Ristat i sten · Bas, text 7 · Faktatextsamtal i grupp

Lärarens sida

Lärarens sida: Bas, text 7, Ristat i sten

En runsten blev till i fyra steg: någon dog, ristaren ritade, ristaren högg runorna, och stenen målades och stod oftast vid en väg där många såg den. Texten är byggd i tidsordning, och modellen är Tidslinjen, blad 1. I vecka 2 tänker du högt i avsnitt 1.

Läspasset: de fyra avsnitten · Lärarens sida: Bas, text 7, Ristat i sten

Textens fråga: Hur blev en runsten till, och varför står den ofta vid en väg och inte vid en grav?
Ord före läsningen: efter (här till minne av den döde) · rista (hugga in, inte rita) · runor (nordbornas bokstäver)
Tänk högt: ”Lät resa stenen efter sin son. Efter? Efter att sonen dog? Jag läser vidare: efter betyder här till minne av. Då går det ihop. Vem eller vad? Släkten. Det viktigaste? De lät resa en sten till minne, ingen gravsten. Det om Gullög är spännande, men det är en detalj.”
1 Någon dör: Red ut: ”efter” (till minne av) · ”det vet vi”: att den döde kunde ligga långt borta
Lyssna efter: någon i släkten dör · till minne av · ingen gravsten
Lockar: Gullög, en ovanlig mor. ”Varför lät släkten resa en sten?”
2 Ristaren ritar: Red ut: ”rista” (hugga in, inte rita) · ”Så gör”: ritar innan han hugger
Lyssna efter: rista runor · ritar upp texten · troligen, som en stenhuggare i dag
Lockar: slingan som en orm. ”Varför tror forskarna att ristaren ritade innan hen högg?”
Sambandet: ”Sedan tog en ristare över”: efter släktens beslut
Bilden: Den första stenen, med slingan ritad, vid siffran 2
3 Ristaren hugger: Red ut: ”Efter det”: här ett tidsord · ”tecken för tecken” (en runa i taget)
Lyssna efter: runorna huggs ut · mejsel och hammare · forskare tror
Lockar: Öpirs 50 stenar. ”Vad tror forskarna om verktygen, och varför?”
Sambandet: ”Efter det”: när texten är uppritad
Bilden: Den huggna stenen, vid siffran 3
4 Målad vid vägen: Red ut: ”där folk möttes” (för att bestämma saker) · ”Där stod också”: på stenen
Lyssna efter: målas · står vid en väg · många ser den
Lockar: färgerna. ”Varför stod stenen där många gick förbi?”
Sambandet: ”Till sist”: när runorna är huggna
Bilden: Den målade stenen och stenen vid vägen, vid siffran 4
Om någon frågar: Vad hette runraden? Futharken. Den hade 16 olika runor. Vad står det mer på stenarna? Ibland en bön: Gud hjälpe hans ande. Fanns det fler färger? En sten i Spånga har cinnober, en röd färg som kom från andra länder. Var dog Gripsholmsstenens män? Söderut i Särkland, som kan ha legat nära Bagdad.

Modellpasset: Tidslinjen för Ristat i sten · Lärarens sida: Bas, text 7, Ristat i sten

Fördjupningen: Red ut: ”läser den på olika sätt” (förstår den olika)
Lyssna efter: längsta runtexten · en far sörjer · forskarna läser olika
Lockar: rädsla för kyla och mörker. ”Varför är forskarna inte överens om Rökstenen?”
Sambandet: ”sörjer en far sin döde son”: varför stenen restes
Modellen: Lägg först fram gruppens tankekarta från vecka 1 och fråga: ”Vad kommer först här?” Den visar delar men ingen ordning. Ta sedan fram Tidslinjen, blad 1. Gruppen lägger fördjupningens post-it-lapp på En lapp till och kallar platsen Hör till steg 1. Rökstenen visar varför en sten restes: en far sörjde sin son.
Orden: först (någon dör) · sedan (ristaren ritar) · efter det (ristaren hugger) · till sist (vid vägen)
Svaret: Lyssna efter: till minne av den döde, ingen gravsten · ritas, huggs och målas · vid vägen såg många den
Så kan det låta: ”Runstenen var ingen gravsten. Släkten lät göra den till minne av någon som hade dött. Ristaren ritade troligen först och högg sedan runorna. Stenen målades och stod ofta vid en väg, där många såg den.”
Rutan: Visste du att: intressant, för svaret håller utan Jarlabanke, men han visar varför stenen stod vid vägen.
Samtala: Var skriver författaren ”troligen”, och vad bygger det på? Var säger texten vad vi vet? Ett svar: ritningen bygger på stenhuggare i dag, verktygen på spåren i runorna, och det vi vet står på stenarna.

Texten

Texten som pdf

Vikingarna · text 2 av 5

Bas, text 7: Ristat i sten

Kanske står det en runsten nära din skola. Tecknen på den höggs in för omkring 1 000 år sedan. Hur blev en runsten till, och varför står den ofta vid en väg och inte vid en grav?

