Skatten i åkern · Bas, text 9 · Faktatextsamtal i grupp

Lärarens sida

Lärarens sida: Bas, text 9, Skatten i åkern

Kalifatet långt bort hade mycket silver. Nordborna fick det genom handel längs floderna, och på Gotland vägdes det. Mycket grävdes ner och blev kvar, och ingen vet säkert varför. Texten förklarar orsak och verkan, och modellen är Kedjan, blad 1. I vecka 4 har två elever i taget jobbkorten från avsnitt 2.

Läspasset: de fyra avsnitten · Lärarens sida: Bas, text 9, Skatten i åkern

Textens fråga: Hur kom så mycket silver från ett rike långt bort till Gotland, och varför blev det kvar i jorden?
Ord före läsningen: skatt (gömt silver, inte det man betalar) · handel (byta varor mot silver)
1 Silver från långt bort: Red ut: kalifat, i marginalen · ”Sådana mynt”: mynt av silver
Lyssna efter: ett rike långt bort · mycket silver · mynt
Lockar: myntet från år 740. ”Var gjordes mynten, och av vad?”
Bilden: Kalifatet på kartan Silvrets väg, vid siffran 1
2 Handel längs floderna: Red ut: ”till fånga”: fångat dem · träl, i marginalen
Lyssna efter: handel längs floderna · pälsar och trälar · fick silver
Lockar: att vikingarna stal silvret. ”Vad fick nordborna silvret för?”
Sambandet: ”därför”: silvret i kalifatet lockade
Bilden: Pilarna längs floderna: varor åt ena hållet, silver tillbaka
3 Silvret vägdes: Red ut: ”värt så mycket som det vägde”: tyngre, mer värt · ”lagom mycket”: rätt mängd
Lyssna efter: till Gotland · vägdes · hackades sönder
Lockar: vackra armringar i bitar. ”Varför hackade man sönder silvret?”
Sambandet: ”Det gjorde att”: handeln förde silvret till Gotland
Bilden: Gotland på kartan, vid siffran 3
4 Silvret i jorden: Red ut: ”Eftersom” först: orsaken före följden · ”hämtades aldrig”: ingen grävde upp det
Lyssna efter: gömdes i jorden · hämtades aldrig · skatter än i dag
Lockar: säckar av tyg under golvet. ”Varför hittar man skatter på Gotland än i dag?”
Sambandet: ”Eftersom”: silvret var värdefullt och gömdes
Bilden: Spillingsskatten, 67 paket, och den lilla vanliga skatten
Om någon frågar: Vad hette mynten? Dirhamer. Kom nordborna ända till kalifatet? Mest mötte de muslimska köpmän vid floderna Volga och Don. Hur många mynt fanns i Spillingsskatten? Omkring 14 300, de flesta från kalifatet. Vilken skatt var Sveriges största förut? Burgeskatten, 10,4 kilo.

Modellpasset: Kedjan för Skatten i åkern · Lärarens sida: Bas, text 9, Skatten i åkern

Fördjupningen: Red ut: ”då eller senare”: inte före 870-talet · ”Kanske”: en av forskarnas förklaringar
Lyssna efter: ingen vet säkert · det yngsta myntet · flera förklaringar
Lockar: Ynglingasagan och livet efter döden. ”Vad vet forskarna, och vad tror de?”
Sambandet: ”Ingen vet säkert”: varför silvret i avsnitt 4 blev kvar
Modellen: Lägg först fram gruppens tidslinje från vecka 2 och fråga: ”Flikarna säger när. Var skriver vi varför?” Den visar när, men inte varför. Ta sedan fram Kedjan, blad 1. Gruppen lägger fördjupningens post-it-lapp på En lapp till, kallar platsen Förklaringarna och drar ett streck till led 4. Led 4 säger att silvret blev kvar. Fördjupningen säger att ingen vet säkert varför, och det är svarets sista led.
Orden: därför (handeln) · det gjorde att (vägt silver) · eftersom (gömt i jorden)
Svaret: Lyssna efter: silver från kalifatet · handel längs floderna, vägt på Gotland · gömt och kvar, ingen vet varför
Så kan det låta: ”Kalifatet hade mycket silver. Nordborna sålde varor längs floderna och fick silver, som kom till Gotland och vägdes. Eftersom silvret var värdefullt, grävde många ner det. Mycket blev kvar, och ingen vet säkert varför.”
Rutan: Visste du att: intressant, för svaret håller utan tv-teamet på åkern.
Samtala: Var skriver författaren vad forskarna tror, och varför där? Varför börjar texten med ett mynt? Ett svar: där spåren inte räcker, om trälarna och silvret som blev kvar. Ett mynt går att känna i handen.

Texten

Texten som pdf

Vikingarna · text 4 av 5

Bas, text 9: Skatten i åkern

Under en åker på Gotland låg tusentals silvermynt. Skatt betyder här silver som någon har gömt i jorden. Hur kom så mycket silver från ett rike långt bort till Gotland, och varför blev det kvar i jorden?

1 Silver från långt bort

Tänk dig ett mynt av silver i din hand. Det väger ungefär tre gram, så du känner det knappt. Sådana mynt gjordes i kalifatet, ett rike långt bort.

