Solens familj · Medel, text 1 · Faktatextsamtal i grupp

Lärarens sida

Lärarens sida: Medel, text 1, Solens familj

Solens familj är solen i mitten, fyra stenplaneter, fyra jättar och småfolket, som är flest: månar, dvärgplaneter, asteroider och kometer. Texten är en beskrivning, och modellen är Tankekartan, blad 2. I vecka 1 tänker du högt i avsnitt 1.

Läspasset: de fyra avsnitten · Lärarens sida: Medel, text 1, Solens familj

Textens fråga: Vilka hör till solens familj, och vilka är flest?
Ord före läsningen: omloppsbana (en väg, ingen räls) · dygn (varv runt sig själv) · år (varv runt solen)
Tänk högt: ”Solen håller kvar allt, och ändå går allt runt. Det skaver. Jag läser om. Den drar i planeterna, så de far inte iväg, de går i bana. Vem eller vad? Solen. Det viktigaste? En stjärna i mitten, och allt går runt den. Det om året är spännande, men det är en detalj.”
1 En stjärna i mitten: Red ut: ”håller det kvar”: i banan, inte stilla · omloppsbana, i marginalen
Lyssna efter: solen är en stjärna · i mitten · allt går runt den
Lockar: året, 365 dygn. ”Vad gör solen med allt som finns omkring den?”
Bilden: Solens kant längst till vänster, vid siffran 1
2 De fyra stenplaneterna: Red ut: ”fast yta”: mark att stå på · jorddygn: Venus tid mätt i våra dygn
Lyssna efter: fyra små planeter · närmast solen · fast yta
Lockar: dygnet längre än året. ”Vad har de fyra planeterna gemensamt?”
Sambandet: ”Närmast solen”: var de fyra går, räknat från solen
Bilden: De fyra närmast solen, och Venus i Ett dygn och ett år
3 Jättarna: Red ut: ”klot av gas”: ingen mark
Lyssna efter: fyra jättar · gas och is · ringar och månar
Lockar: Saturnus i badkaret. ”Vad är jättarna gjorda av?”
Sambandet: ”Längre ut”: bortom stenplaneterna, räknat från solen
Bilden: De fyra jättarna i Hela familjen. Vindruvan och basketbollen visar storleken
4 Småfolket: Red ut: ”desto fler”: mycket fler än en · småfolket: alla fyra slagen tillsammans
Lyssna efter: flest · månar och dvärgplaneter · asteroider och kometer
Lockar: 274 månar runt Saturnus. ”Vilka fyra slag hör till de små?”
Sambandet: ”Flest i familjen”: resten av familjen, fler än planeterna
Bilden: De små runt och mellan planeterna i Hela familjen
Om någon frågar: Varför är Mars röd? Järnet i marken har rostat. Hur varmt är det på Venus? Ungefär 467 grader. Är isen i Uranus och Neptunus frusen? Nej, den är en het och tät vätska av vatten, metan och ammoniak, enligt NASA. Vad är Stora röda fläcken? En storm på Jupiter, dubbelt så bred som jorden.

Modellpasset: Tankekartan för Solens familj · Lärarens sida: Medel, text 1, Solens familj

