Stödundervisning · Läsning · åk 2–⁠9

Textsamtal i grupp

Lärarledd insats i liten grupp där eleverna samtalar om korta texter och lär sig läsa mellan raderna, för åk 2–⁠9

Eleverna lär sig läsa mellan raderna genom att samtala om korta texter. De säger vad de tror och visar sin ledtråd, bygger vidare på varandras tankar och prövar nya idéer mot texten. De har varit med om olika saker och får därför svara olika. Metoden har tre nivåer, och på varje nivå finns texter med frågor.

Ta fram en lästext Planera insatsen Beta

I korthet

Område: Läsning
Årskurs: åk 2–⁠9
Format: liten grupp
Tid: 30 minuter per pass, tre pass i veckan
Period: Sex till åtta veckor
Grupp: Två till åtta elever
Material: texter med frågor, korten vid bordet, ledtrådsbladet, lyssningsbladet, kartläggningen · allt material
Uppdaterad: 28 oktober 2026

Så tänker du högt vid stoppet

Fyra bilder ur filmen om pass 1: du stannar, stryker under ledtrådarna, säger vad du vet och drar slutsatsen att det inte var lillebror, och sedan säger en elev vad hen tror, med en ledtråd till. Filmen på metodens sida visar samma sak i rörelse. De blå bubblorna är lärarens och den gula elevens.

1 · Det står inte vem som tog bullarna, så läraren stannar.
2 · Läraren stryker under två ledtrådar och slår ihop dem.
3 · Läraren drar slutsatsen att det inte var lillebror.
4 · Läraren bjuder in, och en elev säger vad hen tror.

Dela

Ladda ner och skriv ut

Öppna lathunden

Skriv ut Allt Metoden
Allt om metoden Pdf: Allt om metoden Word: Allt om metoden
Bara metoden Pdf: Bara metoden Word: Bara metoden
Bara lathunden PPTX: Lathunden som PowerPoint Pdf: Lathunden Word: Lathunden
Bara planeringsmallarna och materialet Word: Planeringsmallarna
Filmerna Zip: filmerna som mp4

Texterna att skriva ut
	Bara texterna	Med lärarens sida
Alla nivåer	Pdf: Alla nivåer: bara texterna Word: Alla nivåer: bara texterna	Pdf: Alla nivåer: texterna med lärarens sida Word: Alla nivåer: texterna med lärarens sida
Lättläst	Pdf: Lättläst: bara texterna Word: Lättläst: bara texterna	Pdf: Lättläst: texterna med lärarens sida Word: Lättläst: texterna med lärarens sida
Mellan	Pdf: Mellan: bara texterna Word: Mellan: bara texterna	Pdf: Mellan: texterna med lärarens sida Word: Mellan: texterna med lärarens sida
Avancerad	Pdf: Avancerad: bara texterna Word: Avancerad: bara texterna	Pdf: Avancerad: texterna med lärarens sida Word: Avancerad: texterna med lärarens sida

Textsamtal i grupp lär eleverna att läsa mellan raderna genom att samtala om texter. När människor samtalar blir tänkandet synligt. När en elev säger ”Jag tror att hon vill att de ska stanna, för det står att hon vinkade lite till”, hör de andra hur en läsare tänker, och de kan pröva tanken, bygga vidare på den eller vända den åt ett nytt håll. Eleverna tänker högt, prövar idéer också utanför frågorna och tänker i nya riktningar.

Det som samtalet handlar om står ofta inte utskrivet, som hur någon känner sig, varför hen gör som hen gör, var de är eller vad någon egentligen menar. Den som läser mellan raderna märker att något inte står, letar ledtrådar i texten och lägger till det hen redan vet. Det kallas att göra en inferens, och det är det metoden tränar.

Det finns inga rätta eller fel tankar. Ni prövar varje tanke mot texten, och ibland ändrar eleven sin tanke när nästa mening visar något nytt. Eleverna har varit med om olika saker och ser därför olika saker i en text. Den som har sovit borta en vecka känner igen hemlängtan, och den som har en katt vet var katter kan gömma sig. Två svar kan skilja sig och ändå båda stämma med texten, och det är okej. Du ställer frågor som du inte själv har svaret på, och du berömmer en ny idé som håller mot texten.

Du gör tre saker. Du tänker högt när du läser, så att eleverna hör ditt inre samtal. Du leder samtalet och lämnar över tänkandet till gruppen under veckan. Och du lyssnar på vad eleverna säger, så att du kan börja nästa vecka i det de behöver.

Varje vecka är en cykel med tre pass och en ny text i varje pass. I pass 1 läser du högt, stannar och tänker högt, och eleverna tänker med och säger sin tanke till en kamrat. I pass 2 tänker ni tillsammans. Vid stoppet samtalar eleverna i par, och sedan samtalar hela gruppen. I pass 3 läser eleverna själva eller i par och samtalar om frågorna medan du frågar ”Hur vet du det?” och lyssnar. Det du hör i pass 3 avgör vad du visar i nästa veckas pass 1, och så gör ni sex till åtta cykler.

Metoden har tre nivåer, Lättläst, Mellan och Avancerad, och på varje nivå texter med frågor och två texter för kartläggningen före och efter. Tjugo av texterna, sex eller sju på varje nivå, är skrivna i en känd författares stil, som Astrid Lindgrens, Tove Janssons eller J.R.R. Tolkiens. Välj nivå efter gruppen, och blanda gärna nivåerna. Texterna räcker till ungefär åtta veckors pass. Vill du ha fler texter, tar du dem ur serien Mellan raderna eller skriver egna, som det står i avsnittet om var du hittar texterna.

Så fungerar insatsen

Insatsen pågår i sex till åtta veckor med tre pass på cirka 30 minuter i veckan, och gruppen har två till åtta elever. Varje pass har en ny text, och i pass 3 i vecka 6–⁠8 läser var och en sin bänkbok. Veckans tre pass hänger ihop: i pass 1 stannar du och tänker högt, i pass 2 samtalar eleverna i par vid stoppet och sedan i gruppen, och i pass 3 tänker eleverna mer själva medan du lyssnar. Efter pass 3 läser du lyssningsbladet och ledtrådsbladen och väljer vad du visar nästa vecka. Före första passet och efter det sista gör varje elev kartläggningen enskilt med dig, och du jämför poängen.

Så sätter du ihop gruppen

Textsamtal i grupp är för elever som avkodar hyfsat men behöver stöd i att förstå det de läser, eller som läser vidare utan att tänka efter. Den som avkodar mödosamt kan vara med och läser i par i pass 3, men tränar också avkodningen, till exempel i TIL i grupp. Välj nivån, Lättläst, Mellan eller Avancerad, efter hur eleverna läser, oavsett årskurs. Bestäm paren före passet: sätt inte ihop de två som pratar mest, ge den tysta eleven en tålmodig kamrat och den som lär sig svenska gärna någon med samma modersmål. Byt par varje vecka. Lyssna på halva gruppen i pass 3 och på resten veckan efter.

Tre saker att hålla fast vid

Tänk högt i pass 1 varje vecka, också när eleverna börjar klara sig själva, och visa hela vägen till slutsatsen. Låt eleverna tänka tillsammans i samtalet. De säger vad de tror, visar ledtråden och bygger vidare på varandra, och ingen pratar en tredje gång förrän alla har pratat en gång. Ingen tanke är fel så länge den prövas mot texten. Och låt det du hör i pass 3 bestämma vad du visar nästa vecka.

