Vikingarnas spår · Bas, text 10 · Faktatextsamtal i grupp

Lärarens sida

Lärarens sida: Bas, text 10, Vikingarnas spår

Vikingarna skrev inga böcker, och det mesta de ristade i trä har ruttnat. Forskarna läser därför spåren i marken, det som skrevs och nya mätningar. En del vet vi, och annat tror forskarna. Texten har ett problem och en lösning, och modellen är Problem och lösning, blad 1. I vecka 5 har två elever i taget jobbkorten från avsnitt 2, och de två som har dem i avsnitt 4 leder hela avsnittet.

Läspasset: de fyra avsnitten · Lärarens sida: Bas, text 10, Vikingarnas spår

Textens fråga: Hur kan vi veta något om vikingarna när de inte skrev några böcker, och hur säkert är det vi vet?
Ord före läsningen: källa (spår från förr, ingen vattenkälla) · spår (det som finns kvar, inga fotspår) · troligen (forskarna tror, men vet inte säkert)
1 Inga böcker: Red ut: ”någon sådan bok”: där en viking berättar · källa: förklaras i texten
Lyssna efter: inga böcker · hur de levde
Lockar: källan där vatten kommer upp. ”Vilken bok finns inte?”
2 Trä ruttnar: Red ut: ”vad vikingarna skrev på”: trä och sten · ”till minne av vem”: den döde
Lyssna efter: runor i trä · har ruttnat · korta texter på sten
Lockar: Jarlabankes stenar om sig själv. ”Varför finns så lite av vikingarnas skrift kvar?”
Sambandet: ”Problemet beror på”: varför det inte finns någon sådan bok
Bilden: Pinnen som har ruttnat och runstenen som står kvar
3 Forskarna läser spåren: Red ut: arkeolog, i marginalen · ”En annan sorts”: ett andra slags spår
Lyssna efter: spår i marken · det som skrevs · nya sätt att mäta
Lockar: DNA från 442 människor. ”Vilka tre sorters spår läser forskarna?”
Sambandet: ”En lösning är”: svaret på att skriften saknas
Bilden: Siffran 3 vid graven, skatten och nedre raden i Vikingatiden och forskningen
4 Vad vi vet och tror: Red ut: ”for sällan eller aldrig i väg”: stannade oftast hemma · ”troligen eller kanske”: inte säkert
Lyssna efter: de flesta var bönder · en del tror forskarna · troligen
Lockar: krigare som slogs hela tiden. ”När skriver forskarna troligen?”
Sambandet: ”har lett till”: det som spåren har gett
Bilden: Vikingatiden och forskningen, med vikingatiden till vänster och ny kunskap till höger
Om någon frågar: Finns det inga sagor? Jo, men de skrevs ner på Island, tidigast på 1200-talet. Hur många gravar på Birka är utgrävda? Omkring 1 100. Visste ingen förut att det var en kvinna? En benanalys på 1970-talet sa det, men ingen visste säkert att benen hörde till graven. Vem skrev brevet om Lindisfarne? Alcuin, som bodde långt därifrån.

Modellpasset: Problem och lösning för Vikingarnas spår · Lärarens sida: Bas, text 10, Vikingarnas spår

Fördjupningen: Red ut: Birka: en handelsplats, i Siffran · ”Det vet vi nu”: DNA är säkert
Lyssna efter: vapen i graven · DNA: en kvinna · krigare är osäkert
Lockar: två hästar och spelpjäser. ”Vad vet vi om graven, och vad tror forskarna?”
Sambandet: ”både det vi vet och det forskarna tror”: resultatet i avsnitt 4
Modellen: Lägg först fram gruppens kedja från vecka 4 och fråga: ”Var skriver vi det någon gör åt problemet?” Den visar vad som leder till vad, men inte vad någon gör åt problemet. Ta sedan fram Problem och lösning, blad 1. Gruppen lägger fördjupningens post-it-lapp på En lapp till, kallar platsen Graven Bj 581 och drar ett streck till resultatet. Graven är ett exempel på resultatet: att det var en kvinna vet vi, men om hon var krigare är en tolkning.
Orden: problemet är (inga böcker) · beror på (trä ruttnar) · en lösning är (spåren) · har lett till (vet och tror)
Svaret: Lyssna efter: inga böcker, runorna i trä har ruttnat · spår i marken, texter och mätningar · en del vet vi, en del tror forskarna
Så kan det låta: ”Vikingarna skrev inga böcker, och runorna i trä har ruttnat. Forskarna läser spåren: fynd, runstenar och DNA. En del vet vi, som att de flesta var bönder, och en del tror forskarna.”
Rutan: Visste du att: intressant, för svaret håller utan hornen, men rutan visar hur en myt blev till.
Samtala: Var skriver författaren ”vi vet”, och var ”forskarna tror”? Varför handlar fördjupningen om graven Bj 581? Ett svar: graven visar båda, för DNA är säkert, men att hon var krigare är en tolkning.

Texten

Texten som pdf

Vikingarna · text 5 av 5

Bas, text 10: Vikingarnas spår

Du har läst om ett skepp, en runsten, två vägar och en skatt. Ingen av dagens forskare var där. Hur kan vi veta något om vikingarna när de inte skrev några böcker, och hur säkert är det vi vet?

1 Inga böcker

Tänk dig att du vill veta hur vikingarna levde. Du letar efter en bok där en viking berättar om sitt liv. Problemet är att det inte finns någon sådan bok. Vikingarna skrev inga böcker om hur de levde.

