Snö och hagel · Bas, text 3 · Faktatextsamtal i grupp

Lärarens sida

Lärarens sida: Bas, text 3, Snö och hagel

Snö och hagel börjar båda som iskristaller i moln, men de bildas på olika sätt, ser olika ut och faller på olika årstider. Texten jämför två saker, och modellen är Venndiagrammet, blad 1. I vecka 3 har två elever i taget jobbkorten från avsnitt 2.

Läspasset: de fyra avsnitten · Lärarens sida: Bas, text 3, Snö och hagel

Textens fråga: Vad har snö och hagel gemensamt, och vad skiljer dem åt?
Ord före läsningen: bymoln (by är en skur, ingen ort) · flytande (rinnande, inte som flyter ovanpå) · iskristall (en pytteliten isbit)
1 Båda börjar i ett moln: Red ut: ”Samma sak” (också kornet smälter) · ”Den” i sista stycket: iskristallen
Lyssna efter: fruset vatten · börjar som iskristall · i ett moln
Lockar: sex kanter. ”Vad är lika för snö och hagel?”
Bilden: Iskristallen i båda molnen, vid siffran 1
2 Så blir det snö: Red ut: ”blir de olika”: snön och haglet · ”klumpar ihop sig” (fastnar i varandra)
Lyssna efter: snöstjärnor · klumpar ihop sig · mjuk, lätt flinga
Lockar: hundra snöstjärnor. ”Hur blir iskristallen till en snöflinga?”
Sambandet: ”Men sedan blir de olika”: från det lika till skillnaderna
Bilden: Det vänstra molnet, från kristall till snöflinga
3 Så blir det hagel: Red ut: ”ändå flytande”: dropparna har inte frusit · ”Det” i tredje stycket: kornet
Lyssna efter: bymoln med åska · droppar fryser fast · växer tills det faller
Lockar: flytande under noll grader. ”Vad får kornet att växa i bymolnet?”
Sambandet: ”däremot”: haglet ställs mot snön i avsnitt 2
Bilden: I det högra molnet är pilarna uppåt vindarna, och kornet växer
4 När de faller: Red ut: ”skiljer dem åt” (gör dem olika) · ”Sådana moln”: bymolnen
Lyssna efter: snö på vintern, behöver kyla · hagel vår och sommar, behöver bymoln
Lockar: flingor som blir regn. ”Vad behöver snön, och vad behöver haglet?”
Sambandet: ”Också årstiden skiljer dem åt”: en skillnad till
Om någon frågar: Vad kallas droppar som är flytande under noll grader? Underkylda. Har bymolnet ett annat namn? Cumulonimbus. Hur kan det vara kallt i molnet på sommaren? Luften blir omkring 0,7 grader kallare för var hundrade meter uppåt. Var i Bangladesh föll det tyngsta kornet? I Gopalganj, den 14 april 1986.

Modellpasset: Venndiagrammet för Snö och hagel · Lärarens sida: Bas, text 3, Snö och hagel

Fördjupningen: Red ut: ”starka nog att bära” (orkar hålla uppe) · ”två hekto” (200 gram)
Lyssna efter: ishagel, de stora · ovanliga i Sverige · kraftig åska
Lockar: kornet stort som ett äpple. ”När kommer de riktigt stora hagelkornen?”
Sambandet: ”än en snöflinga”: haglet jämförs med snön igen
Bilden: Kornet från Ramnäs bredvid äpplet, i Så stora kan hagel bli
Modellen: Lägg först fram gruppens tankekarta från vecka 1 och fråga: ”Vad ska stå i mitten?” Texten jämför två saker, och kartan visar inte vad som är lika och olika. Ta sedan fram Venndiagrammet, blad 1. Avsnitt 4 ger två post-it-lappar: i modellpasset delar gruppen avsnittets kärna på två lappar, en för var sida. Gruppen lägger fördjupningens lapp på En lapp till och kallar platsen Hör till hagel.
Orden: både snö och hagel (båda) · men sedan blir de olika (bara snö) · däremot (bara hagel)
Utan flik: gruppen skriver ”medan” och ”haglet behöver däremot” vid lapparna från avsnitt 4.
Svaret: Lyssna efter: båda börjar som iskristaller i moln · snön blir flingor, haglet växer i bymoln · snö på vintern, hagel mest vår och sommar
Så kan det låta: ”Båda är fruset vatten och börjar som iskristaller i ett moln. Snön klumpar ihop sig till flingor och faller på vintern, medan haglet växer i höga bymoln och faller mest på våren och sommaren.”
Rutan: Visste du att: intressant, för svaret håller utan kilot i Bangladesh.
Samtala: Varför börjar författaren med det som är lika? Varför har snö och hagel samma punkter i samma ordning? Ett svar: då syns skillnaderna mitt emot varandra.

Texten

Texten som pdf

Vatten · text 3 av 5

Bas, text 3: Snö och hagel

Det smattrar mot rutan, och vita iskulor studsar på marken. Hagel är is från himlen, precis som snö, men det ser helt annorlunda ut. Vad har snö och hagel gemensamt, och vad skiljer dem åt?