Veckans tre pass: vem som tänker

Veckorna har samma rytm, med en ny text i varje pass. Det som ändras är vem som tänker och hur mycket eleverna samtalar med varandra.

Pass	Vem tänker	Så läser ni	Du	Eleverna
Pass 1	Jag tänker högt, ni tänker med	Du läser högt och stannar vid stoppet	Tänker högt och visar veckans tankesteg noga, också det du undrar. Fyller i ledtrådsbladet på tavlan och bjuder in: ”Så tänkte jag. Vem tänker annorlunda? Säg det till din kamrat.”	Följer med, stryker under med dig och säger till sin kamrat om de tänker likadant eller annorlunda
Pass 2	Vi tänker tillsammans	Du läser högt och stannar vid stoppet	Ger tanketid, låter paren samtala vid stoppet och leder sedan gruppens samtal med följdfrågor som ”Hur vet du det?” och ”Vem tänker annorlunda?”	Säger ”Jag tror att” och sin ledtråd till kamraten, bygger vidare på varandra och fyller i ledtrådsbladet i par
Pass 3	Ni tänker, jag frågar och ger respons	Ni läser ledtrådsbladets fråga, och sedan läser eleverna själva eller i par	Frågar, lyssnar, ger respons på hur eleverna tänkte och skriver på lyssningsbladet	Sätter frågetecken där något inte står, stryker under, fyller i ledtrådsbladet och samtalar om frågorna

Efter pass 3 bestämmer du vad du visar i nästa veckas pass 1, med tabellen Från det du hör till det du visar.

Samtalet: tänkandet mellan er

Samtalet är metodens kärna. Där säger eleverna vad de tror, prövar det mot texten och bygger vidare på varandra, och tänkandet blir synligt för alla. Raderna i tabellen är samtalsdragen, och eleverna har dragens fraser på samtalskortet. Du visar ett drag i veckan. Ordningen står i tabellen Progression över insatsperioden, och stegen står i tabellen Så lär du gruppen att samtala. Exemplen kommer ur texten Rum 4, där Hiba sitter uppe mitt i natten med ryggsäcken i knät.

I samtalet	Så låter det	Det gör att
Säga det jag tror	”Jag tror att Hiba vill åka hem, för det står att hon frågar hur många nätter det är kvar.”	en ofärdig tanke går att säga, och alla ser ledtråden
Fråga en kamrat	”Vad tror du? Hur vet du det?”	alla kommer till tals, och ingen behöver vänta på dig
Ta med det jag har varit med om	”När jag var på läger sov jag med mammas tröja. Jag tror att tröjan luktar hemma, för hon trycker ner den i ryggsäcken.”	olika erfarenheter ger olika svar, och alla får pröva sina mot texten
Bygga vidare	”Jag håller med, och så packar hon mitt i natten.”	två tankar blir en ny
Tänka annorlunda	”Jag tänker annorlunda. Jag tror att tröjan är hennes pappas, för den är mycket större än hennes kläder.”	gruppen kan pröva fler än ett svar
Pröva en ny riktning	”Tänk om hon tänker smyga hem?”	ni går utanför frågorna och hittar det som ingen hade tänkt på
Pröva mot texten	”Stämmer det? Sist ställer hon ryggsäcken på golvet.”	eleven prövar tanken och får ändra den

Det finns inga rätta eller fel tankar i samtalet. En tanke håller när den har en ledtråd i texten och inget i texten säger emot den. Säger texten emot, läser ni stället igen tillsammans, och eleven får ändra sig. En ny idé som håller mot texten är det bästa ett samtal kan ge.

Tankestegen: ditt inre samtal

Tankestegen är det inre samtalet, som du gör hörbart när du tänker högt. Eleverna har samma steg på tankekortet och tar över dem under veckan, och i samtalet blir stegen en mening: ”Jag tror att han har varit där någon målar, för det står en blå fläck.” Visa också när du tvekar eller undrar, och sluta ibland med frågan ”Så tänkte jag. Vem tänker annorlunda?” Du visar alla sex, och på nivån Lättläst börjar eleverna med Det står, Jag vet och Alltså tror jag. Exemplen kommer ur texten Skrapet på dörren, där katten Pricken kommer hem efter tre dagar.

Tankesteget	Så låter det	Det hjälper eleven att
Stanna	”Vänta, här står inte var Pricken har varit.”	märka när något saknas, när något upprepas, när någon säger en sak och gör en annan, när något är konstigt eller när någon ändrar sig
Se det framför dig	”Jag ser framför mig hur Elias kliar katten bakom örat.”	bygga en bild av scenen, med det man ser, hör och känner
Det står	”Det står sågspån, och det står en blå fläck som fortfarande var klibbig.”	peka på ledtrådarna och slå ihop två
Jag vet	”Jag vet att det finns sågspån där man bygger, och att färg tar tid att torka.”	använda det man redan vet om livet
Alltså tror jag	”Alltså tror jag att han har varit där någon bygger och målar.”	dra en slutsats ur ledtrådarna och det man vet
Stämmer det?	”Stämmer det? Jag läser vidare. Han luktar som en målarburk. Ja.”	pröva slutsatsen mot resten av texten och tänka om

Tankestegen är ett sätt att säga hur man tänker om en text, och inget att bocka av. Samtalet handlar om människorna i texten.

Frågorna: på, mellan och bortom raderna

Frågorna till varje text kommer i den här ordningen och står numrerade på bladet, utan gruppernas namn. I vecka 1 förklarar du de tre grupperna. I pass 1 säger du före frågorna om svaret står i texten, om ni listar ut det eller om ni tänker utanför texten. I pass 2 och 3 frågar du eleverna vid den första frågan: ”Står svaret i texten, eller listar vi ut det?” Efter varje mellan raderna-fråga står följdfrågan ”Hur vet du det?” eller ”Vad i texten får dig att tro det?” Sist ställer du alltid minst en av textens två öppna frågor, som står på sidan för texten under Lärarens sidor, och frågar efter ledtråden också där.

Gruppen	Var svaret finns	Så kan frågan låta
På raderna	I texten, på ett ställe och med nästan samma ord	Vad ligger kvar på plåten?
Mellan raderna	Inte i texten. Eleven listar ut det ur ledtrådarna och det hen vet, och visar ledtråden	Vem tror du tog bullarna? Hur vet du det?
Bortom raderna	Utanför texten, med texten som grund: vad texten vill säga, vad eleven tycker om ett val eller vad hen hade gjort	Amina står vid staketet. Vad hade du gjort i hennes ställe? Varför?
Öppna frågor	Ingenstans. Du har inte svaret själv, och gruppen tänker tillsammans med texten som grund	Tröjan är mycket större än något Hiba har haft på sig. Vems kan den vara? Kan den vara någon annans?

Frågorna på bladet kommer ur texterna Den tomma plåten och Staketet på nivån Lättläst, och den öppna frågan ur Rum 4 på Mellan. Både mellan och bortom raderna kan ha flera svar som texten stöder.

Slagen: det eleven listar ut

Varje mellan raderna-fråga har ett slag, som säger vad eleven ska lista ut. Översikten under Lärarens sidor visar vilka slag varje text har. Exemplen är startmeningar på nivån Mellan.

