Vattenplaneten · Bas, text 1 · Faktatextsamtal i grupp

Lärarens sida

Lärarens sida: Bas, text 1, Vattenplaneten

Nästan allt vatten på jorden är salt eller fruset, och det vi kan dricka är en mycket liten del. Texten är en beskrivning, och modellen är Tankekartan, blad 1. I vecka 1 tänker du högt i avsnitt 1.

Läspasset: de fyra avsnitten · Lärarens sida: Bas, text 1, Vattenplaneten

Textens fråga: Om allt vatten på jorden rymdes i hundra hinkar, hur många kunde vi dricka ur?
Ord före läsningen: sötvatten (inte salt, inte sött) · grundvatten (grund är marken, inte grunt)
Tänk högt: ”71 procent av ytan, och nästan allt vatten i haven. Är det samma sak? Jag läser om. Nej: det ena är ytan, det andra är var vattnet finns. Vem eller vad? Havet. Det viktigaste? Där finns nästan allt vatten, och det är salt. Det om törsten är spännande, men det står bara i sista meningen.”
1 Havet: Red ut: två tredjedelar (två av tre lika stora delar, omkring 67 av 100) · ytan är en sak, mängden en annan
Lyssna efter: nästan allt vatten · salt
Lockar: 71 procent, törsten. ”Vad säger avsnittet om vattnet i haven?”
Bilden: det blå på klotet. Bollen är allt vatten samlat
2 Isen: Red ut: glaciär, som förklaras i nästa mening
Lyssna efter: det mesta sötvattnet · fruset
Lockar: att det inte är sött. ”Var finns det mesta sötvattnet?”
Sambandet: ”inte heller”: går inte att dricka, som saltvattnet
Bilden: de två ljusa hinkarna i Hundra hinkar
3 Grundvattnet: Red ut: ”Borrar man” (om man borrar) · svampen: vatten i hålrummen
Lyssna efter: resten av sötvattnet · nere i marken
Lockar: en miljon människor med egen brunn. ”Var finns det sötvattnet?”
Sambandet: ”Nästan allt annat sötvatten”, alltså det som inte är fruset
Bilden: under den streckade linjen är hålrummen fyllda
4 Sjöar och floder: Red ut: ”Bara i Sverige” (Sverige räknat för sig) · drygt och knappt
Lyssna efter: vattnet vi ser · en mycket liten del
Lockar: 100 000 sjöar. ”Vad säger texten efter ordet Men?”
Sambandet: ”Kvar blir”, det som är över av sötvattnet
Bilden: droppen sist i Hundra hinkar. Siffrorna är avsnittens nummer
Om någon frågar: Varför är bollen så liten? Havet är ett tunt lager mot jordens storlek. Blir man törstig av saltvatten? Ja, kroppen gör sig av med saltet och förlorar då mer vatten än man drack. Går isen att dricka om den smälter? Ja, den är sötvatten.

Modellpasset: Tankekartan för Vattenplaneten · Lärarens sida: Bas, text 1, Vattenplaneten

Fördjupningen: Red ut: ånga, i marginalen · ”till stor del” (mycket, inte allt)
Lyssna efter: två ställen till · lite vatten
Lockar: 60 procent, som gäller en kropp. ”Vilka två ställen?”
Sambandet: ”på två ställen till”, luften och allt som lever
Modellen: I vecka 1 lägger du den första post-it-lappen och skriver det första ordet. Tankekartan, blad 1. Fälten: havet, isen, grundvattnet, och sjöar och floder. Fråga var fördjupningens lapp hör hemma. Gruppen lägger den på En lapp till, som blir ett femte fält med namnet Luften och det levande.
Orden: nästan allt (havet) · det mesta (isen) · nästan allt annat (grundvattnet) · kvar blir (sjöar och floder)
Utan flik: gruppen skriver ”två ställen till” vid En lapp till.
Svaret: Lyssna efter: knappt en hink · det salta och det frusna går bort · det vi kan dricka finns i marken och i sjöar och floder
Så kan det låta: ”Knappt en. Nästan allt vatten är salt, och det mesta sötvattnet är is. Det vi kan dricka finns i marken och i sjöar och floder.”
Rutan: Visste du att: intressant, för svaret håller utan sjöarna som saknar namn.
Samtala: Varför börjar författaren i rymden? Varför räknar hen i hinkar? Ett svar: det blå lurar oss, och hinkarna visar hur lite av vattnet som går att dricka.

Texten

Texten som pdf

Vatten · text 1 av 5

Bas, text 1: Vattenplaneten

Från rymden lyser jorden blå. Det mesta av ytan är vatten, men det mesta av vattnet går inte att dricka. Om allt vatten på jorden rymdes i hundra hinkar, hur många kunde vi dricka ur?

