är lika och vad som skiljer.
- Var för sig
Ser lika ut - Sida vid sida
Ser skillnaden - Nästa gång
Öppnar direkt
Cirkeln visar hur det går, och staplarna hur väl eleven kan det.
Lägg två bredvid
Vad är lika?
Vad skiljer?
Kortet är ett halvt A4. Skriv ut dubbelsidigt och vänd längs långsidan, så hamnar framsidan och baksidan på samma kort. Klipp sedan längs den streckade linjen.
Eleven ser det som avgör när två fall står bredvid varandra. Annars missar hen det lätt.
Vad det är
Du ställer två lösningar, svar eller fall bredvid varandra, och eleverna säger vad som är lika och vad som skiljer.
Därför hjälper det
Ser eleven två fall efter varandra, måste hen hålla det första i minnet medan hen tittar på det andra, och då missar hen lätt det som skiljer. Står fallen bredvid varandra, ser hen det lika och det olika på en gång. När eleven först letar efter det lika och sedan hör dig säga principen, ser hen vad som avgör och känner igen det i ett nytt fall. Jämför eleven två sätt att lösa samma uppgift, ser hen också när det ena sättet är bättre.
När fallen står bredvid varandra, behöver eleven inte hålla det ena i minnet. Då kan hen tänka på det som avgör, och det är det hen minns.
Så gör du
- Välj två. Ta två fall eller sätt som liknar varandra utom i det viktiga.
- Bredvid varandra. Visa båda på tavlan samtidigt och ställ upp dem likadant.
- Lika, sedan olika. Vad är lika? Vad skiljer? Först själv, sedan i par.
- Säg principen. Sedan säger du i en mening vad som avgör.
När den passarNär eleverna kan ett av sätten. Är båda sätten nya, lär de sig mindre.
Förslag på användning
Läsning · 7–9, svenska
När klassen har läst nyhetsartiklar ställer du en nyhetsartikel och en debattartikel om samma händelse bredvid varandra, till exempel om mobilförbud i skolan. Eleverna markerar först det som är lika, som händelsen och fakta, och sedan det som skiljer, som skribentens åsikt och ord som måste och borde. När eleverna har jämfört, säger du i en mening vad som avgör: debattartikeln vill få läsaren att tycka något. Sedan läser eleverna en ny text, avgör vilket slag den är och ger ett skäl ur texten.
Skrivning · 4–6, svenska
Skriv två versioner av samma början på tavlan, en som berättar och en som visar: ”Hon var rädd.” och ”Hennes hand skakade när hon tryckte ner handtaget.” Fråga först vad som är lika, att hon är rädd i båda, och sedan vad som skiljer. Låt eleverna säga vad läsaren själv får lista ut i den andra meningen. Säg sedan i en mening vad som avgör: den andra meningen visar känslan i det hon gör. Sist letar var och en upp en mening i sin egen text som berättar en känsla och skriver om den så att den visar.
Matematik · 4–6, matematik
När klassen kan ställa upp en addition, visar du två lösningar av 199 + 46 bredvid varandra: den ena ställer upp talen, den andra räknar 200 + 46 och tar bort 1. Eleverna säger först vad som är lika, sedan vad som skiljer. Fråga när det andra sättet är snabbare och när det inte hjälper, som i 173 + 46. Ge sedan några uppgifter där eleverna väljer sätt och säger varför.
NO, SO och teknik · F–3, SO
Visa två bilder av klassrum bredvid varandra, en från förr och en från i dag. Eleverna säger först vad som är lika, som bänkarna, läraren och böckerna, och sedan vad som skiljer. Skriv det lika i mitten och det olika på var sin sida, och fråga varför det har ändrats. Lägg märke till om eleverna ser mer än kläderna, som hur många som går i klassen och vad som sitter på väggarna.
Tänk på
Strategin tjänar innehållet: välj de två efter det som klassen blandar ihop eller missar. Ställ upp dem på samma sätt och med samma ord, så att skillnaden syns, och låt eleverna leta efter det lika först. Forskarna har mest prövat att jämföra sätt att lösa uppgifter i matematik i åk 5–9. Med Jämför två ser eleverna skillnaden mellan två slag av uppgifter, och med Blanda uppgifter övar de sedan att välja i en blandad rad.
Forskningen
I 57 experiment, de flesta med vuxna (Alfieri m.fl., 2011), gav jämförelser av två fall 0,50 mot andra sätt att lära, som samma fall ett i taget, ett enda fall eller vanlig undervisning. Effekten var störst när de som lärde sig letade efter det lika, fick principen efteråt och gjorde provet direkt (Alfieri m.fl., 2013). I algebra i åk 8–9 fick lärarna material och fortbildning för att jämföra sätt att lösa uppgifter. Efter arbetsområdet kunde deras elever mer, och de hade framför allt blivit bättre på att välja sätt (Durkin m.fl., 2023). IES-vägledningen för algebra bedömer stödet som måttligt. Fyra av sex studier gav bättre resultat för elever som var 11–15 år, och de två som gav blandat eller sämre resultat gällde elever som ännu inte kunde algebra (Star m.fl., 2015).
- Alfieri, L., Nokes, T. J. och Schunn, C. D. (2011). Aligning the Structural Components Across Learning Tasks of Case Comparisons. SREE Fall 2011 Conference Abstract, Society for Research on Educational Effectiveness.
- Alfieri, L., Nokes-Malach, T. J. och Schunn, C. D. (2013). Learning Through Case Comparisons: A Meta-Analytic Review. Educational Psychologist.
- Durkin, K., Rittle-Johnson, B., Star, J. R. och Loehr, A. (2023). Comparing and Discussing Multiple Strategies: An Approach to Improving Algebra Instruction. The Journal of Experimental Education.
- Star, J. R., Caronongan, P., Foegen, A. m.fl. (2015). Teaching Strategies for Improving Algebra Knowledge in Middle and High School Students. IES Practice Guide, What Works Clearinghouse.
Fördjupa: Testbaserat lärande, Lärande på kognitionsvetenskaplig grund
Strategin, bilderna och kortet © Niclas Fohlin. Ikonerna är Fluent Emoji från Microsoft (MIT).