Hoppa till innehållet
Niclas Fohlin

Stödundervisning · Faktatextsamtal i grupp · Medel · Rymden

Medel Text 2 av 5

Vägen ut i rymden

Lärarens sida, texten och den ifyllda modellen som pdf

Lärarens sida: Medel, text 2, Vägen ut i rymden

På tolv år gick människan från den första satelliten till månen, och sedan dess har hon lärt sig att bo i rymden och börjat resa mot månen igen. Texten är byggd i tidsordning, och modellen är Tidslinjen, blad 2. I vecka 2 tänker du högt i avsnitt 1.

Läspasset: de fyra avsnitten · Lärarens sida: Medel, text 2, Vägen ut i rymden

Textens fråga
Hur många år tog det från den första satelliten till människan på månen, och vad har hänt sedan dess?
Ord före läsningen
kapplöpning (en tävling, ingen springer) · Sovjetunionen (ett land som fanns då)
Tänk högt
”En enda satellit, och det var månen. Det skaver: är inte en satellit en maskin? Jag läser vidare. Något som går runt en planet, månen också. Vem eller vad? Sputnik 1. Det viktigaste? Den första som människor byggt, och USA skyndade efter. Det om pipet är spännande, men det är en detalj.”
1 · 1957: en pipande boll
Red ut: satellit: både måne och maskin · fick månen sällskap: en satellit till
Lyssna efter: 1957 · första satelliten · USA skyndade efter
Lockar: 58 centimeter och pipet. ”Vad var Sputnik 1 först med?”
Bilden: Strecket längst till vänster, 1957. Sputnik 1 bredvid basketbollen
2 · 1961: den första människan
Red ut: kapsel och katapultstol, i marginalen · en gång till: som med Sputnik
Lyssna efter: 1961 · Gagarin · första människan i rymden
Lockar: katapultstolen och fallskärmen. ”Vad var Gagarin först med?”
Sambandet: ”fyra år efter Sputnik” och ”Därför”: maskiner och hundar först
Bilden: Strecket vid 1961, fyra små streck efter 1957
3 · 1969: månen
Red ut: himlakropp, i marginalen · den pipande bollen: Sputnik 1
Lyssna efter: 1969 · människor på månen · tolv år efter Sputnik
Lockar: landningen i havet. ”Hur lång tid hade gått sedan Sputnik?”
Sambandet: ”åtta år efter Gagarins resa”: USA når målet från avsnitt 2
Bilden: Strecket vid 1969, tolv små streck efter 1957
4 · 2000: ett hus i rymden
Red ut: utan avbrott: hela tiden · återvinnas och urin, i marginalen
Lyssna efter: 2000 · bor i rymden · utan avbrott
Lockar: dricksvatten av urin. ”Vad är nytt jämfört med resan till månen?”
Sambandet: ”31 år efter månlandningen” och ”därför”: från besök till att bo
Bilden: Tre streck tätt ihop, sedan långt till det fjärde
Om någon frågar
Vilka var hundarna? Laika flög 1957 och dog där uppe. Belka och Strelka kom levande hem 1960. Varför svävar astronauterna? De faller runt jorden hela tiden. Har någon svensk varit i rymden? Ja, tre: Christer Fuglesang, Jessica Meir och Marcus Wandt. När landar människor på månen igen? År 2028, enligt NASA:s plan från 2026.

Modellpasset: Tidslinjen för Vägen ut i rymden · Lärarens sida: Medel, text 2, Vägen ut i rymden

