Skalvsäkra hus · Medel, text 10 · Faktatextsamtal i grupp

Lärarens sida

Lärarens sida: Medel, text 10, Skalvsäkra hus

Det är husen som rasar och skadar människorna i ett skalv, och hus som byggs efter stränga regler eller står på isolatorer kan klara skakningen. Texten har ett problem och en lösning, och modellen är Problem och lösning, blad 2. I vecka 5 har två elever i taget jobbkorten från avsnitt 2, och de två som har dem i avsnitt 4 leder hela avsnittet.

Läspasset: de fyra avsnitten · Lärarens sida: Medel, text 10, Skalvsäkra hus

Textens fråga: Varför dog så många fler i Haiti än i Chile, och hur kan ett hus klara ett skalv?
Ord före läsningen: magnitud (skalvets energi, mycket mer per steg) · isolator (stötdämpare, ingen isolering mot kyla) · byggregel (hur hus ska byggas, inget spel)
1 Det är husen som rasar: Red ut: ”Ungefär så”: bordet är marken, tornet huset · ”det” i ”inne i det”: huset
Lyssna efter: skakningen fäller husen · människorna i husen skadas
Lockar: tornet av klossar. ”Vad är problemet, enligt sista stycket?”
2 Haiti 2010: Red ut: ”nära och djupt”: var skalvet börjar · ”följderna”: det som hände efter skalvet
Lyssna efter: kraftig skakning · hus som inte tålde skalv · många på liten yta
Lockar: kanske mer än 200 000 döda. ”Vilka tre saker gjorde skalvet så farligt?”
Sambandet: ”beror också på husen”: varför så många dog i Haiti
Bilden: Rutan för Haiti, vid siffran 2: en enda liten ruta
3 Regler för hus: Red ut: förebygga, i marginalen · ”för sent att bygga om”: när marken skakar finns ingen tid
Lyssna efter: byggregler · huset står kvar · reglerna följs
Lockar: hus med sprickor. ”Vad kan byggreglerna säga, enligt andra stycket?”
Sambandet: ”En lösning är att”: från orsaken till det man gör
4 Hus på stötdämpare: Red ut: stötdämpare, i marginalen · ”den” i ”under den”: skateboarden
Lyssna efter: isolatorer som stötdämpare · tar upp rörelsen · sjukhuset klarade sig
Lockar: skateboarden på mattan. ”Vad gör isolatorerna när marken skakar?”
Sambandet: ”En annan lösning är att”: lösning 2, huset skakar inte med
Bilden: Vid siffran 4 rör sig marken mycket och huset lite
Om någon frågar: Hur många dog i Haiti? Ingen vet säkert. Regeringen sa 316 000, och andra har räknat fram färre än 100 000. Drabbas fattiga länder hårdare? Ja, skriver Skolverket, för husen där är mindre robusta. Har Sverige haft stora skalv? När isen smälte för omkring 10 000 år sedan kom skalv upp till magnitud 8. Kosteröskalvet 1904 hade 5,4.

Modellpasset: Problem och lösning för Skalvsäkra hus · Lärarens sida: Medel, text 10, Skalvsäkra hus

