Rita det
Strategi 12
Rita själv det du läser eller hör.
- Bara läsa
Ser inte vägen - Rita själv
Ser luckan - Pröva mot texten
Ser hela vägen
Cirkeln visar hur det går, och staplarna hur väl eleven kan det.
Läs eller lyssna
Rita det själv
Jämför och lägg till
Kortet är ett halvt A4. Skriv ut dubbelsidigt och vänd längs långsidan, så hamnar framsidan och baksidan på samma kort. Klipp sedan längs den streckade linjen.
Eleven måste förstå orden för att kunna rita dem, och bilden visar det som fattas.
Vad det är
Eleverna ritar själva det de läser eller hör, och jämför sedan bilden med texten eller med en färdig bild.
Därför hjälper det
Eleven kan läsa en text ord för ord utan att se hur delarna hänger ihop. När eleven ritar måste hen välja det viktiga, ordna delarna och koppla ihop dem med det hen redan kan, och då får hen också en bild i huvudet. Bilden visar dessutom vad eleven inte har förstått, så att hen vet var i texten hen ska läsa igen. Eleven rättar bilden när hen jämför den med texten eller med en färdig bild, och därför hör jämförelsen till strategin.
När eleven ritar väljer hen ut det viktiga och kopplar ihop det med det hen kan. Sedan jämför hen med texten och rättar bilden, och då minns hen en bild som hänger ihop.
Så gör du
- Välj texten. Den ska handla om något med delar, steg eller en plats att rita.
- Säg hur de ritar. Rutor, pilar och ämnets ord räcker, och bilden behöver inte vara fin.
- Rita själv. Eleverna ritar efter varje stycke, utan att se bokens bild.
- Jämför. De jämför med texten eller din bild och lägger till i en annan färg.
När den passarFrån åk 6, när texten har delar, steg eller platser.
Förslag på användning
Läsning · 4–6, svenska
Välj ett stycke i en berättelse där författaren beskriver en plats noga, som stugan där huvudpersonen gömmer sig. Eleverna läser stycket och ritar platsen med boken öppen, och de skriver ett ord ur texten vid varje sak de ritar. Sedan jämför de två och två och frågar varandra: ”Var i texten står det att dörren är där?” De suddar ut det som ingen av dem hittar stöd för i texten och ritar till det som fattas. I en studie hade elever i åk 6 nytta av att rita, men inte elever i åk 4, så pröva det först i de äldre klasserna.
Skrivning · 7–9, svenska
Innan eleverna skriver en beskrivning av en plats, berättar var och en för en kamrat vad hen ska skriva, och kamraten ritar det hen hör. Sedan tittar de på bilden tillsammans och frågar sig om allt som skulle vara med finns där och står på rätt plats. Berättaren lägger till det som fattas när hen berättar igen, och sedan skriver hen. Kamraten ritar snabbt och enkelt, eftersom bilden bara ska visa om texten går fram. Studierna om att rita för att lära har inte prövat det här sättet, så se efter om texterna blir tydligare.
Matematik · 4–6, matematik
Ge en textuppgift som ”112 elever ska åka buss till museet, och varje buss har 48 platser. Hur många bussar behövs?” Innan eleverna räknar ritar de en ruta för varje buss och skriver hur många elever som sitter i den. Sedan jämför de bilden med uppgiften och visar grannen att alla 112 får plats i 3 bussar, och att den tredje bussen tar de 16 som blir över. I en studie hade elever i åk 5 nytta av att rita till textuppgifter, men inte elever i åk 1 och 2.
NO, SO och teknik · 7–9, NO
Eleverna täcker bokens bild och läser ett stycke i NO-boken om hur en elektrisk krets fungerar. Efter stycket ritar de kretsen med batteriet, sladdarna, strömbrytaren och lampan, och de visar strömmen med pilar. Sedan tar de fram bokens bild, jämför och lägger till det som fattas i en annan färg. Till sist förklarar de för grannen varför lampan slocknar när strömbrytaren bryter kretsen. Av allt stöd i studierna har det hjälpt mest att jämföra med en färdig bild.
Tänk på
Strategin tjänar innehållet: välj en text där en bild kan visa det eleverna ska förstå. Det tar tid att rita. Strategin är mest prövad med NO-texter och har hjälpt elever från omkring åk 6. Yngre elever har troligen bara nytta av den när du ger dem nästan hela bilden och de ritar till det som fattas. I Ord och bild ritar du först, och eleverna ritar din bild ur minnet. I Rita det gör eleverna bilden själva ur texten.
Forskningen
De som ritade förstod bättre än de som bara läste eller sammanfattade, men jämfört med dem som tittade på en färdig bild var resultaten blandade (Fiorella och Zhang, 2018). I 53 studier jämförde forskarna dem som ritade både med dem som inte ritade och med dem som ritade på ett annat sätt. Att rita hjälpte mest för fakta (0,85), mindre för slutsatser (0,44) och minst för att använda kunskapen i en ny uppgift (0,22) (Cromley m.fl., 2020). När eleven fick stöd att rita, hjälpte stödet bara om det fick hen att koppla ihop texten och bilden, som en färdig bild att jämföra med (0,35) (Leutner och Biele, 2025). Strategin är mest prövad i NO (Leutner och Biele, 2025). Elever till och med åk 5 hade i stort sett ingen nytta av att rita, och äldre skolelever hade nytta av det bara när de fick mycket stöd, som en färdig bild att jämföra med (Brod, 2021).
- Fiorella, L. och Zhang, Q. (2018). Drawing Boundary Conditions for Learning by Drawing. Educational Psychology Review.
- Cromley, J. G., Du, Y. och Dane, A. P. (2020). Drawing-to-Learn: Does Meta-Analysis Show Differences Between Technology-Based Drawing and Paper-and-Pencil Drawing? Journal of Science Education and Technology.
- Leutner, D. och Biele, J. (2025). Without Integration, Everything Is Nothing: A Meta-Analysis of the Effectiveness of Instructional Support for Drawing-to-Learn. Educational Psychology Review.
- Brod, G. (2021). Generative Learning: Which Strategies for What Age? Educational Psychology Review.
Fördjupa: Lärande på kognitionsvetenskaplig grund, Kooperativt lärande
Strategin, bilderna och kortet © Niclas Fohlin. Ikonerna är Fluent Emoji från Microsoft (MIT).