Därför blir det sommar · Medel, text 4 · Faktatextsamtal i grupp

Lärarens sida

Lärarens sida: Medel, text 4, Därför blir det sommar

Sommaren kommer av att jorden lutar: i juni är norra halvklotet vänt mot solen, solen står högre och lyser längre, och avståndet till solen är inte orsaken. Texten förklarar orsak och verkan, och modellen är Kedjan, blad 2. I vecka 4 har två elever i taget jobbkorten från avsnitt 2.

Läspasset: de fyra avsnitten · Lärarens sida: Medel, text 4, Därför blir det sommar

Textens fråga: När är jorden närmast solen, i januari eller i juli, och vad beror sommaren på?
Ord före läsningen: omloppsbana (vägen runt solen, ingen räls) · jordaxel (en tänkt linje, ingen stång) · halvklot (halva jordklotet, norra eller södra)
1 Närmast i januari: Red ut: lägerelden är solen · ”Men i januari”: vinter fast solen är närmast
Lyssna efter: närmast i januari · liten skillnad · avståndet inte orsaken
Lockar: talen i miljoner. ”Vad säger texten om avståndet och sommaren?”
Bilden: Vid siffran 1, strax efter decemberläget, är jorden närmast solen
2 Jorden lutar: Red ut: lutar (snett mot banan) · ”inte vickar” (axeln byter aldrig håll)
Lyssna efter: jorden lutar · samma håll hela varvet
Lockar: krocken med Theia. ”Åt vilket håll pekar axeln, enligt texten?”
Sambandet: ”beror i stället på”, den riktiga orsaken efter den som inte höll
Bilden: Axeln pekar åt samma håll i alla fyra lägena
3 Mot solen i juni: Red ut: ”turas om” (ett halvklot i taget) · ”det” i december (norra halvklotet)
Lyssna efter: norra halvklotet mot solen · solen högre · dagen längre
Lockar: julen på sommaren. ”Vilka två saker händer när vi lutar mot solen?”
Sambandet: ”Eftersom axeln pekar åt samma håll”, därför turas halvkloten om
Bilden: I juni lutar norra halvklotet mot solen, i december bort från den
4 Mer ljus, mer värme: Red ut: yta: en bit mark · ”samma ljus”: lampan lyser lika starkt
Lyssna efter: ljuset träffar rakare · fler timmar · varmare
Lockar: ficklampan på golvet. ”Vad får marken mer av när solen står högt?”
Sambandet: ”gör att”: hög sol och lång dag ger marken värme
Bilden: Rakt och snett. Samma ljus på en liten yta och en större
Om någon frågar: Är det kallast på årets kortaste dag? Nej, ofta flera veckor senare. När börjar sommaren enligt SMHI? När dygnets medeltemperatur är 10,0 grader eller högre fem dygn i rad. Har andra planeter årstider? Ja, Mars lutar 25 grader och har årstider. Hur mycket lutar Uranus? 97,77 grader, så den ligger på sidan.

Modellpasset: Kedjan för Därför blir det sommar · Lärarens sida: Medel, text 4, Därför blir det sommar