Fördjupningen
Red ut: mot månen: runt den, inte ner på den · prov: resan prövade farkosten
Lyssna efter: 2026 · runt månen · ingen landning
Lockar: resans tid på minuten. ”Vad gjorde Artemis II, och vad gjorde den inte?”
Sambandet: ”26 år efter att astronauter flyttade in”: nästa steg på linjen
Modellen
Lägg först fram gruppens tankekarta från vecka 1 och fråga: ”Vad kommer först här?” Den visar delar men ingen ordning. Ta sedan fram Tidslinjen, blad 2. Gruppen lägger fördjupningens post-it-lapp på En lapp till och drar linjen dit. Resan blir steg 5, nästa steg i samma förlopp.
Orden
1957 (första satelliten) · 1961 (första människan) · 1969 (månen) · 2000 (rymdstationen) · 2026 (runt månen)
Tiden emellan: 4 år · 8 år · 31 år
Svaret
Lyssna efter: tolv år, 1957 till 1969 · bor i rymden sedan 2000 · 2026 runt månen, ingen landning
Så kan det låta: ”Det tog tolv år, från 1957 till 1969. Sedan år 2000 bor människor på rymdstationen hela tiden. År 2026 flög fyra astronauter runt månen igen, men de landade inte.”
Rutan
Visste du att: intressant, för linjens steg är desamma utan de sexton varven.
Samtala
Varför står årtalet först i varje avsnitt? Varför slutar texten med en resa där ingen landade? Ett svar: åren visar ordningen och tiden emellan, och slutet visar att vägen fortsätter.

Rymden · text 2 av 5

Medel, text 2: Vägen ut i rymden

Titta upp mot himlen en klar kväll. Där uppe far tusentals satelliter runt jorden, men före 1957 hade människor inte skickat upp en enda. Hur många år tog det från den första satelliten till människan på månen, och vad har hänt sedan dess?

På bordet: Från 1957 till 2026. En tidslinje med ett litet streck för varje år och en pil åt höger. Fem år är markerade: 1957, 1961 och 1969 står tätt till vänster, 2000 långt till höger om dem och 2026 längst till höger. De fyra första har avsnittens nummer, 1 till 4, och 2026 har en tom ring.
Från 1957 till 2026. Åren i texten står på en linje, med rätt avstånd mellan dem. Siffrorna 1 till 4 är avsnittens nummer.

1 1957: en pipande boll

År 1957 hade jorden en enda satellit, och det var månen. En satellit är något som går runt en planet, varv efter varv. Den 4 oktober fick månen sällskap. Då sköt Sovjetunionen upp Sputnik 1, den första satelliten som människor hade byggt.

Sputnik 1 var en boll, 58 centimeter bred och 83,6 kilo tung. Den for ett varv runt hela jorden på ungefär en och en halv timme. Under tiden sände den ut en pipande signal som gick att höra i radio.

Sovjetunionen hade alltså varit först med en satellit. Det kom som en chock i USA, och därför skyndade sig USA att skicka upp en egen satellit. En kapplöpning mellan de två länderna hade börjat.

På bordet: Sputnik 1 och basketbollen. Två bollar står bredvid varandra på samma golv, i samma skala. Den stora är grå och är Sputnik 1, med en pil tvärs över och måttet 58 centimeter. Den lilla är en orange basketboll, som är mindre än hälften så bred.
Sputnik 1 och basketbollen. Sputnik 1 var 58 centimeter bred. Det är mer än dubbelt så brett som en basketboll.

2 1961: den första människan

År 1961, fyra år efter Sputnik, tog Sovjetunionen nästa steg i kapplöpningen. Maskiner hade klarat resan runt jorden, och hundar hade kommit levande hem. Därför var det nu dags att pröva med en människa.

Den 12 april lyfte en raket med rymdskeppet Vostok 1. I skeppets kapsel satt Jurij Gagarin från Sovjetunionen. Han flög ett varv runt jorden och blev den första människan i rymden. På vägen ner lämnade han kapseln med en katapultstol. Den sista biten dalade han mot marken i sin egen fallskärm, medan kapseln landade för sig själv.

Sovjetunionen hade alltså varit först en gång till. USA behövde ett mål där landet kunde bli först, och därför siktade USA nu på månen.

3 1969: månen

År 1969, åtta år efter Gagarins resa, nådde USA sitt mål. Den 16 juli startade rymdskeppet Apollo 11 med astronauter ombord. Den här gången räckte det inte med ett varv runt jorden, för resan gick hela vägen till månen.

Den 20 juli landade två astronauter där och gick omkring på ytan. Aldrig förr hade människor satt sin fot på en annan himlakropp än jorden. Den 24 juli landade Apollo 11 i havet, och astronauterna var hemma igen efter drygt en vecka.

Då hade det bara gått tolv år sedan den pipande bollen. På den korta tiden hade människan lärt sig att resa till en annan värld och komma hem igen.