Slaget	Eleven listar ut	Startmeningen	Svaret
Vem	vem någon är, eller vem eller vad hon, han eller det syftar på (syftning)	Mannen ställde sig framför tavlan och sa: ”Öppna böckerna på sidan tolv, och tyst där bak.”	en lärare
Var och när	platsen, tiden på dagen eller årstiden	Klockan var bara fyra, men lamporna i fönstren lyste redan och Jonas drog mössan över öronen.	vinter eller sen höst
Känsla	hur någon känner sig, och hur känslan ändras	Emma stod kvar vid grinden och vinkade tills bilen bara var en liten prick, och sedan vinkade hon lite till.	hon saknar dem som åkte
Varför	orsaken till något, eller vad någon vill	Lina packade två smörgåsar till skolan, fast hon aldrig brukade äta mer än en.	hon ska dela med någon
Ordet	vad ett vanligt ord eller uttryck betyder just här	Alla ville sitta bredvid Johan, för han delade alltid med sig och hade ett hjärta av guld.	mycket snäll och generös
Före och efter	det som hände innan, eller det som troligen händer sedan	Bredvid en kopp choklad som fortfarande var varm låg en uppslagen tidning, och stolen stod utdragen från bordet.	någon har nyss rest sig och gått därifrån
Det som menas	vad någon egentligen menar när hen säger något annat	”Jaja, den är bra”, sa Tim utan att lyfta blicken från spelet när lillasyster visade sin teckning.	han bryr sig inte om teckningen

Svårigheten, från 1 till 3, säger hur långt ifrån varandra ledtrådarna står och hur lätt det är att avfärda ett svar som texten inte stöder. En text med vändning får läsaren att tänka om mot slutet.

Från det du hör till det du visar

Efter pass 3 läser du lyssningsbladet, ledtrådsbladen och frågetecknen. Välj raden med det som flest elever gjorde, och visa det som står i kolumnen Visa i nästa pass 1, med en text vars slag passar raden. Översikten under Lärarens sidor visar varje texts slag, svårighet och vändning.

Det du hör i pass 3	Så kan det låta	Visa i nästa pass 1
Eleven läser vidare utan att stanna	”Den handlar om en kille som väntar.”	Stanna: visa var du stannar och varför, och välj en text med ett tydligt stopp
Eleven letar bara efter ord i texten	”Det står inte.”	Jag vet: visa att man får använda det man vet, och ställ frågan Före läsningen tydligt
Eleven gissar utan ledtråd	”Han är nog sjuk.”	Det står: stryk under ledtrådarna innan du svarar
Eleven svarar på en mellan raderna-fråga bara med det hen själv har varit med om	”Jag hade blivit glad.”	Det står: ta vara på det eleven har varit med om, och fråga vad personen i texten gör och säger
Eleven ser inte scenen framför sig	Ett kort svar utan detaljer, eller ”vet inte” om var och när	Se det framför dig: säg vad du ser, hör och känner, och välj en text med slaget Var och när
Eleven använder en ledtråd i taget	”För att han tog ett steg fram.”	Det står: slå ihop två ledtrådar, och välj en text med svårighet 2 eller 3
Eleven håller fast vid sin första tanke	Eleven säger samma sak också efter sista meningen	Stämmer det? Pröva och tänk om, och välj en text med vändning
Eleven tror aldrig på det någon säger	”Hon ljuger nog”, fast inget i texten pekar dit	Stämmer det? Pröva repliken mot det personen gör, och visa att den ibland stämmer, som i Hunden med glasögon (Lättläst), Vid samma bord (Mellan) och Kanelbullen (Avancerad)
Eleven kopplar ordet hon eller han till fel person	”Hon, det är mamma.”	Det står: visa vem ordet syftar på, och välj en text med en fråga om syftning
Eleverna pratar med dig och inte med varandra	Varje svar går till dig, och ingen bygger vidare	Fråga en kamrat: visa med en elev hur ni frågar varandra ”Vad tror du?” och bygger vidare, och låt paren samtala vid stoppet också i pass 1
Eleven väntar på det rätta svaret, eller säger inget	”Är det rätt?”	Säga det jag tror: säg att en tanke inte blir fel när den prövas mot texten, visa två tankar som båda håller, och låt eleven säga sin tanke till kamraten först
Eleven visar ledtråd och slutsats	”Han väntar på någon, för han går fram mot bilen och ingen svarar.”	Låt eleven tänka högt vid stoppet i pass 2, och välj en svårare text

Från det du hör till det du visar som pdf: Från det du hör till det du visarWord: Från det du hör till det du visar

Visa ett tankesteg eller ett samtalsdrag i taget, och visa samma i flera veckor om det behövs.

Veckans cykel: från det du hör till det du visar

Fyra bilder ur filmen om det du gör efter pass 3: lyssningsbladet visar att två elever gissade utan ledtråd, och i nästa veckas pass 1 visar du därför Det står extra noga. Filmen på metodens sida visar samma sak i rörelse.

1 · Efter pass 3 läser du vad eleverna sa på bladet.
2 · Två svarade utan ledtråd, så du visar Det står.
3 · I nästa pass 1 visar läraren Det står extra noga.
4 · Aron hittar själv en ledtråd till.

30 minuter, del för del

Varje pass har samma fem delar. Det som skiljer passen åt är vem som tänker i Läs och tänk och hur mycket eleverna samtalar med varandra.

Läs förra passets rad i Veckans cykel innan du förbereder passet, och före pass 1 det du skrev där förra veckan. Sedan följer du tidsschemat.

Första passet: ni säger samtalsreglerna tillsammans innan du skriver startmeningen, och du förklarar frågornas tre grupper vid den första frågan, med starten 0–⁠6 minuter, möt texten 6–⁠8, läs och tänk 8–⁠16, samtala om texten 16–⁠26 och avsluta 26–⁠30.

Veckans andra pass i vecka 1: du visar parsamtalet med en elev vid stoppet innan paren samtalar, som tabellen Parsamtalet vid stoppet visar, med starten 0–⁠3 minuter, möt texten 3–⁠5, läs och tänk 5–⁠15, samtala om texten 15–⁠26 och avsluta 26–⁠30.

Starten0–⁠3 min

Möt texten3–⁠5 min

Gemensamt · alla säger vad som står och vad de vet, och sedan ”Jag tror att” till en kamrat

