Pröva dig själv
Strategi 13
Pröva om du kan det, och välj nästa steg.
- Tror först
Känns säkert - Prövar själv
Stämde inte - Nästa steg
Övar rätt sak
Cirkeln visar hur det går, och staplarna hur väl eleven kan det.
Kan jag det?
Pröva och rätta
Välj nästa steg
Kortet är ett halvt A4. Skriv ut dubbelsidigt och vänd längs långsidan, så hamnar framsidan och baksidan på samma kort. Klipp sedan längs den streckade linjen.
När eleven prövar ser hen vad hen kan, och då kan hen välja vad hen ska öva på.
Vad det är
Eleverna bedömer först om de kan något, prövar sedan utan hjälp och väljer efter facit vad de ska öva på.
Därför hjälper det
Elever tror ofta att de kan mer än de gör, och det gäller mest de yngsta. Eleven tror att hen kan något när det känns bekant eller gick lätt nyss, men det säger lite om vad hen klarar utan hjälp. När eleven först bedömer sig själv och sedan prövar, ser hen skillnaden och kan öva där det behövs. Med tiden lär sig eleven att planera, följa och värdera sitt lärande i ämnet.
Eleven känner ofta att hen kan mer än hen klarar själv. När hen prövar ser hen skillnaden, och den visar vad hen ska öva på.
Så gör du
- Visa målet. Ge en uppgift som visar vad eleverna ska kunna när ni är klara.
- Tro först. Eleverna skriver ja, kanske eller nej innan de prövar.
- Pröva och rätta. Eleverna svarar utan hjälp och rättar mot facit eller en checklista.
- Välj nästa steg. Stämde det? Eleven väljer vad hen övar på, och du ger återkoppling.
UndvikAtt räkna in bedömningen i betyget, eller att bara fråga om känslan.
Förslag på användning
Läsning · 4–6, svenska
Innan eleverna svarar på frågorna till en text, skriver de vid varje fråga om de tror att de kan svara: ja, kanske eller nej. Sedan svarar de och kontrollerar svaren mot texten tillsammans med en kamrat. Vid de frågor där de skrev ja men svarade fel, letar de upp stället i texten och läser det igen. Fråga till sist klassen: ”Vad gjorde att det kändes som att du kunde?”
Skrivning · 7–9, svenska
Innan eleverna lämnar in en argumenterande text, sätter de ett kryss vid de delar i checklistan som de tror att de har med: tesen, argumenten, ett motargument och avslutningen. Sedan stryker de under varje del i texten och skriver till det de inte hittar. Du läser understrykningarna, skriver en kommentar om det eleven har missat, och eleven gör om den delen. Du räknar inte in elevens egen bedömning i betyget, så att eleverna vågar se det som fattas.
Matematik · F–3, matematik
När klassen har övat additioner upp till 20, lägger eleverna sina talkort i två högar, ”Kan” och ”Kan inte än”, innan de prövar. Sedan prövar de korten i högen ”Kan” med en kamrat, som håller facit. De flyttar korten som inte satt till den andra högen och övar på den högen. Nästa dag prövar de hela högen ”Kan” igen, och du frågar: ”Hur många kort fick byta hög?”
NO, SO och teknik · 7–9, SO
Inför provet om första världskriget skriver eleverna en lista över det viktigaste i arbetsområdet och sätter ett kryss vid det de tror att de kan. Sedan prövar de sig själva på frågor från lektionerna utan anteckningar och rättar efteråt med dem. De gör en plan för veckan med det de hade fel på, och två dagar senare prövar de det igen. Efter provet skriver de vad i planen som hjälpte.
Tänk på
Strategin tjänar innehållet: eleverna bedömer det ni arbetar med i ämnet just nu. I Plocka fram övar eleven genom att ta fram det hen har lärt sig, och här prövar eleven för att se vad hen ska öva på. Yngre elever tror oftare än äldre att de kan mer än de gör, så låt dem pröva direkt efter att de har sagt ja eller nej, och visa skillnaden utan att döma. Ett nej eller ett kanske är ett bra svar, eftersom det visar vad ni ska öva på.
Forskningen
I 297 studier gav program som lär eleverna att planera, följa och värdera sitt lärande omkring åtta månaders extra framsteg. De flesta studierna var med elever mellan 7 och 16 år och i ett ämne, och EEF bedömer belägget som starkt. Några av programmen lärde eleverna att bedöma och rätta sitt eget arbete efter givna kriterier (EEF, 2025). Verktyg som får eleven att följa sitt lärande, som en loggbok eller en matris, gav 0,42 i 32 studier och såg ut att ge mer när läraren gav återkoppling och eleven fick göra om (Dignath m.fl., 2023). I en sammanställning av 84 studier var effekterna större när forskare ledde undervisningen än när klassens lärare gjorde det (Dignath och Büttner, 2008). När barn i åk 4 och 6 rättade med facit, såg de fel bättre hos en kamrat än hos sig själva (van Loon och van de Pol, 2019). I en studie med studenter överskattade de sig själva mycket mer när läraren räknade in deras egen bedömning i betyget (Andrade, 2019).
- EEF, Education Endowment Foundation (2025). Metacognition and Self-Regulated Learning: A summary of new evidence from the Teaching and Learning Toolkit. Education Endowment Foundation.
- Dignath, C., van Ewijk, R., Perels, F. och Fabriz, S. (2023). Let Learners Monitor the Learning Content and Their Learning Behavior! A Meta-analysis on the Effectiveness of Tools to Foster Monitoring. Educational Psychology Review.
- Dignath, C. och Büttner, G. (2008). Components of fostering self-regulated learning among students. A meta-analysis on intervention studies at primary and secondary school level. Metacognition and Learning.
- van Loon, M. H. och van de Pol, J. (2019). Judging own and peer performance when using feedback in elementary school. Learning and Individual Differences.
- Andrade, H. L. (2019). A Critical Review of Research on Student Self-Assessment. Frontiers in Education.
Fördjupa: Formativ bedömning, Testbaserat lärande
Strategin, bilderna och kortet © Niclas Fohlin. Ikonerna är Fluent Emoji från Microsoft (MIT).