Hjärnans karta · Avancerat, text 6 · Faktatextsamtal i grupp

Lärarens sida

Lärarens sida: Avancerat, text 6, Hjärnans karta

Hjärnan har tre delar med var sitt jobb, och i alla tre arbetar nervceller, så hjärnan gör av med omkring 20 procent av syret, fast den väger 2 procent av kroppen. Texten är en beskrivning, och modellen är Tankekartan, blad 2. I vecka 1 tänker du högt i avsnitt 1.

Läspasset: de fyra avsnitten · Lärarens sida: Avancerat, text 6, Hjärnans karta

Textens fråga: Använder vi bara tio procent av hjärnan, och vad gör hjärnans olika delar?
Ord före läsningen: bark (hjärnans yttre lager, inte trädets) · nervcell (en levande cell, inget rum) · signal (ett meddelande mellan celler, ingen mobilsignal)
Tänk högt: ”Hjärnbarken. Bark, som på ett träd? Jag läser vidare. Det yttre lagret, ytterst på storhjärnan. Vem eller vad? Storhjärnan och barken. Det viktigaste? Barken tar emot intryck från sinnena och styr rörelser. Att pannlobens främre del mognar sent är spännande, men det är en detalj.”
1 Storhjärnan och barken: Red ut: ”med viljan”: rörelser du själv väljer · mognar: blir färdig
Lyssna efter: storhjärnan med barken · fyra lober · syn, hörsel, känsel, rörelser
Lockar: främre pannloben mognar sent. ”Vad tar barkens fyra lober emot, och vad styr pannloben?”
Bilden: Siffran 1: de fyra loberna, uppkallade efter huvudets delar
2 Lillhjärnan: Red ut: ”där bakhuvudet möter nacken”: längst bak, nertill · jämn: utan ryck
Lyssna efter: balansen · jämna rörelser
Lockar: sparken mot bollen. ”Vilka två saker är lillhjärnan viktig för?”
Sambandet: ”också en mindre del”: en del till, utöver storhjärnan
Bilden: Siffran 2: lillhjärnan längst bak, under storhjärnan
3 Hjärnstammen: Red ut: ”som en stam”: bara en bild för namnet · ”går den över i”: fortsätter som
Lyssna efter: andning och hjärtslag · vägen till ryggmärgen
Lockar: något vasst under foten. ”Vad styr hjärnstammen, och vart leder den?”
Sambandet: ”Kvar blir”: den sista av de tre platserna
Bilden: Siffran 3: hjärnstammen, som går över i ryggmärgen
4 Ett nät av nervceller: Red ut: utskott: en del som sticker ut · ”gör av med”: förbrukar
Lyssna efter: 2 procent av vikten · 20 procent av syret · nervceller i alla delar
Lockar: synapsen där signalen går över. ”Varför tar hjärnan så mycket syre, fast den väger lite?”
Sambandet: ”i alla tre”: det som arbetar på alla platserna
Bilden: Signalen genom nervcellen och vidare till nästa
Om någon frågar: Finns det höger- och vänsterhjärnade människor? Nej. I en studie av hjärnorna hos 1 011 personer dominerade ingen halva. Halvorna samarbetar. Tror vuxna på tio procent? Ja, nästan hälften av de brittiska lärarna i en studie gjorde det. Har kvinnor lika många nervceller? Räkningen 2009 gällde män, så det säger den inte.

Modellpasset: Tankekartan för Hjärnans karta · Lärarens sida: Avancerat, text 6, Hjärnans karta

Fördjupningen: Red ut: ”i genomsnitt”: talens summa delad med fyra · kärna: en liten del inne i cellen
Lyssna efter: 100 miljarder utan källa · hjärnan löstes upp · 86 miljarder
Lockar: hjärnan som soppa. ”Hur räknade forskarna nervcellerna, och vad blev svaret?”
Sambandet: ”hur många nervceller nätet har”: nätet i avsnitt 4, räknat
Bilden: Kärnan i nervcellen: det forskarna räknade
Modellen: Ta fram Tankekartan, blad 2. I vecka 1 lägger du den första post-it-lappen och skriver det första ordet. Nederst i varje fält har bladet rader med ledtexten Hit hör. Där skriver paren det som hör till delen, efter ordet i fliken. Ge då Orden två minuter till, och korta Samtala lika mycket. Gruppen lägger fördjupningens lapp på En lapp till, som får namnet Hör till nervcellerna. Lappen gäller nervcellerna i avsnitt 4 och är ingen femte del av hjärnan.
Orden: den största delen (storhjärnan) · också (lillhjärnan) · kvar blir (hjärnstammen) · i alla tre (nervcellerna)
Svaret: Lyssna efter: nej, hela hjärnan arbetar · varje del har ett jobb · 2 procent av vikten, 20 procent av syret
Så kan det låta: ”Nej. Varje del har ett jobb: barken tar emot det vi ser, hör och känner, lillhjärnan sköter balansen och hjärnstammen andningen. Hjärnan väger 2 procent men tar 20 procent av syret, för alla delar arbetar.”
Rutan: Visste du att: intressant, för svaret håller utan lillhjärnans många nervceller.
Samtala: Varför berättar författaren hur forskarna fick veta det? Varför börjar texten vid bakhuvudet? Ett svar: talet blir lättare att lita på, och handen gör kartan till något du känner.

