Från sjö till kran · Bas, text 2 · Faktatextsamtal i grupp

Lärarens sida

Lärarens sida: Bas, text 2, Från sjö till kran

Vattnet hämtas i naturen, renas i vattenverket, trycks ut till kranen och renas en gång till innan det går tillbaka till naturen. Texten är byggd i tidsordning, och modellen är Tidslinjen, blad 1. I vecka 2 tänker du högt i avsnitt 1.

Läspasset: de fyra avsnitten · Lärarens sida: Bas, text 2, Från sjö till kran

Textens fråga: Vad händer med vattnet på vägen från sjön till din kran, och vart tar det vägen efteråt?
Ord före läsningen: renas (görs rent, inte bara klart) · vattenverk (verk: där man gör något) · tryck (vattnet pressar, ingen knapp)
Tänk högt: ”Råvatten. Rå, som rå potatis? Jag läser vidare: vatten som ingen har renat än. Men det kan se klart ut? Jag läser om. Bakterierna syns inte. Vem eller vad? Vattnet. Det viktigaste? Det hämtas ur en sjö eller ur marken och är inte rent än. Det om badsjön är spännande, men det är en detalj.”
1 Råvattnet: Red ut: ”orter” (platser där folk bor) · ”Ändå”: fast det ser klart ut
Lyssna efter: ur sjö eller mark · inte renat än
Lockar: sjön du badar i. ”Var hämtas vattnet, och vad kallas det då?”
Bilden: Sjön i Vattnets väg, vid siffran 1
2 Vattenverket: Red ut: ämne (något man blandar i, inte skolämne) · ”Det tar död på”: ljuset eller kloret
Lyssna efter: vattenverket · renas i flera steg · blir dricksvatten
Lockar: ljuset som dödar bakterier. ”Vad har vattnet blivit när stegen är klara?”
Sambandet: ”Sedan”: efter att råvattnet har hämtats
Bilden: Inne i vattenverket, klumparna som sjunker och sanden
3 Tornet och rören: Red ut: ”Det ger tryck”: det tunga vattnet i tornet · ”resten” (att få fram vattnet)
Lyssna efter: vattentornet · tryck i rören · fram till kranen
Lockar: rören under gatan. ”Varför ska vattnet upp i ett torn?”
Sambandet: ”Efter det”: när vattnet har blivit dricksvatten
Bilden: I Vattnets väg står tornet högst, och rören går under gatan
4 Efter kranen: Red ut: ”skilda från” (inte ihop med) · ”rent nog” (tillräckligt rent)
Lyssna efter: avloppet · renas i reningsverket · tillbaka till naturen
Lockar: det du spolar ner. ”Vart tar vattnet vägen efter reningsverket?”
Sambandet: ”Till sist”: när du har använt vattnet
Bilden: Avloppet och reningsverket i Vattnets väg, och pilen tillbaka
Om någon frågar: Vilket ljus är det? UV-ljus. Det steget sattes in i Östersund i december 2010. Vad hette parasiten? Cryptosporidium. Klor biter dåligt på den. Var avloppsvattnet renat? Troligen inte. Felkopplade rör och överfulla ledningar kan ha släppt ut orenat vatten. Varför säger bladet 200 liter? 140 liter är vattnet hemma. Med industrin och annat blir det omkring 190, enligt Svenskt Vatten.

Modellpasset: Tidslinjen för Från sjö till kran · Lärarens sida: Bas, text 2, Från sjö till kran

Fördjupningen: Red ut: ”just den” (den sortens parasit) · ”smittade” (fick parasiten i sig)
Lyssna efter: ett steg saknades · parasiten kom igenom · många blev smittade
Lockar: att alla kokade vattnet. ”Varför kom parasiten ända fram till kranarna?”
Sambandet: ”varför varje steg behövs”: stegen i vattenverket, avsnitt 2
Modellen: Lägg först fram gruppens tankekarta från vecka 1 och fråga: ”Vad kommer först här?” Den visar delar men ingen ordning. Ta sedan fram Tidslinjen, blad 1. Gruppen lägger fördjupningens post-it-lapp på En lapp till och kallar platsen Hör till vattenverket. Lappen visar vad som händer när ett steg i vattenverket saknas.
Orden: först (råvattnet) · sedan (vattenverket) · efter det (tornet och rören) · till sist (efter kranen)
Svaret: Lyssna efter: renas i vattenverket · tornet trycker ut det till kranen · avloppet, reningsverket och naturen igen
Så kan det låta: ”Vattnet hämtas ur sjön och renas i vattenverket. Efter det pumpas det upp i vattentornet och trycks ut till kranen. Till sist rinner det ner i avloppet, renas igen och släpps ut i naturen.”
Rutan: Visste du att: intressant, för svaret håller utan tandborstningen.
Samtala: Varför börjar varje avsnitt med ett tidsord? Varför berättar författaren om Östersund? Ett svar: tidsorden håller ordning på vattnets väg, och Östersund visar varför inget steg i reningen får saknas.

Texten

Texten som pdf

Vatten · text 2 av 5

Bas, text 2: Från sjö till kran

Du vrider på kranen, och vattnet kommer direkt. Men bakom kranen finns en lång väg med flera stopp. Vad händer med vattnet på vägen från sjön till din kran, och vart tar det vägen efteråt?