I kalifatet fanns mycket silver, och där gjordes många mynt. Ett mynt på Historiska museet gjordes omkring år 740 i dagens Irak. Det är nästan 1 300 år sedan.

De flesta mynten i den stora skatten i åkern kom från kalifatet.

På bordet: Silvrets väg. En karta från Gotland i Östersjön till kalifatet långt bort i sydost. En ljus pil för silvret går från kalifatet över Kaspiska havet, längs floderna och genom Finska viken till Gotland. En brun pil för varorna går åt andra hållet, från Gotland längs floderna, som går mellan pilarna. — Silvrets väg. Följ silvret från kalifatet längs floderna till Gotland. Kartan är förenklad, och Gotland är förstorad. Siffrorna är avsnittens nummer.

2 Handel längs floderna

Silvret lockade, och därför reste många nordbor österut. De for över Östersjön och sedan längs floderna. Där bytte de varor mot silver. Ett sådant byte kallas handel.

Nordborna sålde pälsar, och de sålde trälar. De hade tagit många av trälarna till fånga när de plundrade. Forskarna tror att en del av silvret var betalning för trälar.

Det är lätt att tänka sig att vikingarna stal silvret. Men mycket av det fick de genom handel, som betalning för det de sålde.

3 Silvret vägdes

Det gjorde att mycket silver kom till Gotland, en ö i Östersjön. Där fanns silvret som mynt, armringar och bitar.

Silvret var värt så mycket som det vägde. Det spelade ingen roll om det var ett mynt eller en armring. En tyngre bit var värd mer än en lättare.

Därför hackade man sönder silvret i mindre bitar. Man hackade till och med sönder vackra armringar. Bitarna vägdes, så att man betalade lagom mycket silver.

4 Silvret i jorden

Eftersom silvret var så värdefullt, gömde många det i jorden. Det var vanligt att gömma sina värdesaker.

Men mycket av silvret hämtades aldrig, och ingen vet säkert varför. Det blev kvar i jorden. Därför hittar man skatter på Gotland än i dag. Fler än 700 silverskatter har hittats på ön.

Den största av dem heter Spillingsskatten. Den låg under golvet i ett stort hus, troligen i säckar av tyg. I dag är platsen en åker.

På bordet: Skatterna i kilopaket. Till vänster står 67 likadana paket i fyra rader. Tillsammans är de Spillingsskatten, och varje paket är ett kilo silver. Till höger står ett paket på ett kilo, en vanlig skatt, som fyller en fjärdedel av ett paket, och ett mynt, som bara är en liten prick. — Skatterna i kilopaket. Varje paket väger ett kilo. Spillingsskatten är 67 paket, och en vanlig skatt är en fjärdedel av ett paket. Siffrorna är avsnittens nummer.

Fördjupning

Varför blev silvret kvar?

Ingen vet säkert varför så många skatter aldrig hämtades. Men forskarna vet en del. Det yngsta myntet i Spillingsskatten är från 870-talet, för mer än 1 100 år sedan. Därför vet de att skatten grävdes ner då eller senare.

Forskarna har flera förklaringar. Kanske gömde ägaren silvret för att spara det och kunde sedan inte hämta det. Kanske handlade det om religion. Enligt en gammal berättelse, Ynglingasagan, fick den döde ha med sig sitt nedgrävda silver till livet efter döden.

Till läraren · Hör till: Lärarens sida till texten. BAS · text 9

Den ifyllda modellen

Den ifyllda modellen som pdf

På bordet: Blad: Kedjan för Skatten i åkern. Kedjan, blad 1, för Skatten i åkern, med en grupps kärnor och textens ord. Era kärnor blir andra. — Så kan bladet se ut efter modellpasset, med en grupps kärnor på post-it-lappar och textens ord i flikarna. Titta på det ihop med raden Modellen på lärarens sida när du förbereder passet. Din grupp skriver sina egna kärnor.

Kärnorna

Bladet som pdf

Hur bladet används står under Kärnorna på metodens sida.

På bordet: Blad: Kärnorna. Bladet Kärnorna att skriva ut, med raden för textens namn, textens fråga, rutan Vi tror och fem platser för lappar i textens ordning. — Bladet ligger på bordet i läspasset, och du sparar det med lapparna kvar till modellpasset. Skriv ut ett blad per text på A3, så att post-it-lapparna ryms. Är ni bara ett par räcker A4, och då skriver ni kärnorna direkt på bladet.

Den tomma modellen

Den tomma modellen som pdf

Kedjan, blad 1. Modellens sida, exemplet och de andra bladen står på sidan Kedjan.

På bordet: Blad: Kedjan 1: fyra led. Kedjan att skriva ut, med fyra led som en trappa, en flik för textens ord på varje pil och en plats för en lapp till. — Gruppen lägger post-it-lapparna här i modellpasset, när det står blad 1 på lärarens sida eller bladet Egen text. Skriv ut bladet på A3, eller på A4 om ni bara är ett par. Spara det med lapparna kvar, för gruppen prövar sina sparade modeller igen.