Texten

Texten som pdf

Hjärnan · text 1 av 5

Avancerat, text 6: Hjärnans karta

Lägg handen på bakhuvudet. Precis innanför handen tar hjärnan emot det som dina ögon ser. Andra delar av hjärnan håller dig i balans eller sköter andningen. Ändå har många hört att det mesta av hjärnan står oanvänt. Använder vi bara tio procent av hjärnan, och vad gör hjärnans olika delar?

På bordet: Hjärnan från sidan. Hjärnan sedd från vänster sida, med pannan åt vänster. Storhjärnans vänstra halva har fyra lober i var sin färg: pannloben fram, hjässloben överst, tinningloben nertill och nackloben längst bak. Lillhjärnan sitter bakom och under storhjärnan, och hjärnstammen går rakt ner och över i ryggmärgen. — Hjärnan från sidan. Loberna har namn efter platsen på huvudet. Siffrorna är avsnittens nummer.

1 Storhjärnan och barken

Den största delen av hjärnan är storhjärnan. Den tar emot det du ser, hör och känner, och den styr dina rörelser. Storhjärnan är delad i en vänster och en höger halva, som hänger ihop på mitten. Halvorna samarbetar mycket, men de har delvis olika uppgifter.

Ytterst på storhjärnan sitter hjärnbarken. Namnet passar, för precis som barken på ett träd är den det yttre lagret. Barken på varje halva delas in i fyra stora områden som kallas lober, och de har fått namn efter var de sitter: vid pannan, hjässan, tinningen och nacken. I pannloben styrs de rörelser som du gör med viljan. Hjässloben tar emot känsel och smak, tinningloben hörsel och lukt, och nackloben synen.

Den främre delen av pannloben, precis bakom pannan, är en av de sista delarna av hjärnan som mognar. Den mognar alltså fortfarande i tonåren, och hela hjärnan är färdigutvecklad först i mitten eller slutet av 20-årsåldern.

2 Lillhjärnan

Under storhjärnans bakre del, där bakhuvudet möter nacken, finns också en mindre del. Den heter lillhjärnan, och namnet passar, för bredvid storhjärnan är den liten. Ändå har lillhjärnan ett stort jobb: balansen och rörelserna.

Tänk på vad som händer när du sparkar på en boll. Sparken börjar i pannloben, där hjärnan styr de rörelser du gör med viljan. Lillhjärnan hjälper till så att rörelsen blir jämn och foten träffar rätt. Samtidigt måste du stå kvar på det andra benet utan att ramla, och för balansen är lillhjärnan också viktig. Samma sak gäller när du cyklar, dansar eller går i en trappa.

Hur viktig lillhjärnan är märks när den inte fungerar. Den som har fått en skada i lillhjärnan kan få svårt att hålla balansen och att gå, och rörelserna kan bli ryckiga.

3 Hjärnstammen

Kvar blir hjärnstammen, den del av hjärnan som sitter längst ner, under storhjärnan och framför lillhjärnan. Hjärnstammen styr andningen och hur fort hjärtat slår. Du andas och hjärtat slår medan du läser, springer och sover, och hjärnstammen styr båda också när du tänker på något annat.

Namnet passar här också, för hjärnstammen sitter som en stam under storhjärnan, och nedåt går den över i ryggmärgen. Genom hjärnstammen och ryggmärgen går signaler mellan hjärnan och resten av kroppen. En signal är i biologin ett meddelande från en cell till en annan.

När du tar ett steg går en signal från pannloben ner genom hjärnstammen och ryggmärgen till musklerna i benet. Trampar du på något vasst går en signal åt andra hållet, från foten upp till hjärnan, och först då känner du att det gör ont.