Fördjupningen: Red ut: ”rensat sin bana”: bestämmer där själv · himlakropp: allt som går runt solen
Lyssna efter: Pluto · dvärgplanet sedan 2006 · banan inte rensad
Lockar: 248 år för ett varv. ”Vilket krav klarade Pluto inte?”
Sambandet: ”En av dvärgplaneterna”: Pluto hör till småfolket i avsnitt 4
Modellen: Ta fram Tankekartan, blad 2. I vecka 1 lägger du den första post-it-lappen och skriver det första ordet. Nederst i varje fält har bladet rader med ledtexten Hit hör. Där skriver paren det som hör till delen, efter ordet i fliken. Ge då Orden två minuter till, och korta Samtala lika mycket. Gruppen lägger fördjupningens lapp på En lapp till, som får namnet Hör till småfolket: Pluto är en dvärgplanet.
Orden: mitt i familjen (solen) · närmast solen (stenplaneterna) · längre ut (jättarna) · flest i familjen (småfolket)
Svaret: Lyssna efter: solen i mitten · stenplaneterna och jättarna · småfolket är flest
Så kan det låta: ”I mitten finns solen, som håller ihop allt. Närmast går fyra stenplaneter, och längre ut fyra jättar. Till familjen hör också månar, dvärgplaneter, asteroider och kometer, och de små är flest.”
Rutan: Visste du att: intressant, för svaret håller utan att vi vet vem som gav Pluto namnet.
Samtala: Varför kallar författaren solsystemet en familj? Varför får Pluto en egen fördjupning? Ett svar: familjen visar att allt hör ihop runt solen, och Pluto visar vad som krävs för att få kallas planet.

Texten

Texten som pdf

Rymden · text 1 av 5

Medel, text 1: Solens familj

Om någon ber dig rita solsystemet, ritar du nog en sol och åtta planeter på rad. Då har du fått med de mest kända i familjen, men långt ifrån alla. Vilka hör till solens familj, och vilka är flest?

På bordet: Hela familjen. Solens kant längst till vänster, och sedan planeterna på rad i ordning från solen: fyra små stenplaneter, asteroider mellan Mars och Jupiter och fyra jättar med ringar. Vid planeterna syns några månar som prickar, och ytterst finns en komet och Pluto. Solen och planeterna är ritade i rätt storlek mot varandra, men avstånden stämmer inte. — Hela familjen. Siffrorna är avsnittens nummer. Solen och planeterna har rätt storlek jämfört med varandra. I verkligheten står de inte alls så tätt.

1 En stjärna i mitten

Mitt i familjen står solen. Den är en stjärna, precis som stjärnorna du ser på natthimlen. Den ser bara så mycket större ut eftersom den ligger så mycket närmare oss.

Solen är också den som håller ihop familjen. Den drar i allt som finns omkring den och håller det kvar. Därför går planeterna och allt det andra runt solen, varv efter varv. Vägen runt kallas en omloppsbana.

Ett varv runt solen är ett år. Jorden behöver 365 dygn för sitt varv, och därför är vårt år så långt. Andra planeter behöver längre eller kortare tid, så deras år är inte lika långa som vårt.

2 De fyra stenplaneterna

Närmast solen går fyra små planeter. De heter Merkurius, Venus, jorden och Mars, och vår egen planet är alltså en av dem. De kallas stenplaneter, eftersom de har en fast yta av sten som det går att stå på.

Lika är de ändå inte, och det märks tydligt på Venus. Alla planeter snurrar runt sig själva, och ett sådant varv är ett dygn. Jorden snurrar ett varv på 24 timmar, men Venus snurrar mycket långsammare.

Ett dygn på Venus tar 243 jorddygn. Ett varv runt solen, alltså ett år, tar bara 225 jorddygn. På Venus är ett dygn därför längre än ett år.

På bordet: Ett dygn och ett år. Jorden i sin bana runt solen: en kort pil runt jorden själv är ett dygn, 24 timmar, och en lång pil hela varvet runt solen är ett år, 365 dygn. I en ruta står Venus med två staplar, där stapeln för ett dygn, 243 jorddygn, är längre än stapeln för ett år, 225 jorddygn. Solen, jorden och banan är inte skalenliga. — Ett dygn och ett år. Den korta pilen är ett dygn: jorden snurrar ett varv runt sig själv. Den långa pilen är ett år: jorden går ett varv runt solen.

3 Jättarna

Längre ut går fyra planeter av ett helt annat slag. De heter Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus, och de är jättar jämfört med stenplaneterna. Störst är Jupiter, som är elva gånger så bred som jorden. Om jorden vore en vindruva, skulle Jupiter vara en basketboll.

Till skillnad från stenplaneterna är jättarna klot av gas och is. Där finns ingen fast mark, så ingen skulle kunna landa och kliva ut. Runt alla fyra går dessutom ringar, och var och en har många månar.