På bordet: Vattnets väg. En genomskärning som läses från vänster till höger. Ett rör leder från sjön till vattenverket, vidare upp i vattentornet och under gatan till kranen i ett hus. Från huset går avloppet till reningsverket, och en pil leder tillbaka till sjön. — Vattnets väg. Följ vattnet från sjön till kranen och tillbaka. Siffrorna är avsnittens nummer.

1 Ur sjön eller ur marken

Först hämtas vattnet i naturen. Många städer tar det ur en sjö. Kanske är det samma sjö som du badar i. Andra orter pumpar upp grundvatten ur marken.

Vattnet kallas nu råvatten. Det är vatten som ingen har renat än.

Råvatten kan se alldeles klart ut. Ändå kan det finnas bakterier i det. De är så små att du inte ser dem. Därför måste vattnet renas innan du dricker det.

2 I vattenverket

Sedan kommer råvattnet till ett vattenverk. Där ska det bli dricksvatten, och det sker i flera steg. Vatten ur en sjö renas ofta så här.

En sil fångar fiskar och växter. Nästa steg heter fällning. Då blandar man i ett ämne som får små korn av smuts att klumpa ihop sig. Klumparna blir tunga och sjunker till botten.

Vattnet rinner vidare genom ett filter av sand, som fångar ännu mer smuts. Innan vattnet lämnar vattenverket lyser man på det med ett särskilt ljus, eller blandar i klor. Det tar död på bakterier som kan göra dig sjuk.

På bordet: Inne i vattenverket. Fyra kar i rad, i genomskärning, med pilar från vänster till höger. I det första stoppar en sil en fisk och växter, och i det andra klumpar smutsen ihop sig och sjunker. I det tredje rinner vattnet genom sand, och över det fjärde lyser lampor. — Inne i vattenverket. Vattnet går från vänster till höger. Titta på klumparna som sjunker och på sanden som vattnet rinner igenom.

3 Tornet och rören

Efter det pumpas dricksvattnet ofta upp i ett vattentorn. Många har sett ett sådant torn utan att veta vad det är. Där uppe står vattnet högre än hustaken.

Allt vatten i tornet är tungt och pressar nedåt. Det ger tryck i rören. Rören ligger nere i marken, under gatan där du går. De leder fram till husen och ända till din kran.

När du öppnar kranen pressar trycket ut vattnet. Du behöver bara vrida. Tornet gör resten.

4 Efter kranen

Till sist rinner vattnet ner i avloppet. Det händer när du har duschat, diskat eller spolat i toaletten. Nu är vattnet smutsigt. Det går i egna rör, skilda från rören med dricksvatten.

Avloppsrören leder till ett reningsverk. Där renas vattnet en gång till. När det är rent nog släpps det ut i naturen igen, till exempel i en sjö. Där kan resan börja om.

Fördjupning

Vintern då Östersund kokade vattnet

I november 2010 hände något i Östersund som visar varför varje steg behövs. En parasit hade troligen följt med avloppsvatten ut i Storsjön. Där hämtar staden sitt råvatten. Vattenverket saknade ett steg som kunde stoppa just den parasiten. Den kom med vattnet ända ut i kranarna.

Omkring 27 000 människor blev smittade. Aldrig förr hade så många i Sverige blivit smittade av sitt dricksvatten. I tolv veckor fick alla i staden koka sitt vatten innan de drack det.

Till läraren · Hör till: Lärarens sida till texten. BAS · text 2

Den ifyllda modellen

Den ifyllda modellen som pdf

På bordet: Blad: Tidslinjen för Från sjö till kran. Tidslinjen, blad 1, för Från sjö till kran, med en grupps kärnor och textens ord. Era kärnor blir andra. — Så kan bladet se ut efter modellpasset, med en grupps kärnor på post-it-lappar och textens ord i flikarna. Titta på det ihop med raden Modellen på lärarens sida när du förbereder passet. Din grupp skriver sina egna kärnor.

Kärnorna

Bladet som pdf

Hur bladet används står under Kärnorna på metodens sida.

På bordet: Blad: Kärnorna. Bladet Kärnorna att skriva ut, med raden för textens namn, textens fråga, rutan Vi tror och fem platser för lappar i textens ordning. — Bladet ligger på bordet i läspasset, och du sparar det med lapparna kvar till modellpasset. Skriv ut ett blad per text på A3, så att post-it-lapparna ryms. Är ni bara ett par räcker A4, och då skriver ni kärnorna direkt på bladet.

Den tomma modellen

Den tomma modellen som pdf

Tidslinjen, blad 1. Modellens sida, exemplet och de andra bladen står på sidan Tidslinjen.

På bordet: Blad: Tidslinjen 1: fyra steg. Tidslinjen att skriva ut, med fyra steg längs linjen, en flik för textens tidsord vid varje steg och en plats för en lapp till. — Gruppen lägger post-it-lapparna här i modellpasset, när det står blad 1 på lärarens sida eller bladet Egen text. Skriv ut bladet på A3, eller på A4 om ni bara är ett par. Spara det med lapparna kvar, för gruppen prövar sina sparade modeller igen.