Läs och tänk5–⁠13 min

Samtala om texten13–⁠26 min

Växlande · pass 1 du, pass 2 paren och hela gruppen, pass 3 var och en

Avsluta26–⁠30 min

Gemensamt igen · var och en säger sin tanke och sin ledtråd

Del	Rutinen i 5 delar	Så leder du det
Före passet	Välj veckans tankesteg och samtalsdrag ur Veckans cykel och en text vars slag passar. Läs texten och sidan om den under Lärarens sidor, bestäm var du stannar och öva på att tänka högt. Bestäm paren och vem som är A och B, och skriv startmeningen. Kopiera texten till varje elev och till dig. Kopiera också ledtrådsbladet, i pass 2 ett till varje par och i pass 3 ett till varje elev, och skriv numret på en mellan raderna-fråga på bladet.
Starten0–⁠3 min	Du skriver startmeningen på tavlan, och gruppen säger vad som står och vad de vet. Sedan säger var och en till sin kamrat vad hen tror.	Skriv startmeningen på tavlan och läs den högt. Låt gruppen säga vad som står och vad de vet, och sedan säger var och en ”Jag tror att” till sin kamrat. Efter första passet är starten likadan i varje pass.
Möt texten3–⁠5 min	Du säger titeln, ställer frågan Före läsningen och säger vad ni ska lyssna efter.	Knyt an till förra passet. Säg titeln och ställ frågan Före läsningen, som får eleverna att tänka på det de behöver veta. Förklara ett eller två ord som texten kräver, men aldrig ett ord som avslöjar svaret. Säg vilket tankesteg och vilket samtalsdrag ni ska öva.
Läs och tänk5–⁠13 min	I pass 1 läser du högt och tänker högt vid stoppet, i pass 2 samtalar eleverna i par vid stoppet och sedan i gruppen, och i pass 3 läser eleverna själva eller i par och sätter ett frågetecken där de stannar.	I pass 1 läser du högt, stannar vid stoppet, sätter ett frågetecken i marginalen och tänker högt med tankestegen. Eleverna stryker under med dig, och du fyller i ledtrådsbladet på tavlan. Sedan frågar du ”Så tänkte jag. Vem tänker annorlunda?” Du visar veckans samtalsdrag med en elev, och eleverna säger sin tanke till en kamrat. I pass 2 läser du högt, eleverna sätter frågetecknet vid stoppet och lägger ett papper över texten nedanför, och paren samtalar vid stoppet innan gruppen tar det. I pass 3 läser ni först ledtrådsbladets fråga. Sedan läser eleverna själva eller i par, sätter ett frågetecken där något inte står och stryker under ledtrådar.
Samtala om texten13–⁠26 min	Ni börjar med en runda där var och en säger en tanke om texten. Sedan tar ni frågorna i ordning, och den som säger en tanke visar sin ledtråd. Sist ställer du alltid minst en av textens öppna frågor, som du inte själv har svaret på.	Börja med en runda där var och en säger en tanke om texten, gärna något som frågorna inte frågar om. Den som inte är redo säger ”Pass” och får ordet sist. Ta sedan frågorna på raderna, mellan raderna med ”Hur vet du det?” och bortom raderna. I pass 1 säger du före frågorna om svaret står i texten eller om ni listar ut det, och frågan du tänkte högt om tar ni kort, med frågan ”Vem tänker annorlunda?” I pass 2 och 3 frågar du eleverna vid den första frågan om svaret står i texten eller om ni listar ut det. Är ni fler än fyra samtalar paren först om mellan raderna-frågorna. Välkomna olika svar som texten stöder, och ställ sist alltid minst en av textens öppna frågor. I pass 2 fyller paren i ledtrådsbladet medan de samtalar om en mellan raderna-fråga, och i pass 3 fyller varje elev i det medan du skriver det du hör på lyssningsbladet.
Avsluta26–⁠30 min	Var och en säger vad hen kom fram till och hur, med sin ledtråd, och vad en kamrat sa som fick hen att tänka nytt.	Var och en säger vad hen kom fram till om personerna i texten och hur, med sin ledtråd, och vad en kamrat sa som fick hen att tänka nytt.
Efter passet	Efter varje pass skriver du på passets rad i Veckans cykel det eleverna sa och vad som händer nästa gång. I pass 2 och 3 fyller du i lyssningsbladet, och efter pass 3 skriver du vad du visar nästa vecka.

Ni hinner sällan allt, och det gör inget. I varje pass tar ni alltid rundan, mellan raderna-frågorna med veckans slag och en öppen fråga. Frågan på raderna tar ni snabbt i hela gruppen. De andra mellan raderna-frågorna tar ni när tiden räcker, och bortom raderna-frågan och den andra öppna frågan får vänta till Avsluta eller nästa pass. Är ni fler än fyra säger var och en sin tanke i rundan och i Avsluta till sin kamrat, och två säger sin till gruppen. Räcker inte tiden i pass 3, tar gruppen ledtrådsbladets fråga och en fråga till tillsammans. I vecka 1 tar samtalsreglerna och parsamtalet några minuter till, så välj korta texter med svårighet 1 den veckan. Blir gruppen klar tidigt kan eleverna leta efter en ledtråd som ingen har nämnt, pröva en ny riktning med ”Tänk om” eller skriva en egen mellan raderna-fråga till texten.

Vad du gör och säger i varje del

Fraserna hjälper dig att tänka högt i pass 1, leda samtalet i pass 2 och lyssna i pass 3. Följdfrågorna för stunderna i samtalet står i tabellen Följdfrågorna.

Del	Vad du gör	Exempelfraser
1 StartenVad står det, och vad tror vi?	Skriv startmeningen, läs den och låt gruppen säga vad som står och vad de vet. Sedan säger alla sitt ”Jag tror att” till en kamrat. Håll det kort.	”Vad står det?” ”Vad vet ni om det?” ”Säg till din kamrat vad du tror, och varför.”
2 Möt textenVad behöver vi veta innan vi läser?	Ställ frågan Före läsningen, förklara ett ord och säg veckans tankesteg och samtalsdrag.	”Hur kan man se var någon har varit, om ingen berättar det?” ”I dag lyssnar ni efter var jag stannar.” ”I dag frågar ni varandra vad ni tror.”
3 Läs och tänkVad står inte här?	I pass 1 tänker du högt och visar veckans tankesteg noga. I pass 2 stannar du, ger tanketid och låter paren samtala. I pass 3 läser eleverna och stryker under själva.	”Vänta, här står inte allt.” ”Jag ser framför mig hur han kliar katten bakom örat.” ”Det står sågspån, och det står en blå fläck. Jag stryker under båda.” ”Alltså tror jag att han har varit där någon bygger och målar.” ”Så tänkte jag. Vem tänker annorlunda?” ”Tänk själv en stund. Säg sedan till din kamrat vad du tror.” ”Vi tar det tillsammans, börja du.” ”Börja med ’Jag tror att’, och säg din ledtråd.”
4 Samtala om textenHur vet du det?	Börja med en runda, ta sedan frågorna i ordning och ställ sist minst en av textens öppna frågor. Be om ledtråden till varje tanke, också till dem som håller. Välkomna olika svar som texten stöder, och beröm en ny idé som håller. Räcker inte tiden, tar ni mellan raderna-frågorna med veckans slag och en öppen fråga först. I pass 3 frågar du och ger respons på hur eleverna tänkte.	”Säg en tanke var om texten. Börja med ’Jag tror att’.” ”Står svaret i texten, eller listar vi ut det?” ”Hur vet du det?” ”Vem tänker annorlunda?” ”Finns det sätt det kan vara som vi inte har tänkt på?” ”Det hade jag inte tänkt på, och det stämmer med texten.” ”Hur kom du fram till det?” ”Du slog ihop två ledtrådar med det du vet.”
5 AvslutaVad listade vi ut, och hur?	Var och en säger vad hen kom fram till och hur, med sin ledtråd, och vad en kamrat sa som fick hen att tänka nytt.	”Säg en sak du listade ut och din ledtråd.” ”Vad sa din kamrat som fick dig att tänka nytt?” ”Vad vet vi nu om personerna, som inte stod i texten?”

Följdfrågorna: så frågar du vidare i stunden

Samtalet lever av frågorna du ställer efter ett svar. Ställ gärna frågor som du inte själv har svaret på, och ge inga färdiga svar. Här är frågorna för de stunder som brukar komma, och varje text har också två öppna frågor på sin sida under Lärarens sidor.