Saturnus är den enda planeten som är lättare än en lika stor boll av vatten. Om det fanns ett badkar som var stort nog, skulle hela Saturnus flyta i det.

På bordet: Vindruvan och basketbollen. Till vänster jorden och Jupiter i rätt storlek mot varandra. Tvärs över Jupiter ligger elva jordklot på rad. Till höger ligger en vindruva och en basketboll. Vindruvan är lika liten bredvid basketbollen som jorden är bredvid Jupiter. — Vindruvan och basketbollen. Elva jordklot på rad når tvärs över Jupiter. Vindruvan är lika liten bredvid basketbollen som jorden är bredvid Jupiter.

4 Småfolket

Flest i familjen är ändå de små, och de är av flera slag. Dit hör månarna, som går i bana runt en planet i stället för runt solen. Jorden har en enda måne, men jättarna har desto fler. I mars 2025 hade astronomer hittat 274 månar bara runt Saturnus.

Dit hör också dvärgplaneterna. De är runda som planeter men mindre än var och en av de åtta planeterna.

Kvar blir asteroiderna och kometerna. En asteroid är ett block av sten eller metall, och en komet är en klump av is, sten och damm. Både asteroider och kometer går i egna banor runt solen. Tillsammans är småfolket många gånger fler än de åtta planeterna.

Fördjupning

Varför åkte Pluto ut?

En av dvärgplaneterna har en egen historia. Den heter Pluto, och länge räknades den som solens nionde planet. Ett enda varv runt solen tar 248 år för Pluto, så ingen människa hinner uppleva ett helt år där.

Men år 2006 bestämde astronomerna vad som krävs för att få kallas planet. Ett av kraven är att planeten ska ha rensat sin bana. Det betyder att planeten bestämmer i sin egen bana. Den har dragit till sig eller slungat bort andra himlakroppar av liknande storlek.

Det kravet klarade inte Pluto, som delar sin bana med många andra kroppar. Därför flyttades Pluto till gruppen dvärgplaneter, och solen fick åtta planeter i stället för nio. Själva Pluto har inte förändrats. Den går kvar i sin bana som förut, men vi kallar den något annat.

Till läraren · Hör till: Lärarens sida till texten. MEDEL · text 1

Den ifyllda modellen

Den ifyllda modellen som pdf

På bordet: Blad: Tankekartan för Solens familj. Tankekartan, blad 2, för Solens familj, med en grupps kärnor och textens ord. Era kärnor blir andra. — Så kan bladet se ut efter modellpasset, med en grupps kärnor på post-it-lappar och textens ord i flikarna. Titta på det ihop med raden Modellen på lärarens sida när du förbereder passet. Din grupp skriver sina egna kärnor.

Kärnorna

Bladet som pdf

Hur bladet används står under Kärnorna på metodens sida.

På bordet: Blad: Kärnorna. Bladet Kärnorna att skriva ut, med raden för textens namn, textens fråga, rutan Vi tror och fem platser för lappar i textens ordning. — Bladet ligger på bordet i läspasset, och du sparar det med lapparna kvar till modellpasset. Skriv ut ett blad per text på A3, så att post-it-lapparna ryms. Är ni bara ett par räcker A4, och då skriver ni kärnorna direkt på bladet.

Den tomma modellen

Den tomma modellen som pdf

Tankekartan, blad 2. Modellens sida, exemplet och de andra bladen står på sidan Tankekartan.

På bordet: Blad: Tankekartan 2: delar med egna delar. Tankekartan att skriva ut, med fyra fält. Nederst i varje fält har bladet rader med ledtexten Hit hör. Där skriver paren det som hör till delen. — Gruppen lägger post-it-lapparna här i modellpasset, när det står blad 2 på lärarens sida eller bladet Egen text. Skriv ut bladet på A3, eller på A4 om ni bara är ett par. Spara det med lapparna kvar, för gruppen prövar sina sparade modeller igen.