Västerut och österut · Bas, text 8 · Faktatextsamtal i grupp

Lärarens sida

Lärarens sida: Bas, text 8, Västerut och österut

Nordborna for västerut över havet och österut längs floderna, och de från dagens Sverige for mest österut. Texten jämför två saker, och modellen är Venndiagrammet, blad 1. I vecka 3 har två elever i taget jobbkorten från avsnitt 2.

Läspasset: de fyra avsnitten · Lärarens sida: Bas, text 8, Västerut och österut

Textens fråga: Vad skilde resorna västerut från resorna österut, och åt vilket håll for de flesta från dagens Sverige?
Ord före läsningen: viking (den som reste, inget folk) · Miklagård (en stad, ingen bondgård) · plundra (ta saker med våld, inte köpa)
1 Lika åt båda hållen: Red ut: ”i viking” (ute på en resa) · ”dagens Sverige”: där Sverige ligger i dag
Lyssna efter: från Norden · på resa, inget folk · varor och strid
Lockar: runstenar om resor åt båda hållen. ”Vad var lika för båda vägarna?”
Bilden: Norden, där pilarna börjar, vid siffran 1
2 Över Nordsjön: Red ut: ”vikingatidens början” (när vikingatiden började) · ”Andra”: andra vikingar
Lyssna efter: Nordsjön, öppet hav · plundra kloster · Island och Grönland
Lockar: Lindisfarne år 793. ”Vad gjorde vikingarna som for västerut?”
Sambandet: ”Men vägarna var olika”: nu kommer skillnaderna
Bilden: Pilarna västerut över havet, vid siffran 2
3 Längs floderna: Red ut: ”i dag heter Istanbul”: samma stad · ”prövat vägen” (åkt samma väg)
Lyssna efter: Östersjön och floderna · Miklagård, i dag Istanbul · silver och väringar
Lockar: båten som drogs på land. ”Hur kom vikingarna fram till Miklagård?”
Sambandet: ”Medan”: österut ställs mot västerut
Bilden: Pilen österut längs floderna, vid siffran 3
4 DNA visar vägen: Red ut: ”DNA” (det vi ärver av föräldrarna) · ”De från”: människorna som kom därifrån
Lyssna efter: DNA från 442 människor · Danmark och Norge västerut · dagens Sverige österut
Lockar: brunt hår. ”Åt vilket håll for de flesta från dagens Sverige?”
Sambandet: ”Vägarna skilde sig också”: en skillnad till
Bilden: Där pilarna börjar: dagens Danmark, Norge och Sverige
Om någon frågar: Vilket anfall kom före Lindisfarne? År 789 kom tre skepp med nordbor till Wessex i England. Vilken väg tog Krampmacken? Från Gotland via floderna Wisla och Donau. Hur kom lejonet till Venedig? Venetianerna tog det som krigsbyte år 1687. Hur vet vi året 1021? Forskarna räknade årsringarna från en händelse i rymden år 993.

Modellpasset: Venndiagrammet för Västerut och österut · Lärarens sida: Bas, text 8, Västerut och österut

Fördjupningen: Red ut: ”Helmings män”: en grupp väringar · ”nämligen”: här kommer skälet
Lyssna efter: runor på ett lejon · troligen väringar · spår av resan österut
Lockar: lejonet står i Venedig. ”Varför tror forskarna att väringar ristade runorna?”
Sambandet: ”väringar”: kejsarens soldater från avsnitt 3
Modellen: Lägg först fram gruppens tankekarta från vecka 1 och fråga: ”Vad ska stå i mitten?” Texten jämför två saker, och kartan visar inte vad som är lika och olika. Ta sedan fram Venndiagrammet, blad 1. Avsnitt 4 ger två post-it-lappar: i modellpasset delar gruppen avsnittets kärna på två lappar, en för var sida. Gruppen lägger fördjupningens lapp på En lapp till och kallar platsen Hör till österut. Lejonet är ett spår av väringarna, som fanns i kejsarens rike österut.
Orden: både (båda) · men vägarna var olika (bara västerut) · medan (bara österut)
Utan flik: gruppen skriver ”vägarna skilde sig också” och ”däremot” vid lapparna från avsnitt 4.
Svaret: Lyssna efter: båda: nordbor på resa · västerut över havet, österut längs floder · dagens Sverige mest österut
Så kan det låta: ”Båda var nordbor på resa för att byta varor eller strida. Västerut seglade de över havet till kloster och nya hem. Österut for de längs floderna till Miklagård. De flesta från dagens Sverige for österut.”
Rutan: Visste du att: intressant, för svaret håller utan Amerika, men träden visar hur långt västerut de nådde.
Samtala: Varför tar författaren upp samma saker för båda vägarna: vart, hur och varför? Varför kommer DNA sist? Ett svar: då syns skillnaderna, och DNA svarar på frågans andra del.

Texten

Texten som pdf

Vikingarna · text 3 av 5

Bas, text 8: Västerut och österut

Lägg fingret på Norden på en karta. Därifrån for vikingarna åt två håll, västerut och österut. For betyder här reste. Vad skilde resorna västerut från resorna österut, och åt vilket håll for de flesta från dagens Sverige?