När	Fråga	Det gör att
Eleven säger en tanke utan ledtråd	”Hur vet du det? Var i texten ser du det?”	eleven visar en ledtråd som alla kan pröva
Tanken är kort eller ofärdig	”Kan du säga mer? Hur tänkte du?”	eleven tänker vidare högt
Alla ska höra tanken en gång till	”Så du menar att Hiba vill hem, fast hon säger att allt är bra?”	eleven hör sin tanke och kan ändra den själv
Samma elever pratar	”Vad tror du, Ebba? Vad vill du lägga till?”	fler kommer till tals
Någon har sagt något viktigt	”Vem kan säga Livs tanke med egna ord?”	alla hör tanken, och den blir gruppens
Eleven frågar om det är rätt	”Jag säger vad jag tror sist. Först vill jag höra er. Vad tror du?”	eleven tänker själv och slutar vänta på ditt svar
Gruppen är överens för fort	”Finns det sätt det kan vara som vi inte har tänkt på?”	samtalet öppnar sig igen
Två tänker olika, eller någon säger att en tanke är fel	”Kan båda stämma? Vad i texten talar för var och en?”	gruppen prövar båda svaren mot texten
Eleven tar med något hen har varit med om	”Tack. Vad i texten påminner dig om det?”	eleven kopplar sin erfarenhet till texten
Texten stöder inte tanken	”Spännande tanke. Var i texten ser vi det? Vi läser stället igen.”	eleven prövar tanken och får ändra den
Eleven hittar något nytt som håller	”Det hade jag inte tänkt på, Liv. Vad i texten får dig att tro det?” Sedan säger du vad idén gav samtalet.	idén får elevens namn och en ledtråd, och alla ser den
Det blir tyst	Räkna tyst till tio. Fråga sedan ”Vad undrar du?”, eller ge paren en minut. Sluta hellre för tidigt än att dra ut på samtalet.	alla får tanketid och en fråga som alla kan svara på

Fråga ”Hur vet du det?” efter alla tankar, också när du håller med. Då hör eleverna att frågan är nyfiken. Säg hellre ”Berätta mer” och ”Hur tänkte du?” än ett naket ”Varför?”, som lätt låter som ett förhör, och fråga inte ”Håller alla med?”, som säger att det finns ett enda rätt svar.

Arbetsform: gemensamt, växlande, gemensamt igen

Passet börjar och slutar med hela gruppen, och samtalet finns med i varje del. I mitten växlar arbetsformen med veckan. I pass 1 visar du, och eleverna tänker med och säger sin tanke till en kamrat. I pass 2 samtalar eleverna först i par och sedan i gruppen. I pass 3 läser och tänker var och en själv eller i par innan ni samtalar. Är ni fler än fyra tänker eleverna i par innan gruppen tar en mellan raderna-fråga, och har du bara två elever är de varandras par.

Parsamtalet vid stoppet

I pass 2 samtalar eleverna i par vid stoppet innan ni samtalar i hela gruppen. Är ni fler än fyra samtalar paren först också om mellan raderna-frågorna. Du bestämmer paren innan passet, och i varje pass byter paret vem som börjar som A. I en trio säger A sin tanke, B frågar och C bygger vidare eller tänker annorlunda. Är ni bara två eller tre är paret gruppen, och ni går direkt till gruppens samtal.

Steget	Så gör ni
Tänk själv	Du stannar vid stoppet, och eleverna lägger ett papper över texten nedanför. Du säger: ”Tänk själv en stund.” Alla får tanketid, och ingen säger något på tio sekunder. Sedan har paret ett par minuter.
A säger	A säger sin tanke till B och börjar med ”Jag tror att”: ”Jag tror att hon vill hem.”
B frågar	B frågar ”Hur vet du det?”, och A visar ledtråden: ”För det står att hon frågar hur många nätter det är kvar.” I vecka 1 frågar B bara ”Hur vet du det?”, och från vecka 2 också ”Kan du säga mer?”
Byt	B säger sin tanke, och A frågar. Från vecka 3 svarar den som lyssnar med veckans samtalsdrag, som ”Jag håller med, och”.
Till gruppen	Du frågar ett par: ”Vad sa din kamrat?” Välj gärna en elev som sällan pratar men som du hörde säga något i paret. Eleven säger kamratens tanke med egna ord, och gruppen samtalar vidare.

Parsamtalet vid stoppet som pdf: Parsamtalet vid stoppetWord: Parsamtalet vid stoppet

Under parsamtalet går du runt och lyssnar, och du säger inget om vad som är rätt. Det du hör tar du med när gruppen samtalar. Delar paret ett annat språk får de tänka på det, och sedan säger de tanken på svenska i gruppen. Det räcker att eleven pekar på ledtråden.

Pass 2: samtalet vid stoppet

Fyra bilder ur filmen om pass 2, med texten Rum 4. Efter tio sekunders tyst tanketid säger eleven ”Jag tror att” och visar ledtråden när kamraten frågar ”Hur vet du det?” I gruppen tar en kamrat med det hen har varit med om, en annan tänker annorlunda, och en ny idé håller tills texten säger något nytt. Bubblorna i bilderna är elevernas, och de grå staplarna är text som inte visas.

1 · Eleven säger ”Jag tror att” och sedan sin ledtråd.
2 · En kamrat tar med det hen har varit med om.
3 · En annan tänker annorlunda med ledtråden ”stor”.
4 · Idén ”smyga hem” höll tills texten sa något nytt.

Så lär du gruppen att samtala

Att samtala om en text går att lära sig, när du visar och eleverna får pröva. Gruppen har fem samtalsregler på ett kort, Samtalsreglerna under Materialet: Vi säger vad vi tror. Vi visar var det står. Vi bygger vidare på varandra. Vi får tänka olika. Vi får ändra oss. Ni säger dem tillsammans i Starten i vecka 1 och tittar tillbaka på dem i Avsluta. Ta sedan ett samtalsdrag i veckan ur tabellen Samtalet: tänkandet mellan er, i den ordning som tabellen Progression över insatsperioden visar, och gör de fyra stegen.

Steget	Så gör du
Tydliggör	Säg vilket drag ni övar och varför det hjälper: ”I dag bygger vi vidare på varandras tankar. Då kan två tankar bli en ny.” Fråga gruppen vad som är viktigt när man pratar om en text.
Visa hur det syns och hörs	Visa draget med en elev vid stoppet. Skriv på tavlan hur det syns, som att vända sig mot den som pratar, och hur det låter, som ”Jag håller med, och”.
Prova på	Eleverna prövar draget i parsamtalet. Du går runt, lyssnar efter det och skriver det du hör på lyssningsbladet, med elevernas ord.
Reflektera och ge återkoppling	I Avsluta frågar du: ”Vad sa din kamrat som fick dig att tänka nytt?” och ”Hur gick det att följa samtalsreglerna i dag?” Säg sedan vad du hörde, till exempel ”Mustafa byggde vidare på Livs tanke om garaget, och då förstod ni varför Pricken kom hem i dag.”

Så lär du gruppen att samtala som pdf: Så lär du gruppen att samtalaWord: Så lär du gruppen att samtala

Beröm det eleverna gör i samtalet, med deras egna ord, och säg vad det gav, till paret eller till hela gruppen.

Eleverna leder samtalet: pass 2 i vecka 6–⁠8

I vecka 6–⁠8 leder eleverna gruppens samtal i pass 2. Passet har samma delar och tider som förut, och du läser fortfarande texten högt. Eleverna turas om att leda samtalet, så att en ny elev leder varje fråga. Den som leder har frågorna på samtalskortet som stöd, och du lyssnar. Bestäm före passet vem som tänker högt vid stoppet och vem som leder vilken fråga, och skriv namnen vid frågornas nummer på tavlan.