Fördjupningen: Red ut: ”helt steg”: till exempel från 7 till 8 · USGS: en myndighet i USA
Lyssna efter: mer än 500 gånger energin · färre döda, två skäl · tsunamin dödade många
Lockar: 32 gånger per steg. ”Vilka två skäl ger USGS?”
Sambandet: ”Vad reglerna kan göra”: resultatet av lösning 1. ”svagare än i Haiti”: jämför avsnitt 2
Bilden: Rutorna: en för Haiti, mer än 500 för Chile
Modellen: Lägg först fram gruppens kedja från vecka 4 och fråga: ”Var skriver vi det någon gör åt problemet?” Den visar vad som leder till vad, men inte vad någon gör åt problemet. Ta sedan fram Problem och lösning, blad 2. Gruppen lägger fördjupningens post-it-lapp på En lapp till, som får namnet Resultatet, och drar ett streck till lösning 1. Chile visar vad lösning 1 ledde till, och att vågen var en annan fara. På blad 2 har resultatet ingen egen plats.
Orden: problemet är (husen rasar) · beror också på (sårbar plats) · en lösning är att (byggregler) · en annan lösning är att (isolatorer)
Utan flik: gruppen skriver ”långt färre” vid En lapp till.
Svaret: Lyssna efter: Haitis hus tålde inte skalv · Chile: regler och svagare skakning · byggregler och isolatorer
Så kan det låta: ”I Haiti rasade hus som inte var byggda för skalv. I Chile var skalvet större, men byggregler och svagare skakning hjälpte. Ett hus kan klara skalv om det byggs efter regler eller står på isolatorer.”
Rutan: Visste du att: intressant, för svaret håller utan skalven i Sverige.
Samtala: Varför börjar författaren med ett torn av klossar? Varför kommer Chile sist? Ett svar: tornet visar att det är husen som rasar, och Chile visar vad reglerna kan göra.

Texten

Texten som pdf

Vulkaner och jordbävningar · text 5 av 5

Medel, text 10: Skalvsäkra hus

I januari 2010 kom ett jordskalv i Haiti, och drygt sex veckor senare ett i Chile. Skalvet i Chile var mycket större, men det var i Haiti som flest dog. Varför dog så många fler i Haiti än i Chile, och hur kan ett hus klara ett skalv?

På bordet: Energin i två skalv. Till vänster står skalvet i Haiti 2010, magnitud 7,0, med en liten ruta för energin. Till höger står skalvet i Chile 2010, magnitud 8,8, med 500 lika stora rutor i fem block om hundra. Skalvet i Chile frigjorde mer än 500 gånger så mycket energi. — Energin i två skalv. En ruta är energin i skalvet i Haiti, och skalvet i Chile hade mer än 500 sådana. Siffran är avsnittets nummer.

1 Det är husen som rasar

Bygg ett högt torn av klossar på ett bord och skaka bordet. Bordet står kvar, men tornet rasar, eftersom inget håller ihop klossarna. Ungefär så går det till i ett jordskalv.

I ett jordskalv är det skakningen som gör de flesta skadorna. Hus som inte tål skakningen kan spricka och rasa. Ett hus är mycket tyngre än klossar, och när det rasar skadas människorna inne i det. Många som dör i jordskalv dör för att husen är dåligt byggda.

Problemet är alltså husen. En plats där ett skalv kan skada många människor kallas sårbar. Ingen kan stoppa ett skalv, men det går att göra en plats mindre sårbar.

2 Haiti 2010

Hur många som dör i ett skalv beror på skalvets storlek. Det beror också på husen och på hur tätt människor bor. Det syntes i Haiti den 12 januari 2010. Då kom ett skalv med magnituden 7,0.

Tre saker gjorde skalvet så farligt. Skakningen var kraftig. Hur hårt marken skakar beror både på skalvets storlek och på hur nära och djupt det börjar. Skalvet i Haiti började omkring 25 kilometer från huvudstaden Port-au-Prince. Många hus var inte byggda för att klara skalv, och de rasade. Dessutom bodde många människor tätt, alltså många på en liten yta.

Ingen vet säkert hur många som dog. Det var tiotusentals, kanske mer än 200 000. Haiti var en sårbar plats, och därför blev följderna så svåra.

3 Regler för hus

En lösning är att bygga husen så att de klarar skakningen. Därför finns det byggregler. Reglerna säger hur ett hus ska byggas för att stå kvar när marken skakar.

Reglerna kan till exempel säga hur starka väggarna ska vara och hur väggar, golv och tak ska sitta ihop. Ett hus som är byggt så kan få sprickor och andra skador, men det ska inte rasa över dem som är inne.

Byggregler är ett sätt att förebygga olyckor. Med reglerna är husen redo innan skalvet kommer, för när marken väl skakar är det för sent att bygga om. Men reglerna måste också följas. I Haiti var reglerna gamla och användes sällan. I Chile fanns det stränga byggregler år 2010.

