Det kan jag lova

I passet · Lärarens sida: Lättläst, text 23, Det kan jag lova

Stilen

I Astrid Lindgrens stil, som i Alla vi barn i Bullerbyn: ett barn berättar med utrop och egen logik, och avslöjar mer än hen tror. Läs ivrigt och stolt, som ett barn som lovar. Läs vidare: Alla vi barn i Bullerbyn.

Före läsningen

Vad finns i en lada på en gård, och hur känns det att ta i hö?

Stoppet

Stanna efter ”Det var konstigt att det kliade så i strumporna.” Något är konstigt: berättaren förstår inte, eller låtsas inte förstå, varför det kliar.

Tänka högt · fråga 2, Före och efter

”Vänta, berättaren lovar väldigt mycket. Jag ser framför mig två barn i en lada, och ett av dem lovar att de har lekt lugnt. Det står ’Nästan inte’ om höet, och det står ’kliade så i strumporna’. Jag vet att hö sticks och kryper in i strumpor och kläder. Alltså tror jag att de har lekt i höet, kanske hoppat i det. Stämmer det? Jag läser vidare. Pappa plockar ett strå ur Märtas hår. Ja, det stämmer.”

Fråga 1 · på raderna

Två krattor.

Fråga 2 · mellan raderna, Före och efter

Ledtrådarna: ”Vi rörde inte ens höet. Nästan inte.”; ”kliade så i strumporna”; ”ett strå ur Märtas hår”.
Svar som texten stöder: de har lekt i höet, kanske hoppat i det, och det är nog det som är förbjudet.
En tanke att pröva: ”De lekte lugnt, det står ju.” Eleven tror på berättaren och missar ”Nästan inte”.
Fråga tillbaka: ”Varför kliar det i strumporna?”

Fråga 3 · mellan raderna, Det som menas

Ledtrådarna: ”Pappa tittade länge på oss”; ”Han plockade ett strå ur Märtas hår”; ”Sedan hämtade han två krattor åt oss”.
Svar som texten stöder: att han förstår vad de har gjort och att de ska kratta ihop höet. Han kan vara lite arg, för han tittar länge och säger bara ”Jaha”, eller tycka att det är lite roligt, för han skäller inte. Båda håller när eleven visar en ledtråd.
En tanke att pröva: ”Att han tror på berättaren.” Då hade han inte hämtat två krattor.
Fråga tillbaka: ”Vad gör man med en kratta i en lada?”

Fråga 4 · bortom raderna

Ett svar kan vara att säga som det var, för pappa har redan sett strået, eller att bara säga ”Nästan inte”, för pappa skäller inte. Ett bra svar nämner något pappa gör och ger ett eget skäl.

Öppna frågor

”Märta säger ingenting i texten. Vad tror ni att hon tänker när pappa plockar strået?”; ”Pappa hämtar två krattor. Vad tror ni att Märta och berättaren gör när de har krattat klart?”

Om eleven fastnar

Peka på ”Nästan inte”. Förklara gärna att hö är torkat gräs, och att en kratta har ett långt skaft och tänder som drar ihop hö och löv.