Jorden och Mars · Medel, text 3 · Faktatextsamtal i grupp

Lärarens sida

Lärarens sida: Medel, text 3, Jorden och Mars

Jorden och Mars liknar varandra i dygn och årstider men skiljer sig i luft, värme och vatten, det som en människa behöver för att leva. Texten jämför två saker, och modellen är Venndiagrammet, blad 2. I vecka 3 har två elever i taget jobbkorten från avsnitt 2.

Läspasset: de fyra avsnitten · Lärarens sida: Medel, text 3, Jorden och Mars

Textens fråga: Skulle en människa kunna bo på Mars, och vad skiljer Mars från jorden?
Ord före läsningen: atmosfär (luften runt planeten, ingen stämning) · flytande (som rinner, inte som flyter) · dygn (ett varv, dag och natt)
1 Två grannar: Red ut: räknat från solen: ordningen utåt · drygt hälften: lite mer än hälften
Lyssna efter: grannar · båda stenplaneter · Mars hälften så bred
Lockar: ljusets 13 minuter. ”Vad är lika, och hur olika stora är de?”
Bilden: De två kloten i samma skala
2 Dygn och år: Red ut: jorddygn: Mars år mätt i våra dygn · lutar: står snett, förklaras i nästa text
Lyssna efter: dygnet nästan lika · året nästan dubbelt · båda har årstider
Lockar: tolv år blir sex. ”Vad är nästan lika, och vad är mycket längre?”
Sambandet: ”Båda planeterna”: samma två planeter, nu deras tid
Bilden: Jorden går i den inre banan och Mars i den yttre
3 Luft och väder: Red ut: atmosfär: lagret av gas, luften · täcke: liknelsen för luft som håller kvar värmen
Lyssna efter: tät luft med syre · tunn luft på Mars · mycket kallt
Lockar: minus 153 grader. ”Varför blir det så kallt på Mars?”
Sambandet: ”Runt båda planeterna”: från tiden till luften omkring dem
Bilden: Termometrarna: från 20 grader ner till minus 153
4 Mark och vatten: Red ut: röd: marken har rostat, den är inte varm · spår av floder: märken efter vatten
Lyssna efter: vatten på jordens yta · Mars torr · is under ytan
Lockar: rosten, den röda färgen. ”Var finns vattnet på jorden, och var på Mars?”
Sambandet: ”också olika”: en skillnad till, efter luften
Bilden: Jorden är blå av vatten, Mars röd av rost
Om någon frågar: Hur hög är Olympus Mons? Omkring 22 kilometer över marken, enligt Rymdstyrelsen. Har någon människa varit på Mars? Nej, bara maskiner som rovern Perseverance. Varför är året längre på Mars? Mars har längre väg runt solen och rör sig långsammare. Finns det liv på Mars? Forskarna tror inte det. De letar efter spår av liv från förr.

Modellpasset: Venndiagrammet för Jorden och Mars · Lärarens sida: Medel, text 3, Jorden och Mars

Fördjupningen: Red ut: rover, i marginalen · instrument: en apparat, inget att spela på
Lyssna efter: MOXIE · syre av marsluft · bara lite
Lockar: hunden och tio timmar. ”Vad visade MOXIE, och varför räcker det inte?”
Sambandet: ”luften där går inte att andas”: tillbaka till avsnitt 3
Modellen: Lägg först fram gruppens tankekarta från vecka 1 och fråga: ”Vad ska stå i mitten?” Texten jämför två saker, och kartan visar inte vad som är lika och olika. Ta sedan fram Venndiagrammet, blad 2. Exemplet om skolan har ringar, men det här bladet har inga: varje avsnitt är en punkt, med en ruta för post-it-lappen och en för textens ord. På raderna A och B skriver en grupp som bara är ett par. Gruppen lägger fördjupningens lapp på En lapp till och kallar platsen Hör till luft och väder.
Orden: lika stora är de däremot inte (storlek och plats) · året är däremot mycket längre (dygn och år) · är däremot mycket tunn (luft och väder) · medan det på Mars ligger fruset (mark och vatten)
Svaret: Lyssna efter: inte utan hjälp · luften och kylan · vattnet är fruset
Så kan det låta: ”Inte utan hjälp. Dygnet är nästan lika långt, men luften går inte att andas, det är mycket kallt och vattnet är fruset. Syre och vatten måste man ordna själv.”
Rutan: Visste du att: intressant, för vulkanen ändrar inte svaret.
Samtala: Varför tar författaren jorden först i varje avsnitt? Varför slutar texten med en maskin? Ett svar: det kända gör Mars lättare att se, och MOXIE visar att svaret kan ändras.