Fördjupningen: Red ut: ”Vid midsommar”: i slutet av juni · följden: det lutningen leder till
Lyssna efter: norr om polcirkeln · midnattssol och polarnatt · samma lutning
Lockar: halvåret vid Nordpolen. ”Vad beror midnattssolen och polarnatten på?”
Sambandet: ”Längst i norr märks lutningen”: samma orsak, större följd
Bilden: Juniläget: området kring Nordpolen ligger i ljus hela dygnet
Modellen: Lägg först fram gruppens tidslinje från vecka 2 och fråga: ”Flikarna säger när. Var skriver vi varför?” Den visar när, men inte varför. Ta sedan fram Kedjan, blad 2. Exemplet om skolan är en trappa, men det här bladet är det inte: orsaken står överst, med tre följder bredvid varandra. Post-it-lappen från avsnitt 1 hör hemma på En lapp till, som får namnet Avståndet. Mer värme följer av Mot solen: säg det när gruppen lägger lappen från avsnitt 4. Fördjupningens lapp hör hemma på Följd 3.
Orden: eftersom (mot solen) · gör att (mer värme) · beror alltså på (längst i norr)
Utan flik: gruppen skriver ”kan alltså inte vara orsaken” vid En lapp till, och ”beror i stället på att” vid orsaken.
Svaret: Lyssna efter: i januari · jorden lutar · högre sol och längre dag
Så kan det låta: ”I januari. Avståndet är alltså inte orsaken till sommaren. Jorden lutar, och i juni lutar norra halvklotet mot solen. Då står solen högre och lyser längre, så det blir varmare.”
Rutan: Visste du att: intressant, för svaret håller utan Uranus.
Samtala: Varför börjar författaren med en förklaring som är fel? Varför en ficklampa? Ett svar: många tror att avståndet är orsaken, så författaren prövar det först, och ficklampan kan läsaren pröva själv.

Texten

Texten som pdf

Rymden · text 4 av 5

Medel, text 4: Därför blir det sommar

En varm dag i juli känns solen nära. Många tror att det blir sommar för att jorden är närmare solen då. Det låter klokt. När är jorden närmast solen, i januari eller i juli, och vad beror sommaren på?

1 Närmast i januari

Jorden går ett varv runt solen varje år, och vägen den följer kallas omloppsbana. Banan är nästan rund, men inte helt. Därför är jorden ibland lite närmare solen och ibland lite längre bort.

Närmast solen är jorden i januari. Då är avståndet omkring 147 miljoner kilometer. Längst bort är den i juli, omkring 152 miljoner kilometer från solen. Men i januari är det vinter i Sverige, och i juli är det sommar.

Skillnaden är dessutom liten. Tänk dig att du står trettio steg från en lägereld och tar ett enda steg närmare. Så lite närmare solen är jorden i januari. Avståndet kan alltså inte vara orsaken till sommaren.

2 Jorden lutar

Sommaren beror i stället på att jorden lutar. Titta på en jordglob, så ser du att den sitter snett i sitt ställ. Så är den byggd eftersom jorden lutar på riktigt.

Jorden snurrar runt sin jordaxel, en tänkt linje rakt genom klotet från Nordpolen till Sydpolen. Axeln lutar 23,4 grader. Det viktiga är att den pekar åt samma håll hela varvet runt solen och inte vickar fram och tillbaka. Bär en jordglob ett varv runt en lampa utan att vrida den. Då lutar globen hela tiden mot samma vägg i rummet.

Lutningen kom troligen till när jorden var ung och något stort krockade med den. Det som krockade har fått namnet Theia, och de flesta forskare tror att månen bildades av resterna.

På bordet: Jorden runt solen. Solen i mitten och jorden i fyra lägen på sin bana, sedd snett uppifrån, med pilar moturs från juni till september, december och mars. Jordaxeln lutar åt samma håll i alla lägena, så att området kring Nordpolen ligger i ljus i juni och i skugga i december. En punkt strax efter decemberläget visar var jorden är närmast solen, i januari, och en strax efter juniläget var den är längst bort, i juli. — Jorden runt solen. Under året syns jorden i fyra lägen. Axeln pekar åt samma håll hela varvet. Bilden visar inte rätt storlekar och avstånd. Siffrorna är avsnittens nummer.

3 Mot solen i juni

Eftersom axeln pekar åt samma håll turas jordens två halvklot om att vara vända mot solen. I juni lutar det norra halvklotet, där Sverige ligger, mot solen. Ett halvt varv senare, i december, lutar det i stället bort från solen.

När vårt halvklot lutar mot solen händer två saker. Solen står högre på himlen mitt på dagen, och dagen blir längre. Det märker du i juni, när det är ljust långt in på kvällen.