Delen	Eleverna	Du
Möt texten	Väljer var sitt samtalsdrag ur samtalskortet att pröva i dag	Säger vilket tankesteg ni ska öva och visar på tavlan vem som leder vilken fråga
Läs och tänk	En elev tänker högt vid stoppet med tankekortet innan paren samtalar. I parsamtalet prövar var och en sitt samtalsdrag	Pekar på nästa steg på tankekortet om eleven fastnar
Samtala om texten	Den som leder läser frågan högt och frågar ”Vad tror du?” och ”Hur vet du det?” Hen ser till att alla har pratat en gång innan någon pratar en tredje gång	Lutar dig tillbaka och skriver det du hör på lyssningsbladet. Frågar den som leder vilken fråga på samtalskortet som kan hjälpa när samtalet stannar. Ställer sist en av textens öppna frågor

Bänkboken: pass 3 i vecka 6–⁠8

I vecka 6–⁠8 läser eleverna en sida i sin egen bänkbok i pass 3, i stället för metodens text. Passet har samma delar och tider som förut. Eleven läser där hen är i boken och sätter en post-it-lapp med ett frågetecken där något inte står, eftersom man inte stryker under i en bok. Du förbereder inget stopp, eftersom eleven ska hitta sitt ställe själv. Be eleverna ta med bänkboken, och lägg fram post-it-lappar och ett ledtrådsblad till varje elev. Eleven lämnar ledtrådsbladet till dig. Lappen sitter kvar i boken, och eleven får sätta fler när hen läser vidare. I passen med bänkboken lyssnar du på alla, så att lyssningsbladet visar varje elev när du bestämmer om insatsen ska sluta.

Delen	Eleverna	Du
Möt texten	Säger till sin kamrat vad boken handlar om och var hen är i den	Säger att ni ska stanna där något inte står
Läs och tänk	Läser en sida tyst, eller tillsammans med sin kamrat i en av deras böcker, och sätter lappen där något inte står. Fyller i ledtrådsbladet för det stället och skriver boken och sidan vid Fråga	Frågar den som inte hittar ett ställe ”Vad står inte här?” och pekar på Stanna på tankekortet
Samtala om texten	Läser sitt ställe högt, säger ”Jag tror att” och visar ledtråden. Kamraterna frågar ”Hur vet du det?” och ”Kan det vara något annat?” Är ni fler än fyra tar paren det först	Skriver det du hör på lyssningsbladet, och skriver Stanna i sista kolumnen när eleven inte hittade ett ställe själv. Frågar sist ”Vad undrar du nu om din bok?”

Samtalet i olika former

Parsamtalet och gruppens samtal är grunden. Ibland behöver samtalet en annan form, när samma elever alltid pratar, när gruppen är ny eller när ni behöver röra på er. En form i tabellen Samtalet i olika former ersätter rundan och en av frågorna i Samtala om texten.

Formen	Så gör ni	Passar när
Rondellen	Alla tänker en stund och skriver ett stödord. Sedan säger var och en en tanke om texten, i tur och ordning runt bordet, och nästa bygger vidare eller tänker annorlunda. Den som inte är redo säger ”Pass” och får ordet sist. Rundan i varje pass är en kort Rondell, och är ni fler än fyra gör ni den i par.	några brukar vara tysta, eller gruppen är ny
Ping-pong med ledtrådar	Paret turas om att säga en ledtråd var ur texten, tills ingen hittar fler. Sedan lägger de ihop ledtrådarna och säger vad de visar.	ni övar Det står och att slå ihop ledtrådar
Läs och fråga	Var och en skriver en egen fråga om något som inte står i texten, och gruppen samtalar om frågorna, en i taget.	eleverna är vana vid frågorna och kan ställa egna
Fråga författaren	Ni frågar er vad författaren vill att ni ska lista ut, till exempel ”Varför skriver författaren att Hiba håller kvar ryggsäcken?”	texten har en vändning, eller slaget Det som menas
Berätta mera!	Eleverna står upp och byter kamrat två eller tre gånger. Var och en säger sin tanke, och kamraten säger ”Berätta mera!”	gruppen är sex till åtta och behöver röra på sig
Två svar	Du väljer en fråga där texten stöder flera svar. Två par kommer fram till var sitt svar, och gruppen prövar båda mot texten. Är ni två eller tre, kommer var och en fram till ett svar.	eleverna ska se att olika erfarenheter ger olika svar

Samtalet i olika former som pdf: Samtalet i olika formerWord: Samtalet i olika former

Byt form högst en gång i veckan, så att eleverna hinner lära sig den.

Exempel: så går ett pass till

Texten läraren valt: Det är pass 1 i vecka 2, och gruppen har fem elever i åk 5. Texten är Skrapet på dörren, text 2 på nivån Mellan, om katten Pricken som kommer hem efter tre dagar.

Förra veckans lyssningsblad visade att Aron och Ebba gissade utan ledtråd. Texten i pass 3 var Längst bak, och på frågan om varför berättaren inte hänger upp jackan sa Aron att hen fryser och Ebba att hen glömde, och ingen av dem pekade i texten. Därför visar läraren Det står extra noga den här veckan, och hon har valt en text med tre tydliga ledtrådar. Veckans samtalsdrag är att ta med det man har varit med om och att fråga ”Kan du säga mer?”

Läraren skriver startmeningen på tavlan: ”Gungorna gungade fortfarande, och under rutschkanan låg en ensam sko.” Sanna säger att det står att gungorna gungar. Mustafa vet att en gunga fortsätter en stund när någon har hoppat av. Sedan säger var och en ”Jag tror att” till sin kamrat, och Liv säger till Aron: ”Jag tror att någon nyss har sprungit därifrån, för gungorna gungar.”

Läraren frågar hur man kan se var någon har varit, om ingen berättar det. Sedan läser hon högt och stannar vid den blå fläcken. ”Vänta, här står inte var Pricken har varit. Jag ser framför mig hur Elias kliar honom bakom örat. Det står sågspån, och det står en blå fläck som fortfarande var klibbig. Stryk under båda med mig. Jag vet att det finns sågspån där man bygger, och att färg tar tid att torka. Alltså tror jag att han har varit där någon bygger och målar.” Hon sätter ett frågetecken vid stoppet, skriver ledtrådarna i ledtrådsbladet på tavlan och säger: ”Så tänkte jag. Vem tänker annorlunda? Säg det till din kamrat.” Ebba säger till Sanna att han har varit i ett garage, för det står sågspån, och Sanna frågar: ”Kan du säga mer? Vad tror du om färgen?” Läraren läser vidare, och vid målarburken säger Aron: ”Där står det ju!”

Gruppen börjar delen Samtala om texten med en runda. Mustafa säger: ”Jag tror att pappa vet något, för han ler.” Ingen hade frågat om det, och läraren säger: ”Det hade jag inte tänkt på, Mustafa. Vi tar med oss det.” Vid fråga 3, varför Pricken kom hem just i morse, säger läraren att svaret inte står i texten och att de får lista ut det, och paren pratar först. Ebba säger att han var hungrig, och när läraren frågar ”Hur vet du det?” pekar hon på de två skålarna mat. Liv säger: ”Jag tänker annorlunda. Vår katt blev instängd i ett förråd en gång. Jag tror att Pricken var instängd hos grannen, för garagedörren står på glänt.” Mustafa bygger vidare med att grannen kom hem i går kväll. Läraren säger att tankarna håller ihop, för tre dagar i ett garage gör en katt hungrig. Sist frågar hon varför pappa vill baka en sockerkaka i dag, en fråga hon inte själv har svaret på. Sanna tror att det är för att fira att Pricken är hemma, och Aron att kakan är till grannen, för grannen kom hem i går.