4 2000: ett hus i rymden

År 2000, 31 år efter månlandningen, tog människan ett steg av ett annat slag. Resan till månen hade varit ett kort besök, och nästa mål blev därför att stanna kvar i rymden. Astronauter hade prövat det på rymdstationer sedan 1970-talet.

I november 2000 flyttade astronauter in på den internationella rymdstationen, som förkortas ISS. Den är som ett hus som går runt jorden, 109 meter långt. Sedan dess har det funnits människor ombord utan avbrott.

Att bo i rymden kräver nya lösningar. Dit upp går ingen vattenledning, och därför måste vattnet användas om och om igen. År 2023 visade rymdmyndigheten NASA att 98 procent av vattnet ombord kan återvinnas, också urin och svett. Enligt NASA blir det renare än vattnet vi dricker på jorden.

Fördjupning

2026: tillbaka mot månen

År 2026 var det dags för månen igen, 26 år efter att astronauter flyttade in på rymdstationen. Mer än femtio år hade då gått sedan människor senast reste dit. Den nya resan hette Artemis II.

Den 1 april lyfte fyra astronauter från Florida i USA. Deras farkost flög runt månen och vände sedan hemåt, utan att landa. Den 10 april var astronauterna tillbaka efter 9 dagar, 1 timme och 32 minuter. Apollo 11 hade varit borta nästan lika länge, 57 år tidigare.

Det fanns ett skäl till att ingen landade den här gången. Artemis II var ett prov, där farkosten för första gången flög med människor ombord. Först på en senare resa ska människor landa på månen. Vägen ut i rymden tas fortfarande ett steg i taget.

På bordet: Runt månen och hem. Jorden till vänster och månen till höger, närmare varandra än i verkligheten. En blå linje med pilar går från jorden, vid orden ”Start 1 april”, och runt månens baksida. Därifrån går en orange linje tillbaka till jorden, vid orden ”Hemma 10 april”. Linjerna korsar varandra som i en åtta, och vid månen står ”Ingen landning”.
Runt månen och hem. Artemis II flög från jorden, runt månen och hem igen, utan att landa. I bilden är avståndet hoptryckt.

Till läraren · Hör till: Lärarens sida till texten. MEDEL · text 2

Den ifyllda modellen

Den ifyllda modellen som pdf
På bordet: Blad: Tidslinjen för Vägen ut i rymden. Tidslinjen, blad 2, för Vägen ut i rymden, med en grupps kärnor och textens ord. Era kärnor blir andra.
Så kan bladet se ut efter modellpasset, med en grupps kärnor på post-it-lappar och textens ord i flikarna. Titta på det ihop med raden Modellen på lärarens sida när du förbereder passet. Din grupp skriver sina egna kärnor.

Hur bladet används står under Kärnorna på metodens sida.

På bordet: Blad: Kärnorna. Bladet Kärnorna att skriva ut, med raden för textens namn, textens fråga, rutan Vi tror och fem platser för lappar i textens ordning.
Bladet ligger på bordet i läspasset, och du sparar det med lapparna kvar till modellpasset. Skriv ut ett blad per text på A3, så att post-it-lapparna ryms. Är ni bara ett par räcker A4, och då skriver ni kärnorna direkt på bladet.

Tidslinjen, blad 2. Modellens sida, exemplet och de andra bladen står på sidan Tidslinjen.

På bordet: Blad: Tidslinjen 2: årtal och tiden emellan. Tidslinjen att skriva ut, med en flik för årtalet vid varje steg, över linjen en flik för tiden mellan stegen och en plats för en lapp till.
Gruppen lägger post-it-lapparna här i modellpasset, när det står blad 2 på lärarens sida eller bladet Egen text. Skriv ut bladet på A3, eller på A4 om ni bara är ett par. Spara det med lapparna kvar, för gruppen prövar sina sparade modeller igen.

© Niclas Fohlin. Ur Faktatextsamtal i grupp, Medel, text 2. Får användas i undervisning. niclasfohlin.se/stodundervisning/faktatextsamtal-i-grupp/medel-2 Figurerna i bilderna: Fluent Emoji, © Microsoft Corporation, MIT-licens.