På södra halvklotet är det tvärtom. Där är juni en vintermånad, och julen kommer på sommaren. Det visar en gång till att avståndet inte kan vara orsaken, för båda halvkloten är lika nära solen samtidigt.

4 Mer ljus, mer värme

Den höga solen och den långa dagen gör att marken får mer ljus och mer värme. Det går att pröva med en ficklampa. Lys rakt ner mot golvet, så får du en liten och stark ljusfläck. Luta sedan lampan, så blir fläcken större och svagare, eftersom samma ljus ska räcka till en större yta.

Solljuset fungerar på samma sätt. På sommaren står solen högt, och ljuset träffar marken rakare, så att varje bit mark får mer ljus. På vintern står solen lågt, och samma ljus sprids ut över en större yta.

Dessutom lyser sommarsolen under fler timmar varje dag. Marken får alltså både starkare ljus och ljus under längre tid. Därför blir det varmare, och därför blir det sommar.

På bordet: Rakt och snett. Två lika breda ljusstrålar från solen mot marken, med fem pilar i varje. Till vänster står solen högt, och strålen träffar marken rakt uppifrån på en liten yta. Till höger står solen lågt, och en lika bred stråle faller snett och sprids ut över en yta som är mer än dubbelt så stor. — Rakt och snett. Samma ljus träffar marken på två sätt. Den sneda strålen sprids ut över en större yta, och varje bit mark får mindre ljus.

Fördjupning

Vid polcirkeln

Längst i norr märks lutningen allra mest. Där ligger polcirkeln, som korsar norra Sverige. Vid midsommar lutar jorden så mycket mot solen att solen inte går ner norr om polcirkeln. Vid midnatt sjunker den mot horisonten, och sedan stiger den igen. Det kallas midnattssol, och då är det ljust nog att läsa utomhus mitt i natten.

I slutet av december är det tvärtom. Då lutar norra halvklotet bort från solen, och norr om polcirkeln går solen inte upp. Det kallas polarnatt.

Ju längre norrut du kommer, desto längre varar ljuset på sommaren och mörkret på vintern. Vid Nordpolen är solen uppe i ungefär ett halvår och sedan borta nästan lika länge. Midnattssol och polarnatt beror alltså på samma lutning som ger oss sommar och vinter. Längst i norr blir följden bara större.

Till läraren · Hör till: Lärarens sida till texten. MEDEL · text 4

Den ifyllda modellen

Den ifyllda modellen som pdf

På bordet: Blad: Kedjan för Därför blir det sommar. Kedjan, blad 2, för Därför blir det sommar, med en grupps kärnor och textens ord. Era kärnor blir andra. — Så kan bladet se ut efter modellpasset, med en grupps kärnor på post-it-lappar och textens ord i flikarna. Titta på det ihop med raden Modellen på lärarens sida när du förbereder passet. Din grupp skriver sina egna kärnor.

Kärnorna

Bladet som pdf

Hur bladet används står under Kärnorna på metodens sida.

På bordet: Blad: Kärnorna. Bladet Kärnorna att skriva ut, med raden för textens namn, textens fråga, rutan Vi tror och fem platser för lappar i textens ordning. — Bladet ligger på bordet i läspasset, och du sparar det med lapparna kvar till modellpasset. Skriv ut ett blad per text på A3, så att post-it-lapparna ryms. Är ni bara ett par räcker A4, och då skriver ni kärnorna direkt på bladet.

Den tomma modellen

Den tomma modellen som pdf

Kedjan, blad 2. Modellens sida, exemplet och de andra bladen står på sidan Kedjan.

På bordet: Blad: Kedjan 2: en orsak och flera följder. Kedjan att skriva ut, med en orsak överst och tre följder under, och en flik för textens ord på pilen till varje följd. — Gruppen lägger post-it-lapparna här i modellpasset, när det står blad 2 på lärarens sida eller bladet Egen text. Skriv ut bladet på A3, eller på A4 om ni bara är ett par. Spara det med lapparna kvar, för gruppen prövar sina sparade modeller igen.