I Avsluta säger var och en en slutsats och sin ledtråd, och vad en kamrat sa som fick hen att tänka nytt. Aron säger: ”Han var i garaget, för sågspånet och färgen. Liv fick mig att tänka på garaget.” Efteråt skriver läraren att Aron och Ebba pekade på ledtrådar med hennes hjälp, att Mustafa slog ihop två och att Liv tog med något hon har varit med om. I pass 2 får Aron och Ebba börja vid stoppet.

När eleven fastnar

Att läsa mellan raderna är svårt, och tystnad betyder ofta att eleven tänker. Ge tanketid först, och låt eleven säga sin tanke till en kamrat om det är lättare. Ge sedan minsta möjliga stöd.

Fråga alltid först:

Vad i texten får dig att tänka så?

Vad vet du sedan innan?

En stödtrappa att gå uppför i stunden. Ge inte nästa steg förrän de har prövat det föregående:

Läs om meningen strax före och strax efter.
Be eleven se scenen framför sig och säga vad hen ser och hör.
Peka på en ledtråd och fråga vad den kan betyda.
Koppla till något eleven själv har varit med om, och gå sedan tillbaka till texten.
Låt en kamrat säga sin tanke, och fråga vad eleven vill lägga till.
Erbjud två tolkningar och låt eleven välja och visa sin ledtråd.
Tänk högt en gång till, som i pass 1.

Låt eleven hitta ledtråden själv, också när det tar tid.

Lärarens roll: tänka högt, leda samtalet, tona ut

Din roll ändras under veckan. I pass 1 gör du tänkandet synligt. I pass 2 leder du samtalet och låter eleverna prata med varandra, och i vecka 6–⁠8 leder eleverna det. I pass 3 håller du dig tillbaka, frågar, lyssnar och ger respons på hur eleverna tänkte. Du är samtalsledaren som hjälper eleverna att utforska texten, och du ger dem inga färdiga svar. Fyll inte tystnaden med svaret.

Gör så här

Tänk högt och visa hela vägen, också när du tvekar eller undrar.
Ge gott om tanketid.
Låt eleverna prata med varandra, och luta dig tillbaka.
Ställ frågor som du inte själv har svaret på.
Be om ledtråden till alla tankar, också till dem som håller.
Välkomna olika svar som texten stöder, och beröm en ny idé som håller.
Skriv ner det eleverna säger med deras ord.
Tona ut din hjälp över veckan.

Undvik

Att ge svaret när eleven tvekar.
Att ställa en mellan raderna-fråga innan du har visat hur du tänker.
Att påminna om det eleven vet och sedan gå vidare.
Att rätta eleven utan att fråga hur hen tänkte.
Att låta varje svar gå till dig, som fråga och svar i tur och ordning.
Att fråga ”Håller alla med?”, som säger att det finns ett enda rätt svar.
Att bara fråga efter ledtråden när du tvivlar på svaret.
Att läsa svaren under Lärarens sidor som de enda rätta.
Att hålla kvar samma stöd hela vägen.

Var hittar du texterna?

Metodens texter står under Materialet. Varje nivå, Lättläst, Mellan och Avancerad, har sina texter, och varje text står på ett eget blad med frågorna under. Översikten under Lärarens sidor visar vad eleven listar ut i varje text, frågornas slag, svårigheten och om texten har en vändning. Varje text har en egen sida med stoppet, hur du kan tänka högt och två öppna frågor. Välj den text som passar veckans tankesteg. Texterna finns också på sidan Ta fram en lästext. Där väljer du nivå, visar en text i taget stort och skriver ut de texter du vill ha, och där finns lärarhandledningen till texterna. Tjugo av texterna, sex eller sju på varje nivå, är skrivna i en känd författares stil, och lärarens sida säger vems stil det är och vilken bok gruppen kan läsa vidare i. Texterna räcker till ungefär åtta veckors pass. Två texter på nivån Avancerad, Kvart i åtta och Samma sak, handlar om en förälder som har det svårt, så ta dem inte samma vecka.

Vill du ha fler texter, tar du dem ur serien Mellan raderna av Monica Karlsson och Liselotte Ståhl (Studentlitteratur). Serien består av fyra böcker med kopieringsunderlag. Efter nivån Lättläst passar Mellan raderna lättläst och sedan Vad står det mellan raderna? Efter Mellan passar Mycket mer mellan raderna, och efter Avancerad passar Mellan raderna avancerad. Facit finns hos förlaget eller i boken. Böckernas frågor står utan rubriker. Sortera dem i på, mellan och bortom raderna innan passet, och bestäm stoppet. Skriv sedan hur du tänker högt, med tankestegen och ledtrådar som står före stoppet, och två öppna frågor, som under Lärarens sidor. Byt till en svårare text eller bok när eleverna klarar slutsatsen med mindre stöd. Du kan också skriva egna texter, som tabellen Så skriver du en egen text visar.

Ta fram en lästext

Välj en text per pass som uppfyller tre krav:

Lagom nivåEleverna klarar frågan på raderna ganska lätt

Något att samtala omTexten lämnar något osagt som ger mer än en tanke

Rätt längdTexten hinns med i lugn takt på ett pass

Materialet ligger efter grunden, nivå för nivå, där varje text har en egen sida. Texterna att skriva ut finns i egna filer, en för varje nivå, i tabellen under Ladda ner och skriv ut.

Så skiljer sig nivåerna

Passen, samtalet och cykeln är desamma på alla tre nivåer, och samtalsdragen kommer i samma ordning, vecka för vecka, på alla nivåer. Nivåerna skiljer sig i hur långa texterna är, hur många frågor som går mellan raderna och hur mycket eleverna läser själva. Välj nivå efter gruppen, och blanda gärna.

Vad	Lättläst	Mellan	Avancerad
Texten	6–⁠10 korta rader, en mening eller en fras per rad	2–⁠3 stycken	3 stycken
Frågorna	fyra, två av dem mellan raderna	fyra eller fem	fem eller sex, tre eller fyra mellan raderna
Tankestegen	du visar alla sex, eleverna börjar med tre	alla sex	alla sex
Pass 3	eleverna läser i par, eller du läser högt för den som behöver	eleverna läser själva eller i par	eleverna läser själva, och den som avkodar mödosamt i par
Ledtrådsbladet	ett ord eller en bild i varje ruta	en ledtråd ur texten, gärna två	två ledtrådar ur texten
Kartläggningen	du läser texten högt först	eleven läser själv, och du läser högt för den som avkodar mödosamt	eleven läser själv, och du läser högt för den som avkodar mödosamt

Så skriver du en egen text

När metodens texter är slut kan du skriva egna. Gör så här.

Vad	Så gör du
Huvudsaken	Bestäm det läsaren ska lista ut, som en känsla, en orsak, var de är eller vad någon egentligen menar. Det står aldrig i texten. Lämna gärna plats för mer än ett svar som texten stöder, så att eleverna har något att pröva i samtalet.
Ledtrådarna	Välj tre ledtrådar av olika sort: något personen gör, något hen säger eller inte säger och en sak, en plats eller en tid. Ingen avslöjar huvudsaken ensam.
Scenen	Skriv en scen med människor som pratar, och lägg ledtrådarna tidigt, i mitten och sist. Låt något vara konstigt eller upprepas, så att läsaren stannar.
Provet	Täck alla ledtrådar utom en. Går huvudsaken fortfarande att se, gör den ledtråden svagare. Med alla ledtrådar ska en elev på nivån kunna komma fram till huvudsaken.
Frågorna	Skriv fyra till sex frågor: en på raderna, två till fyra mellan raderna som slutar med ”Hur vet du det?” och en bortom raderna. Ingen fråga får avslöja svaret på en annan. Skriv också två öppna frågor som du inte själv har svaret på.