Forskarna måste leta efter andra källor. En källa är här ett spår från förr, som berättar något. Du känner kanske igen ordet från vatten. Då är en källa ett ställe där vatten kommer upp ur marken. Ur en källa om förr kommer kunskap.

2 Trä ruttnar

Problemet beror på vad vikingarna skrev på. De ristade runor, oftast i trä, och träet har ruttnat. Texterna försvann med det.

Många runstenar står kvar, eftersom sten inte ruttnar. Omkring 2 500 har hittats i dagens Sverige. Men texterna på dem är oftast korta. De säger vem som lät resa stenen och till minne av vem. Jarlabanke lät till och med resa stenar till minne av sig själv, medan han levde.

På bordet: Spåren i marken. Marken i genomskärning, med en runsten ovan jord. Under jorden ligger en grav med ett svärd, en sköld och en yxa, och en hög med silvermynt och armringar. En pinne av trä med runor syns bara som en streckad kontur med några smulor, för den har ruttnat. — Spåren i marken. Runstenen, graven och skatten finns kvar. Pinnen av trä med runor har ruttnat bort. Siffrorna är avsnittens nummer.

3 Forskarna läser spåren

En lösning är att läsa spåren efter vikingarna. En sorts spår finns i marken. Där letar en arkeolog efter det som finns kvar. Spillingsskatten berättar om handeln österut.

En annan sorts spår är det som skrevs. Runstenarna berättar om döda och om resor. Andra folk skrev också om vikingarna. Efter anfallet på Lindisfarne år 793, för mer än 1 200 år sedan, skrev en man ett brev om det.

En tredje sorts spår får forskarna genom att mäta på nya sätt. Årsringarna i skeppets trä visar var Skuldelev 2 byggdes. DNA från 442 människor visar vart vikingarna reste.

4 Vad vi vet och tror

Spåren har lett till att vi vet mycket om vikingarna, men inte allt. En del vet vi, och en del tror forskarna.

Många tänker sig att alla vikingar var krigare som slogs hela tiden. Men spåren visar att de flesta människor på vikingatiden var bönder. De arbetade på sina gårdar och for sällan eller aldrig i väg. Bara en del av dem for ut i viking.

Annat vet ingen säkert, till exempel varför Spillingsskatten blev kvar i jorden. När spåren inte räcker, skriver forskarna ord som troligen eller kanske. Då vet läsaren att forskarna tror, men inte vet säkert.

På bordet: Vikingatiden och forskningen. En tidslinje i skala, som börjar omkring år 700 och slutar med i dag längst till höger. Den övre raden har vikingatiden, omkring 800 till 1050, med anfallet på Lindisfarne år 793 och skeppet Skuldelev 2, byggt omkring 1042. Den nedre raden har tre punkter tätt ihop nära i dag: Spillingsskatten år 1999, DNA i graven Bj 581 år 2017 och DNA från 442 människor år 2020. — Vikingatiden och forskningen. Den övre raden är vikingatiden, omkring 800 till 1050. Den nedre visar när forskarna fick veta något nytt.

Fördjupning

Vem låg i graven Bj 581?

Graven Bj 581 på Birka visar både det vi vet och det forskarna tror. I graven låg en människa med svärd, yxa, spjut, pilar och två sköldar. Där låg också två hästar och pjäser till ett brädspel. Länge trodde forskarna att det var en manlig krigare.

Med DNA från skelettet visade forskare år 2017 att det var en kvinna. Det vet vi nu.

Forskarna som undersökte graven frågade sig om vapnen betydde att hon var krigare. De har prövat andra svar, men tror att hon var det. Saken har diskuterats mycket.

Till läraren · Hör till: Lärarens sida till texten. BAS · text 10

Den ifyllda modellen

Den ifyllda modellen som pdf

På bordet: Blad: Problem och lösning för Vikingarnas spår. Problem och lösning, blad 1, för Vikingarnas spår, med en grupps kärnor och textens ord. Era kärnor blir andra. — Så kan bladet se ut efter modellpasset, med en grupps kärnor på post-it-lappar och textens ord i flikarna. Titta på det ihop med raden Modellen på lärarens sida när du förbereder passet. Din grupp skriver sina egna kärnor.

Kärnorna

Bladet som pdf

Hur bladet används står under Kärnorna på metodens sida.

På bordet: Blad: Kärnorna. Bladet Kärnorna att skriva ut, med raden för textens namn, textens fråga, rutan Vi tror och fem platser för lappar i textens ordning. — Bladet ligger på bordet i läspasset, och du sparar det med lapparna kvar till modellpasset. Skriv ut ett blad per text på A3, så att post-it-lapparna ryms. Är ni bara ett par räcker A4, och då skriver ni kärnorna direkt på bladet.

Den tomma modellen

Den tomma modellen som pdf

Problem och lösning, blad 1. Modellens sida, exemplet och de andra bladen står på sidan Problem och lösning.

På bordet: Blad: Problem och lösning 1: ett problem och en lösning. Bladet Problem och lösning att skriva ut, med Problemet och Orsaken på den ena sidan, Lösningen och Resultatet på den andra, en flik för textens ord vid varje pil och en plats för en lapp till. — Gruppen lägger post-it-lapparna här i modellpasset, när det står blad 1 på lärarens sida eller bladet Egen text. Skriv ut bladet på A3, eller på A4 om ni bara är ett par. Spara det med lapparna kvar, för gruppen prövar sina sparade modeller igen.