4 Hus på stötdämpare

En annan lösning är att låta marken skaka under huset, utan att huset följer med lika mycket. Då ställs huset på isolatorer. De sitter mellan huset och marken och fungerar som stötdämpare. När marken rör sig fram och tillbaka tar isolatorerna upp en stor del av rörelsen.

Det är som att stå på en skateboard medan någon drar en matta fram och tillbaka under den. Mattan åker fram och tillbaka, men du rör dig mycket mindre.

Ett sjukhus i Los Angeles i USA står på 149 isolatorer. Där kom år 1994 ett skalv med magnituden 6,7. Isolatorerna minskade då rörelsen med omkring två tredjedelar innan den nådde huset. Sjukhuset fick inga skador.

På bordet: Hus på isolatorer. Ett hus sett från sidan står på en rad isolatorer ovanpå marken. En lång pil i marken visar att marken skakar fram och tillbaka. En pil över huset, en tredjedel så lång, visar att huset rör sig mindre. — Hus på isolatorer. Marken skakar fram och tillbaka, och isolatorerna tar upp en stor del av rörelsen. Siffran är avsnittets nummer.

Fördjupning

Chile 2010

Vad reglerna kan göra syntes i Chile den 27 februari 2010. Där kom ett skalv med magnituden 8,8. Det är lätt att tro att det bara är lite mer än Haitis 7,0, för talen ligger nära varandra. Men varje helt steg på skalan betyder ungefär 32 gånger mer energi. Två steg betyder 32 gånger 32, alltså omkring 1 000 gånger. Från 7,0 till 8,8 är nästan två steg, och skalvet i Chile frigjorde mer än 500 gånger så mycket energi som skalvet i Haiti.

Ändå dog under tusen människor i Chile, långt färre än i Haiti. Den amerikanska myndigheten USGS ger två skäl. Chile hade stränga byggregler, och den starkaste skakningen var svagare än i Haiti.

Många av dem som dog i Chile dog i en tsunami, en våg som skalvet satte igång. Reglerna hjälpte alltså mot skakningen, men vattnet var en annan fara.

Till läraren · Hör till: Lärarens sida till texten. MEDEL · text 10

Den ifyllda modellen

Den ifyllda modellen som pdf

På bordet: Blad: Problem och lösning för Skalvsäkra hus. Problem och lösning, blad 2, för Skalvsäkra hus, med en grupps kärnor och textens ord. Era kärnor blir andra. — Så kan bladet se ut efter modellpasset, med en grupps kärnor på post-it-lappar och textens ord i flikarna. Titta på det ihop med raden Modellen på lärarens sida när du förbereder passet. Din grupp skriver sina egna kärnor.

Kärnorna

Bladet som pdf

Hur bladet används står under Kärnorna på metodens sida.

På bordet: Blad: Kärnorna. Bladet Kärnorna att skriva ut, med raden för textens namn, textens fråga, rutan Vi tror och fem platser för lappar i textens ordning. — Bladet ligger på bordet i läspasset, och du sparar det med lapparna kvar till modellpasset. Skriv ut ett blad per text på A3, så att post-it-lapparna ryms. Är ni bara ett par räcker A4, och då skriver ni kärnorna direkt på bladet.

Den tomma modellen

Den tomma modellen som pdf

Problem och lösning, blad 2. Modellens sida, exemplet och de andra bladen står på sidan Problem och lösning.

På bordet: Blad: Problem och lösning 2: ett problem och flera lösningar. Bladet Problem och lösning att skriva ut, med Problemet och Orsaken på den ena sidan och två lösningar på den andra. Resultatet får platsen En lapp till. — Gruppen lägger post-it-lapparna här i modellpasset, när det står blad 2 på lärarens sida eller bladet Egen text. Skriv ut bladet på A3, eller på A4 om ni bara är ett par. Spara det med lapparna kvar, för gruppen prövar sina sparade modeller igen.