Vikingaskeppet · Bas, text 6 · Faktatextsamtal i grupp

Lärarens sida

Lärarens sida: Bas, text 6, Vikingaskeppet

Vikingaskeppet hade en köl, plankor som överlappade, ett segel och åror med en styråra, och tillsammans gjorde delarna att skeppet klarade långa resor. Texten är en beskrivning, och modellen är Tankekartan, blad 1. I vecka 1 tänker du högt i avsnitt 1.

Läspasset: de fyra avsnitten · Lärarens sida: Bas, text 6, Vikingaskeppet

Textens fråga: Hur var ett vikingaskepp byggt, och varför klarade det långa resor över havet?
Ord före läsningen: köl (stocken längst ner, ingen kyl) · styrbord (höger sida, inget köksbord) · årsring (en ring i träet per år)
Tänk högt: ”Kölen. Låter som kyl, men det är något annat. Jag läser vidare: en lång stock av ek längst ner. Som en ryggrad? Jag tittar på bilden vid siffran 1. Vem eller vad? Kölen. Det viktigaste? Den är ryggraden, och allt byggs fast på den. Det om yxan är spännande, men det är en detalj.”
1 Kölen: Red ut: ”smidig” (böjer sig utan att gå sönder) · ”Den” i andra stycket: kölen
Lyssna efter: längst ner · stock av ek · allt byggs på den
Lockar: yxan, det viktigaste verktyget. ”Var låg kölen, och vad var den gjord av?”
Bilden: Kölen längst ner i Skeppets delar, vid siffran 1
2 Plankorna: Red ut: ”överlappade” (låg en bit över varandra) · ”bord” (plankorna i skeppets sida)
Lyssna efter: plankor som överlappar · nitar och spant · lätt och starkt
Lockar: ull med tjära. ”Vad gjorde skeppet både lätt och starkt?”
Sambandet: ”Från kölen och uppåt”: sidorna byggs på kölen
Bilden: Plankorna och spanten i Skeppets delar, vid siffran 2
3 Seglet: Red ut: ”tänja sig” (töjas ut lite) · ”det gjorde roddarna”: roddarna tröttnade
Lyssna efter: stort fyrkantigt segel · långt över öppet hav
Lockar: lin eller ull. ”Varför behövdes seglet på långa resor?”
Sambandet: ”Högt över plankorna”: seglet sitter ovanför sidorna
Bilden: Masten och seglet i Skeppets delar, vid siffran 3
4 Årorna och styråran: Red ut: ”Kvar blir”: de delar som är kvar · ”framåt” (åt det håll skeppet åker)
Lyssna efter: åror när vinden saknas · styråran på höger sida · styrbord
Lockar: ordet används än i dag. ”Varför heter höger sida styrbord?”
Sambandet: ”Kvar blir”: de sista delarna av skeppet
Bilden: Styråran längst bak till höger, i Skeppet uppifrån
Om någon frågar: Hur stort var seglet? Kopians linsegel är 112 kvadratmeter. Vad gick åt till kopian? 14 ekar bara till plankorna, 8 000 järnnitar och 600 liter tjära. Säger inte SO-rummet att det längsta är 28 meter? Jo, men museet i Roskilde skriver upp mot 37,4 meter. Varför troligen 78 roddare? Avståndet mellan spanten ger plats för 39 par åror.

Modellpasset: Tankekartan för Vikingaskeppet · Lärarens sida: Bas, text 6, Vikingaskeppet

Fördjupningen: Red ut: ”årsring” (en ring i träet för varje år) · ”kopia” (ett nytt skepp byggt likadant)
Lyssna efter: årsringarna visar Dublin · kopian seglade dit · hur skeppet klarade havet
Lockar: kopians namn, Havhingsten. ”Hur vet forskarna var skeppet byggdes?”
Sambandet: ”Också själva träet berättar”: träet i skeppets delar
Modellen: Ta fram Tankekartan, blad 1. I vecka 1 lägger du den första post-it-lappen och skriver det första ordet. Gruppen lägger fördjupningens lapp på En lapp till och kallar platsen Hur vi vet det. Lappen gäller hela skeppet: den säger hur forskarna vet var det byggdes och hur det seglade.
Orden: längst ner (kölen) · från kölen och uppåt (plankorna) · högt över plankorna (seglet) · kvar blir (årorna och styråran)
Svaret: Lyssna efter: köl och plankor, lätt och starkt · seglet tog det över havet · åror när vinden saknades
Så kan det låta: ”Skeppet hade plankor som överlappade och en lång köl av ek, så det blev lätt och starkt. Seglet tog det över havet. Årorna hjälpte när vinden saknades, och styråran styrde.”
Rutan: Visste du att: intressant, för svaret håller utan det längsta skeppet.
Samtala: Varför jämför författaren kölen med en ryggrad och spanten med revben? Varför berättar texten om kopian? Ett svar: kroppen går att se framför sig, och kopian visar hur vi vet att skeppet klarade havet.

Texten

Texten som pdf

Vikingarna · text 1 av 5

Bas, text 6: Vikingaskeppet

I Roskildefjorden i Danmark hittade forskare ett vikingaskepp. Det kallas Skuldelev 2. Bara omkring en fjärdedel av skeppet finns kvar. Ändå vet forskarna hur det var byggt. Hur var ett vikingaskepp byggt, och varför klarade det långa resor över havet?