4 Ett nät av nervceller

Storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen är tre platser i hjärnan, men i alla tre arbetar samma slags celler, nervceller. En nervcell har korta utskott som tar emot signaler och ett långt utskott som skickar dem vidare. Där en nervcell möter nästa cell finns en synaps, och där går signalen över. Så hänger nervcellerna ihop i ett nät genom hela hjärnan.

Det sägs ofta att vi bara använder tio procent av hjärnan. Det stämmer inte. Hjärnan väger omkring 2 procent av kroppen och gör ändå av med omkring 20 procent av kroppens syre. Så mycket syre skulle inte behövas om det mesta av hjärnan stod stilla. Nervcellerna gör av med största delen av hjärnans syre när de arbetar, och de gör av med nästan lika mycket när du vilar som när du tänker hårt. Varje del på hjärnans karta har dessutom ett jobb. Vi använder alltså hela hjärnan, både när vi är vakna och när vi sover.

På bordet: En nervcell. En nervcell, ritad stor. Till vänster har den korta utskott, inne i cellen sitter kärnan, och till höger går ett långt utskott fram till nästa nervcell. En orange linje med pilar visar hur signalen går in genom ett kort utskott, genom cellen, ut i det långa och över synapsen till nästa nervcell. — En nervcell. Signalen kommer in genom de korta utskotten och går ut genom det långa till nästa cell.

Fördjupning

Hjärnsoppan

Länge gick det inte att säga hur många nervceller nätet har. I många böcker stod det 100 miljarder, men ingen kunde säga var talet kom ifrån. Ingen hade räknat alla nervcellerna i en hel hjärna, och att räkna miljarder små celler en och en går inte.

År 2005 visade två forskare, Herculano-Houzel och Lent, ett annat sätt. De prövade det på hjärnor från råttor och löste upp hjärnvävnaden i en vätska tills den blev en jämn soppa. Cellerna gick sönder, men cellernas kärnor fanns kvar och flöt runt i soppan. Forskarna färgade kärnorna, så att de kunde se vilka som kom från nervceller, och räknade dem i små prover av soppan. Sedan räknade de ut hur många kärnor hela soppan hade. Svaret kom på ett dygn.

År 2009 räknade en grupp forskare nervcellerna i fyra hjärnor från vuxna män på samma sätt. Hjärnorna hade inte exakt lika många, men i genomsnitt hade de 86 miljarder nervceller, omkring 14 miljarder färre än i böckerna. Räkningen gällde vuxna män, så en annan hjärna kan ha något fler eller färre. Talet 86 miljarder är alltså räknat, och det ersatte ett tal som ingen hade räknat.

Till läraren · Hör till: Lärarens sida till texten. AVANCERAT · text 6

Den ifyllda modellen

Den ifyllda modellen som pdf

På bordet: Blad: Tankekartan för Hjärnans karta. Tankekartan, blad 2, för Hjärnans karta, med en grupps kärnor och textens ord. Era kärnor blir andra. — Så kan bladet se ut efter modellpasset, med en grupps kärnor på post-it-lappar och textens ord i flikarna. Titta på det ihop med raden Modellen på lärarens sida när du förbereder passet. Din grupp skriver sina egna kärnor.

Kärnorna

Bladet som pdf

Hur bladet används står under Kärnorna på metodens sida.

På bordet: Blad: Kärnorna. Bladet Kärnorna att skriva ut, med raden för textens namn, textens fråga, rutan Vi tror och fem platser för lappar i textens ordning. — Bladet ligger på bordet i läspasset, och du sparar det med lapparna kvar till modellpasset. Skriv ut ett blad per text på A3, så att post-it-lapparna ryms. Är ni bara ett par räcker A4, och då skriver ni kärnorna direkt på bladet.

Den tomma modellen

Den tomma modellen som pdf

Tankekartan, blad 2. Modellens sida, exemplet och de andra bladen står på sidan Tankekartan.

På bordet: Blad: Tankekartan 2: delar med egna delar. Tankekartan att skriva ut, med fyra fält. Nederst i varje fält har bladet rader med ledtexten Hit hör. Där skriver paren det som hör till delen. — Gruppen lägger post-it-lapparna här i modellpasset, när det står blad 2 på lärarens sida eller bladet Egen text. Skriv ut bladet på A3, eller på A4 om ni bara är ett par. Spara det med lapparna kvar, för gruppen prövar sina sparade modeller igen.