1 Båda börjar i ett moln

Fånga en snöflinga i handen, så smälter den till en droppe. Samma sak händer med ett hagelkorn. Både snö och hagel är fruset vatten.

Båda börjar också på samma sätt. Högt uppe i ett moln är det kallt. Där bildas små iskristaller, och de har oftast sex kanter.

En iskristall kan bli början till en snöflinga. Den kan också bli början till ett hagelkorn. Det beror på vad som händer med den i molnet.

På bordet: Snöns väg och haglets väg. Två moln bredvid varandra, med en iskristall i båda. I det vänstra växer kristallen till en snöstjärna, och under molnet sitter omkring hundra snöstjärnor ihop i en snöflinga. I det högra, ett högt bymoln med droppar och vindar uppåt, far kristallen ner, upp och ner igen, växer och faller som ett hagelkorn. — Snöns väg och haglets väg. Båda börjar som en iskristall. Till vänster blir den början till en snöflinga. Till höger virvlar den runt i bymolnet och blir ett hagelkorn.

2 Så blir det snö

Men sedan blir de olika. Snö blir det när iskristallen växer till en liten snöstjärna. Den ser ut som en stjärna av is. Ibland landar en ensam snöstjärna på din vante.

Snöstjärnorna klumpar ihop sig med varandra. Så bildas en snöflinga. I en vanlig snöflinga sitter omkring hundra snöstjärnor ihop.

En snöflinga är mjuk och lätt. Den singlar sakta mot marken och landar utan ett ljud.

3 Så blir det hagel

Hagel bildas däremot i ett bymoln. Det är ett högt moln som också kan ge åska.

I bymolnet finns vattendroppar som är kallare än noll grader men ändå flytande. När iskristallen krockar med en sådan droppe fryser droppen fast på den. Nu har kristallen blivit ett litet korn, och kornet växer för varje ny droppe.

Starka vindar blåser uppåt i molnet och håller kornet svävande. Det virvlar upp och ner och blir större och större. Till slut är det för tungt. Då faller det som en kula av is.

4 När de faller

Också årstiden skiljer dem åt. Snö faller på vintern, medan hagel faller mest på våren och sommaren.

Snön behöver kyla ända ner till marken. Annars smälter flingorna på vägen och blir regn.

Haglet behöver däremot ett bymoln. Sådana moln växer oftast när solen har värmt marken och den varma luften stiger fort uppåt. Högst upp i molnet är det ändå kallt. Därför kan det hagla en varm sommardag.

På bordet: Så stora kan hagel bli. Två hagelkorn och ett äpple står på en linjal med centimeter. Kornet från Ramnäs 1953 når från 0 till 8 och är lika stort som äpplet. Kornet från Näshulta 2022 når från 20 till 25. — Så stora kan hagel bli. Kornet från Ramnäs var 7 centimeter åt ena hållet och 8 åt det andra. Kornen i Näshulta var omkring 5 centimeter. Bilden är förminskad.

Fördjupning

De största hagelkornen

Ett hagelkorn kan bli mycket tyngre än en snöflinga. Korn som är större än fem millimeter kallas ishagel. De är ovanliga i Sverige och kommer oftast när åskan är kraftig. Då är vindarna i molnet starka nog att bära tunga korn.

Det största hagelkorn som någon har sett i Sverige föll i Ramnäs i Västmanland i juli 1953. Det vägde omkring två hekto och var stort som ett äpple. I Näshulta i Södermanland föll hagelkorn på omkring fem centimeter i augusti 2022. Båda gångerna var det sommar.

Till läraren · Hör till: Lärarens sida till texten. BAS · text 3

Den ifyllda modellen

Den ifyllda modellen som pdf

På bordet: Blad: Venndiagrammet för Snö och hagel. Venndiagrammet, blad 1, för Snö och hagel, med en grupps kärnor och textens ord. Era kärnor blir andra. — Så kan bladet se ut efter modellpasset, med en grupps kärnor på post-it-lappar och textens ord i flikarna. Titta på det ihop med raden Modellen på lärarens sida när du förbereder passet. Din grupp skriver sina egna kärnor.

Kärnorna

Bladet som pdf

Hur bladet används står under Kärnorna på metodens sida.

På bordet: Blad: Kärnorna. Bladet Kärnorna att skriva ut, med raden för textens namn, textens fråga, rutan Vi tror och fem platser för lappar i textens ordning. — Bladet ligger på bordet i läspasset, och du sparar det med lapparna kvar till modellpasset. Skriv ut ett blad per text på A3, så att post-it-lapparna ryms. Är ni bara ett par räcker A4, och då skriver ni kärnorna direkt på bladet.

Den tomma modellen

Den tomma modellen som pdf

Venndiagrammet, blad 1. Modellens sida, exemplet och de andra bladen står på sidan Venndiagrammet.

På bordet: Blad: Venndiagrammet 1: två ringar. Venndiagrammet att skriva ut, med två ringar som går in i varandra, en flik för textens ord på varje plats och en plats för en lapp till. — Gruppen lägger post-it-lapparna här i modellpasset, när det står blad 1 på lärarens sida eller bladet Egen text. Skriv ut bladet på A3, eller på A4 om ni bara är ett par. Spara det med lapparna kvar, för gruppen prövar sina sparade modeller igen.