På bordet: Jorden och allt dess vatten. Jordklotet, och bredvid det en liten blå boll som är allt vatten på jorden, 1 385 kilometer bred. Ett streck visar Sveriges längd, 1 572 kilometer, i samma skala. — Jorden och allt dess vatten. Den lilla blå bollen är allt vatten på jorden. Den är 1 385 kilometer bred, lite kortare än Sverige är långt.

1 Havet har nästan allt vatten

Snurra på en jordglob och sätt ner fingret. Oftast hamnar det i blått. Vatten täcker 71 procent av jordens yta. Det är mer än två tredjedelar.

Nästan allt det blå är hav. I haven finns också nästan allt vatten som finns på jorden. Men havsvatten är saltvatten, och det går inte att dricka. Den som dricker saltvatten blir bara törstigare.

2 Vattnet som har frusit

Vatten som inte är salt kallas sötvatten. Det smakar inte sött. Det heter så för att det inte är salt.

Men det mesta sötvattnet kan du inte heller dricka. Det är fruset. På Antarktis, runt Sydpolen, och på Grönland ligger is som är flera kilometer tjock. Den kallas inlandsis. Högt uppe i bergen finns också glaciärer. Det är is som ligger kvar hela året.

3 Vattnet under dina fötter

Nästan allt annat sötvatten finns där du aldrig ser det. Det ligger nere i marken och kallas grundvatten.

När det regnar sjunker en del av vattnet ner genom marken. Längre ner fyller det alla små hålrum mellan sandkornen och alla sprickor i berget. Grundvatten är alltså ingen sjö under marken. Det liknar mer en blöt svamp.

Borrar man en brunn kan man pumpa upp grundvattnet. I Sverige dricker mer än en miljon människor vatten ur en egen brunn.

På bordet: Vatten i marken. Genomskärning av marken. Regnet sjunker ner genom jorden. Längre ner är alla hålrum mellan sandkornen och alla sprickor i berget fyllda med vatten. En brunn går ner dit, och en pump hämtar upp vattnet. — Vatten i marken. Under den streckade linjen är alla hålrum fyllda med vatten.

4 Vattnet du ser

Kvar blir sjöarna och floderna. Det är det vattnet vi ser varje dag. Vi badar i det, och många städer hämtar sitt dricksvatten där. Därför är det lätt att tro att det finns mycket av det.

Men sjöar och floder är en mycket liten del av jordens vatten. Bara i Sverige finns nära 100 000 sjöar. Ändå är alla sjöar i hela världen bara en droppe bredvid haven.

På bordet: Hundra hinkar. Hundra hinkar i fem rader. Nittiosju är blå och står för saltvatten, två är ljusa och står för is och en är brun och står för grundvatten. En liten droppe sist står för alla sjöar och floder. — Hundra hinkar. Ungefär så blir det om man häller allt vatten på jorden i hinkarna. Siffrorna är avsnittens nummer.

Fördjupning

Vatten i luften, och i dig

Lite vatten finns på två ställen till. Det ena är luften. Där svävar vattnet som moln och som ånga. Av de hundra hinkarna skulle allt vatten i luften ändå inte fylla en matsked.

Det andra stället är allt som lever. Växter, djur och människor består till stor del av vatten. En vuxen människa är upp till 60 procent vatten. Du bär alltså själv på en liten del av jordens vatten.

Till läraren · Hör till: Lärarens sida till texten. BAS · text 1

Den ifyllda modellen

Den ifyllda modellen som pdf

På bordet: Blad: Tankekartan för Vattenplaneten. Tankekartan, blad 1, för Vattenplaneten, med en grupps kärnor och textens ord. Era kärnor blir andra. — Så kan bladet se ut efter modellpasset, med en grupps kärnor på post-it-lappar och textens ord i flikarna. Titta på det ihop med raden Modellen på lärarens sida när du förbereder passet. Din grupp skriver sina egna kärnor.

Kärnorna

Bladet som pdf

Hur bladet används står under Kärnorna på metodens sida.

På bordet: Blad: Kärnorna. Bladet Kärnorna att skriva ut, med raden för textens namn, textens fråga, rutan Vi tror och fem platser för lappar i textens ordning. — Bladet ligger på bordet i läspasset, och du sparar det med lapparna kvar till modellpasset. Skriv ut ett blad per text på A3, så att post-it-lapparna ryms. Är ni bara ett par räcker A4, och då skriver ni kärnorna direkt på bladet.

Den tomma modellen

Den tomma modellen som pdf

Tankekartan, blad 1. Modellens sida, exemplet och de andra bladen står på sidan Tankekartan.

På bordet: Blad: Tankekartan 1: fyra delar. Tankekartan att skriva ut, med fyra fält, en flik för textens ord på varje streck och en plats för en lapp till. — Gruppen lägger post-it-lapparna här i modellpasset, när det står blad 1 på lärarens sida eller bladet Egen text. Skriv ut bladet på A3, eller på A4 om ni bara är ett par. Spara det med lapparna kvar, för gruppen prövar sina sparade modeller igen.