Texten

Texten som pdf

Rymden · text 3 av 5

Medel, text 3: Jorden och Mars

Tänk dig att du vaknar en morgon på Mars. Solen går upp, och dygnet blir nästan lika långt som hemma. Ändå kan du inte bara öppna dörren och gå ut. Skulle en människa kunna bo på Mars, och vad skiljer Mars från jorden?

På bordet: Jorden och Mars i samma skala. Jorden och Mars står bredvid varandra i samma skala, och Mars är drygt hälften så bred som jorden. Under varje klot visar ett streck hur brett det är, ungefär 12 700 kilometer för jorden och ungefär 6 800 för Mars. En linje pekar på vattnet på jorden och en på den torra, röda marken på Mars. — Jorden och Mars i samma skala. Bara storleken stämmer. I verkligheten är avståndet mellan dem mycket större.

1 Två grannar

Jorden och Mars är grannar i rymden, och på flera sätt liknar de varandra. Båda är stenplaneter, med fast mark att stå på, och båda går runt solen. Jorden är den tredje planeten räknat från solen, medan Mars är den fjärde och går längre ut.

Lika stora är de däremot inte. Jorden är ungefär 12 700 kilometer bred, medan Mars är ungefär 6 800 kilometer bred. Mars är alltså bara drygt hälften så bred som jorden. Om du ställer två Mars bredvid varandra, blir de tillsammans lite bredare än jorden.

Jorden ligger närmare solen, så dit hinner solens ljus fram först. Till Mars behöver ljuset 13 minuter.

2 Dygn och år

Båda planeterna snurrar runt sig själva, och ett varv är ett dygn. På jorden tar det 24 timmar, och på Mars tar det 24,6 timmar. Det är bara drygt en halvtimme mer, så dygnen är nästan lika långa.

Året är däremot mycket längre på Mars. Ett år är ett varv runt solen. Jorden behöver 365 dygn för sitt varv, medan Mars behöver 687 jorddygn, nästan dubbelt så lång tid. Den som har fyllt tolv år på jorden skulle bara ha fyllt sex på Mars.

Båda planeterna har årstider, eftersom båda lutar ungefär lika mycket på sin väg runt solen. Eftersom året är längre varar varje årstid också längre på Mars.

På bordet: Ett varv runt solen. Solen i mitten och två banor runt den, sedda uppifrån, med pilar som visar att planeterna går åt samma håll. Jorden går i den inre banan, och ett varv tar 365 dygn. Mars går i den yttre banan, som är längre, och ett varv tar 687 jorddygn. — Ett varv runt solen. Jorden hinner nästan två varv runt solen medan Mars går ett. Solen och planeterna är ritade för stora jämfört med banorna.

3 Luft och väder

Runt båda planeterna finns ett lager av gas som kallas atmosfär. Jordens atmosfär är luften som vi andas varje dag. Den är tät och innehåller syre, och den håller kvar solens värme som ett täcke.

Mars atmosfär är däremot mycket tunn, mycket tunnare än jordens. Den består mest av koldioxid, en gas som människor inte kan andas. Ett så tunt täcke håller inte kvar värmen, och därför blir det mycket kallt på Mars.