På bordet: Två vägar ut. En karta från Grönland i väster till Svarta havet i öster, med Norden nära mitten. Röda pilar går över havet från dagens Danmark till England och från dagens Norge till Irland, Island och Grönland. En röd pil går från dagens Sverige över Östersjön och längs floderna till Miklagård vid Svarta havet. — Två vägar ut. Pilarna visar vart vikingarna for. Länderna har dagens namn. Siffrorna är avsnittens nummer. Kartan är förenklad och lite utdragen på bredden.

1 Lika åt båda hållen

Både de som for västerut och de som for österut kom från Norden. Båda reste i skepp och båtar med segel och åror, för att byta varor och för att strida.

Många tänker sig att vikingarna var ett eget folk, kanske svenskar. Men att vara i viking betydde att vara ute på en sådan resa. Sverige fanns inte som land än. Därför står det ”dagens Sverige” i den här texten.

Runstenar här hemma berättar om män som reste åt båda hållen.

2 Över Nordsjön

Men vägarna var olika. Västerut seglade vikingarna över Nordsjön, ett stort och öppet hav. På andra sidan låg England med sina kloster, hus där munkar bodde och bad till Gud.

Dit kom vikingar för att plundra. År 793 anföll de klostret Lindisfarne, för mer än 1 200 år sedan. Det vet vi bland annat från ett brev som skrevs efter anfallet. Det var inte det första anfallet, men det brukar räknas som vikingatidens början.

Andra seglade ännu längre västerut. De byggde nya hem på Island och Grönland.

3 Längs floderna

Medan andra seglade västerut över havet, for många österut över Östersjön och vidare längs stora floder. Vägen ledde ända till Miklagård, som i dag heter Istanbul. Där bodde kejsaren, som styrde ett stort rike.

På vägen sålde många varor, och mycket silver kom österifrån till Norden. En del blev väringar, soldater som vaktade kejsaren.

En kopia av en liten vikingabåt från Gotland har prövat vägen. Den heter Krampmacken och kom till Istanbul. På vissa sträckor fick besättningen dra båten på land.

På bordet: Hav och flod. Två bilder bredvid varandra. Till vänster seglar ett vikingaskepp med ett stort segel över havet. Till höger drar tre figurer en liten båt med åror över land, mellan två vatten. — Hav och flod. Till vänster seglar skeppet över havet. Till höger drar besättningen båten på land.

4 DNA visar vägen

Vägarna skilde sig också i vilka som for. Det kan forskarna se med hjälp av DNA.

Forskarna undersökte DNA från 442 människor, de flesta från vikingatiden. DNA i en grav visar varifrån den dödes släkt kom. Studien visar att de från dagens Danmark mest for till England. De från dagens Norge for till Irland, Skottland, Island och Grönland. Alla de vägarna gick västerut.

De från dagens Sverige for däremot mest österut, till Baltikum på andra sidan Östersjön. Studien visar också att många vikingar hade brunt hår.

Fördjupning

Lejonet med runor

I Venedig i Italien står ett lejon av marmor som är över tre meter högt. Förr stod det i Pireus, hamnen vid Aten i dagens Grekland. Där högg nordbor in runor på lejonets sidor, för omkring 1 000 år sedan.

Forskarna tror att det var väringar som ristade. Runorna nämner nämligen Helmings män, och de var väringar. I dag har marmorn skador, och en del av runorna går inte att läsa. Lejonet är ändå ett spår av en resa österut.

Till läraren · Hör till: Lärarens sida till texten. BAS · text 8

Den ifyllda modellen

Den ifyllda modellen som pdf

På bordet: Blad: Venndiagrammet för Västerut och österut. Venndiagrammet, blad 1, för Västerut och österut, med en grupps kärnor och textens ord. Era kärnor blir andra. — Så kan bladet se ut efter modellpasset, med en grupps kärnor på post-it-lappar och textens ord i flikarna. Titta på det ihop med raden Modellen på lärarens sida när du förbereder passet. Din grupp skriver sina egna kärnor.

Kärnorna

Bladet som pdf

Hur bladet används står under Kärnorna på metodens sida.

På bordet: Blad: Kärnorna. Bladet Kärnorna att skriva ut, med raden för textens namn, textens fråga, rutan Vi tror och fem platser för lappar i textens ordning. — Bladet ligger på bordet i läspasset, och du sparar det med lapparna kvar till modellpasset. Skriv ut ett blad per text på A3, så att post-it-lapparna ryms. Är ni bara ett par räcker A4, och då skriver ni kärnorna direkt på bladet.

Den tomma modellen

Den tomma modellen som pdf

Venndiagrammet, blad 1. Modellens sida, exemplet och de andra bladen står på sidan Venndiagrammet.

På bordet: Blad: Venndiagrammet 1: två ringar. Venndiagrammet att skriva ut, med två ringar som går in i varandra, en flik för textens ord på varje plats och en plats för en lapp till. — Gruppen lägger post-it-lapparna här i modellpasset, när det står blad 1 på lärarens sida eller bladet Egen text. Skriv ut bladet på A3, eller på A4 om ni bara är ett par. Spara det med lapparna kvar, för gruppen prövar sina sparade modeller igen.