På bordet: Från sten till runsten. Samma sten fyra gånger i rad. På den första är slingan och runorna ritade med tunna streck, på den andra är de huggna i stenen, och på den tredje är slingan målad röd och runorna svarta. På den fjärde står den målade stenen vid en väg, och en människa går förbi. — Från sten till runsten. Stenen ritas, huggs och målas. Till sist står den vid vägen. Siffrorna är avsnittens nummer.

1 Någon dör

Först dog någon i släkten, kanske en son som aldrig kom hem. Släkten ville resa en sten till minne av honom, alltså ställa upp den.

Många tänker sig att den döde ligger begravd under runstenen. Men runstenen var ingen gravsten. Den döde kunde ligga långt borta, och det vet vi från stenarnas egna texter. Gripsholmsstenen berättar om män som dog långt söderut.

Ofta står det att någon ”lät resa stenen efter” sin son. Efter betyder här till minne av. En mor som hette Gullög lät göra en sten efter sin dotter. Att en mor gjorde det ensam var mycket ovanligt.

2 Ristaren ritar

Sedan tog en ristare över. Ristaren skulle rista in en text i stenen, alltså hugga in den. Tecknen kallas runor. Det var bokstäverna som nordborna, människorna i Norden, skrev med.

Runorna skulle stå i en lång slinga, som ofta liknar en orm. Troligen ritade ristaren först upp hela texten på stenen.

Så gör en stenhuggare som hugger nya runstenar i dag. Han ritar med kol och krita innan han hugger.

3 Ristaren hugger

Efter det högg ristaren ut runorna, tecken för tecken. Troligen användes mejsel och hammare. Det tror forskare som har studerat spåren i runorna.

Ibland skrev ristaren sitt eget namn på stenen. En av ristarna hette Öpir och ristade fler än 50 stenar. Det var Öpir som ristade Gullögs sten.

Många stenar fick också ett kors, för många nordbor hade blivit kristna.

4 Målad vid vägen

Till sist målades stenen i olika färger. Det röda gjordes av järn eller bly och det svarta av sot. På en del stenar finns spår av vitt, gult och blått.

Stenen stod där många kunde se den. Oftast stod den vid en väg. Andra stenar stod vid en bro eller där folk möttes för att bestämma saker.

Den som gick förbi kunde se vem stenen var rest till minne av. Där stod också vem som hade rest den.

På bordet: Runstenar i Sverige. En karta över Sverige där Uppland är rött. Bredvid kartan står två staplar i samma skala: omkring 2 500 runstenar i hela Sverige och omkring 1 300 i Uppland. Upplands stapel når lite förbi hälften av Sveriges. — Runstenar i Sverige. Ungefär hälften av dem finns i Uppland.

Fördjupning

Rökstenens text

Rökstenen i Östergötland restes omkring år 800, för mer än 1 200 år sedan. Den har den längsta runtext som har hittats, med över 700 runor. På stenen sörjer en far sin döde son.

Resten av texten är svår att förstå, och forskarna läser den på olika sätt. I mer än hundra år trodde många forskare att den handlade om krig. År 2020 skrev fyra forskare att den handlar om rädsla för kyla och mörker. Några år senare höll en annan forskare inte med. Ingen vet säkert än.

Till läraren · Hör till: Lärarens sida till texten. BAS · text 7

Den ifyllda modellen

Den ifyllda modellen som pdf

På bordet: Blad: Tidslinjen för Ristat i sten. Tidslinjen, blad 1, för Ristat i sten, med en grupps kärnor och textens ord. Era kärnor blir andra. — Så kan bladet se ut efter modellpasset, med en grupps kärnor på post-it-lappar och textens ord i flikarna. Titta på det ihop med raden Modellen på lärarens sida när du förbereder passet. Din grupp skriver sina egna kärnor.

Kärnorna

Bladet som pdf

Hur bladet används står under Kärnorna på metodens sida.

På bordet: Blad: Kärnorna. Bladet Kärnorna att skriva ut, med raden för textens namn, textens fråga, rutan Vi tror och fem platser för lappar i textens ordning. — Bladet ligger på bordet i läspasset, och du sparar det med lapparna kvar till modellpasset. Skriv ut ett blad per text på A3, så att post-it-lapparna ryms. Är ni bara ett par räcker A4, och då skriver ni kärnorna direkt på bladet.

Den tomma modellen

Den tomma modellen som pdf

Tidslinjen, blad 1. Modellens sida, exemplet och de andra bladen står på sidan Tidslinjen.

På bordet: Blad: Tidslinjen 1: fyra steg. Tidslinjen att skriva ut, med fyra steg längs linjen, en flik för textens tidsord vid varje steg och en plats för en lapp till. — Gruppen lägger post-it-lapparna här i modellpasset, när det står blad 1 på lärarens sida eller bladet Egen text. Skriv ut bladet på A3, eller på A4 om ni bara är ett par. Spara det med lapparna kvar, för gruppen prövar sina sparade modeller igen.