Temperaturen på Mars växlar mycket. Som varmast blir det 20 grader, ungefär som en svensk sommardag. Som kallast blir det ungefär minus 153 grader. Så kallt blir det ingenstans på jorden, där köldrekordet är minus 89 grader, mätt i Antarktis år 1983.

På bordet: Från 20 till minus 153 grader. Två termometrar för Mars. Den vänstra visar den varmaste temperaturen, 20 grader, och den högra den kallaste, ungefär minus 153 grader, långt ner mot botten. Två streckade linjer går över båda, det övre där vatten fryser och det nedre vid jordens köldrekord, minus 89 grader. — Från 20 till minus 153 grader. Termometrarna visar temperaturen på Mars, från den varmaste till den kallaste. Vid det övre strecket fryser vatten till is. Det nedre är jordens köldrekord.

4 Mark och vatten

Marken ser också olika ut på de två planeterna. På jorden täcker vatten 71 procent av ytan, i hav, sjöar och floder. På Mars kan flytande vatten däremot inte ligga kvar på ytan, och marken är torr och röd.

Den röda färgen har ingenting med värme att göra. Den kommer av att järnet i marken har rostat. Mars är alltså en rostig planet, och en mycket kall sådan.

Vatten finns ändå på Mars också. På ytan syns spår av floder som en gång har runnit där, och under ytan ligger vatten som har frusit till is. På jorden är det mesta av vattnet flytande, medan det på Mars ligger fruset i marken.

Fördjupning

Maskinen som gjorde luft

Den som ska bo på Mars behöver syre, och luften där går inte att andas. Därför har forskare prövat om syret går att göra på plats.

Till Mars skickades en rover som heter Perseverance, och ombord fanns ett instrument med namnet MOXIE. Det tog in den tunna marsluften och gjorde syre av koldioxiden i den. MOXIE var i gång 16 gånger och gjorde sammanlagt 122 gram syre, och som mest blev det 12 gram i timmen.

Mycket syre är det inte, för alltihop skulle bara räcka åt en liten hund i tio timmar. Men när försöket var klart år 2023 hade MOXIE visat att det går att göra syre att andas på en annan planet. En människa behöver mycket mer, och därför krävs större maskiner innan någon kan flytta dit.

Till läraren · Hör till: Lärarens sida till texten. MEDEL · text 3

Den ifyllda modellen

Den ifyllda modellen som pdf

På bordet: Blad: Venndiagrammet för Jorden och Mars. Venndiagrammet, blad 2, för Jorden och Mars, med en grupps kärnor och textens ord. Era kärnor blir andra. — Så kan bladet se ut efter modellpasset, med en grupps kärnor på post-it-lappar och textens ord i flikarna. Titta på det ihop med raden Modellen på lärarens sida när du förbereder passet. Din grupp skriver sina egna kärnor.

Kärnorna

Bladet som pdf

Hur bladet används står under Kärnorna på metodens sida.

På bordet: Blad: Kärnorna. Bladet Kärnorna att skriva ut, med raden för textens namn, textens fråga, rutan Vi tror och fem platser för lappar i textens ordning. — Bladet ligger på bordet i läspasset, och du sparar det med lapparna kvar till modellpasset. Skriv ut ett blad per text på A3, så att post-it-lapparna ryms. Är ni bara ett par räcker A4, och då skriver ni kärnorna direkt på bladet.

Den tomma modellen

Den tomma modellen som pdf

Venndiagrammet, blad 2. Modellens sida, exemplet och de andra bladen står på sidan Venndiagrammet.

På bordet: Blad: Venndiagrammet 2: punkt för punkt. Venndiagrammet att skriva ut för en text som tar en punkt i taget, med fyra punkter och i varje punkt plats för avsnittets lapp, textens ord och det texten säger om var och en av sakerna. — Gruppen lägger post-it-lapparna här i modellpasset, när det står blad 2 på lärarens sida eller bladet Egen text. Skriv ut bladet på A3, eller på A4 om ni bara är ett par. Spara det med lapparna kvar, för gruppen prövar sina sparade modeller igen.