På bordet: Skeppets delar. Ett vikingaskepp sett från sidan, med masten och ett fyrkantigt segel, plankor i rader och en mörk köl längs botten från ände till ände. Längst bak sitter styråran. Till höger syns skeppet i genomskärning framifrån: plankorna ligger en bit över varandra med nitar igenom, och på insidan går ett spant. — Skeppets delar. Siffrorna är avsnittens nummer.

1 Kölen längst ner

Längst ner i skeppet låg kölen. Den var en lång och kraftig stock av ek. Kölen gick från skeppets ena ände till den andra, som en ryggrad.

Bygget började med kölen. Resten av skeppet byggdes sedan fast på den. Därför måste kölen vara stark. Den måste också vara smidig och kunna böja sig lite.

Skeppsbyggarna formade kölen med yxor. Yxan var deras viktigaste verktyg.

2 Plankor som överlappar

Från kölen och uppåt byggdes skeppets sidor av ekplankor. Plankorna lades så att de överlappade varandra en bit, som takpannor på ett tak. Plankorna i skeppets sida kallas bord.

Plankorna sattes ihop med nitar av järn. Mellan plankorna lade skeppsbyggarna ull med tjära, så att vattnet inte kom in.

Inuti satt spant, ett slags revben av trä. De gjorde skeppet styvt. Plankorna, nitarna och spanten hjälptes åt, och så blev skeppet både lätt och starkt.

3 Masten och seglet

Högt över plankorna hängde också ett stort, fyrkantigt segel. Det satt på masten, en hög stång som stod upp ur skeppet.

Seglet var oftast vävt av lin eller av ull. Ett segel av lin var lätt och starkt. Ett segel av ull var tyngre men kunde tänja sig mer.

Med seglet kunde skeppet ta sig långt över öppet hav. Vinden tröttnade aldrig, men det gjorde roddarna.

4 Årorna och styråran

Kvar blir årorna och styråran. Årorna satt längs skeppets sidor. När vinden saknades, rodde männen skeppet framåt. Skuldelev 2 var ett krigsskepp, byggt för fart. Vikingarna hade också tunga lastskepp för varor. Lastskeppen drevs fram av segel i stället för av åror.

Längst bak på skeppets högra sida satt styråran. Det var en stor åra som skeppet styrdes med. Därför heter höger sida styrbord. Det betyder sidan med styråran.

Styrbord är höger sida när du står i skeppet och tittar framåt. Ordet styrbord används på båtar än i dag.

På bordet: Skeppet uppifrån. Skeppet sett ovanifrån på vattnet, långt och smalt, med 30 åror på varje sida och en pil framåt. Styråran sitter längst bak på höger sida, som heter styrbord, och vänster sida heter babord. Skeppet är ritat i skala, och det var omkring 30 meter långt och 3,8 meter brett. — Skeppet uppifrån. Styråran sitter längst bak på höger sida, styrbord. Vänster sida heter babord.

Fördjupning

Kopian som seglade till Dublin

Också själva träet berättar något. Ett träd får en ny årsring varje år. Ett bra år blir ringen bred, och ett dåligt år blir den smal. Ekar som växer nära varandra får liknande mönster. Mönstret i Skuldelev 2 liknar mönstret i ekar nära Dublin på Irland. Skeppet byggdes alltså där, omkring år 1042. Det är nästan 1 000 år sedan.

Forskarna ville veta hur skeppet seglade. Därför byggde museet i Roskilde en kopia, Havhingsten. Åren 2007 och 2008 seglade kopian från Roskilde till Dublin och tillbaka. Resan lärde forskarna mer om hur skeppet klarade öppet hav.

Till läraren · Hör till: Lärarens sida till texten. BAS · text 6

Den ifyllda modellen

Den ifyllda modellen som pdf

På bordet: Blad: Tankekartan för Vikingaskeppet. Tankekartan, blad 1, för Vikingaskeppet, med en grupps kärnor och textens ord. Era kärnor blir andra. — Så kan bladet se ut efter modellpasset, med en grupps kärnor på post-it-lappar och textens ord i flikarna. Titta på det ihop med raden Modellen på lärarens sida när du förbereder passet. Din grupp skriver sina egna kärnor.

Kärnorna

Bladet som pdf

Hur bladet används står under Kärnorna på metodens sida.

På bordet: Blad: Kärnorna. Bladet Kärnorna att skriva ut, med raden för textens namn, textens fråga, rutan Vi tror och fem platser för lappar i textens ordning. — Bladet ligger på bordet i läspasset, och du sparar det med lapparna kvar till modellpasset. Skriv ut ett blad per text på A3, så att post-it-lapparna ryms. Är ni bara ett par räcker A4, och då skriver ni kärnorna direkt på bladet.

Den tomma modellen

Den tomma modellen som pdf

Tankekartan, blad 1. Modellens sida, exemplet och de andra bladen står på sidan Tankekartan.

På bordet: Blad: Tankekartan 1: fyra delar. Tankekartan att skriva ut, med fyra fält, en flik för textens ord på varje streck och en plats för en lapp till. — Gruppen lägger post-it-lapparna här i modellpasset, när det står blad 1 på lärarens sida eller bladet Egen text. Skriv ut bladet på A3, eller på A4 om ni bara är ett par. Spara det med lapparna kvar, för gruppen prövar sina sparade modeller igen.