Progression över insatsperioden

Varje vecka börjar i pass 1 med att du visar, och det du hörde i pass 3 bestämmer vad du visar. Veckornas fokus är ett förslag på ordning när du inte har hört något annat. Varje vecka har också ett samtalsdrag, en rad på samtalskortet, som du visar i pass 1 och eleverna prövar i parsamtalet. Dragen kommer i samma ordning på alla nivåer. Gruppen tar nästa drag när den klarar det som står under Gå vidare när, och annars tar ni samma drag en vecka till med nya texter. Välj texter där frågorna har veckans slag, som översikten under Lärarens sidor visar. Planera åtta veckor. Sluta efter vecka 6 eller 7 när lyssningsbladet visar att eleverna själva hittar ett ställe i bänkboken och att ledtråden står utan h. Tar ni ett drag en vecka till, hinner ni inte alla veckorna 6–⁠8, men ni tar minst en av dem. I de veckorna leder eleverna samtalet och läser i sin egen bänkbok.

Vecka	Fokus	Lärarens roll	Eleverna blir bättre på
1	Eleverna lär sig vad det är att läsa mellan raderna och övar Det står, Jag vet och Alltså tror jag med slagen Känsla och Vem. Samtalsdraget är samtalskortets två första rader, att säga ”Jag tror att” och en ledtråd och att fråga ”Vad tror du?” och ”Hur vet du det?”	Ni säger samtalsreglerna i Starten i pass 1, och du förklarar frågornas tre grupper vid den första frågan. I pass 2 visar du parsamtalet med en elev vid stoppet. Du tänker högt länge i pass 1	Att säga ”Jag tror att” och visa ledtråden när kamraten frågar ”Hur vet du det?” De säger också om svaret står i texten eller om de listar ut det. Gå vidare när lyssningsbladet från pass 2 och 3 visar att de flesta i gruppen säger ”Jag tror att” och en ledtråd.
2	Ni övar Stanna och Se det framför dig med slagen Var och när och Varför. Samtalsdraget är att ta med det man har varit med om och att fråga ”Kan du säga mer?”	Du visar var och varför du stannar. I pass 2 säger du vad paren ska samtala om vid stoppet	Att stanna där något inte står och att knyta det de har varit med om till en ledtråd när de drar en slutsats. Gå vidare när lyssningsbladet från pass 2 och 3 visar att de flesta i gruppen knyter något de har varit med om till en ledtråd.
3	Ni övar att slå ihop flera ledtrådar med slaget Före och efter. Samtalsdraget är att bygga vidare med ”Jag håller med, och”. På nivån Avancerad tar du Samma sak en annan vecka än Kvart i åtta	Du visar två ledtrådar som bara tillsammans ger svaret	Att slå ihop två ledtrådar till en slutsats och att bygga vidare på en kamrats tanke med ”Jag håller med, och”. Gå vidare när lyssningsbladet från pass 2 och 3 har ordet vidare och en kamrats namn hos de flesta i gruppen.
4	Ni övar Stämmer det? och slaget Det som menas. Samtalsdraget är att säga ”Jag tänker annorlunda” och att fråga ”Kan det vara något annat?”	Du tänker högt kortare. I pass 2 säger en elev varför ni stannar, innan paren samtalar	Att säga ”Jag tänker annorlunda” och visa sin ledtråd, och att pröva om en tanke stämmer med resten av texten. Gå vidare när lyssningsbladet från pass 2 och 3 har ordet annorlunda och en kamrats namn hos de flesta i gruppen.
5	Ni övar Stämmer det? och slaget Det som menas. Samtalsdraget är att pröva en ny riktning med ”Tänk om” och att fråga ”Stämmer det med texten?”	Du tänker högt kortare. I pass 2 säger en elev varför ni stannar, innan paren samtalar	Att pröva en ny riktning med ”Tänk om” och visa en ledtråd som talar för eller emot den. Gå vidare när lyssningsbladet från pass 2 och 3 visar att de flesta i gruppen säger ”Tänk om” och prövar tanken mot en ledtråd.
6–⁠8	Ni övar slaget Ordet i metodens texter med det slaget i pass 1 och 2, och i pass 3 läser eleverna en sida i sin egen bänkbok. Eleverna leder parsamtalet själva, väljer samtalsdrag på samtalskortet och ställer egna frågor om sin bänkbok	En elev tänker högt vid stoppet i pass 2, och eleverna leder gruppens samtal efter paren. Du följer upp om eleverna stannar själva	Att själva leda gruppens samtal i pass 2 och att hitta ett ställe i sin egen bänkbok där något inte står och visa ledtråden utan din hjälp.

Följ upp effekten

Följ effekten varje vecka med lyssningsbladet, och gör kartläggningen före och efter med två lika svåra texter. Kartläggningen är inget samtal. Den mäter om eleven på egen hand drar en slutsats som texten stöder och visar ledtråden, och i passen ger du inga poäng. Får eleven två poäng utan h på både fråga 2 och fråga 3, och står ledtråden utan h på det sista lyssningsbladet, är eleven klar med insatsen. Har eleven fler poäng än före men är inte klar, går eleven en period till, och du börjar med det tankesteg som oftast saknades på lyssningsbladet. Har eleven lika många poäng som före eller färre, tar du upp det med elevhälsan och ser efter om eleven först behöver träna avkodningen eller ordförrådet, till exempel i TIL i grupp eller Ordverkstad i grupp.

Före insatsen	Varje elev gör kartläggningens text före enskilt med dig. Ställ ingen fråga före läsningen, och stanna inte. På nivån Lättläst och för den som avkodar mödosamt läser du texten högt först, och sedan läser eleven själv. Eleven svarar muntligt, och du skriver poängen i Kartläggningens protokoll. Fråga tillbaka bara om eleven inte svarar, och skriv då ett h efter poängen. Klarar eleven inte fråga 1, är nivån för svår, och eleven gör kartläggningen på nivån under. Välj gruppens nivå så att alla klarar fråga 1, som kravet Lagom nivå säger.
Varje vecka	Du läser frågetecknen i pass 3 och lyssningsbladet från pass 2 och 3, och ser också vem som använde veckans samtalsdrag. Nästa vecka visar du ett tankesteg efter det du hörde. Gissar eleverna utan ledtråd, visar du Det står. Letar de bara efter ord, visar du Jag vet. Läser de förbi stoppet, visar du Stanna.
Efter sex till åtta veckor	Varje elev gör kartläggningens text efter, som är lika svår, enskilt med dig. Du gör den som kartläggningen före och sätter poängen och h på samma sätt. Jämför poängen i Kartläggningens protokoll. Se om ledtråden står utan h på det sista lyssningsbladet, och jämför det med lyssningsbladen från vecka 1 och 2. Titta sedan i elevens bänkbok. Har hen satt lappar där något inte står också utanför passen, och kan hen säga ledtråden vid en av dem?

Veckans cykel

Bladet gäller veckans tre pass. Före och efter passet skriver du på passets rad, och efter pass 3 också det flest elever gjorde enligt lyssningsbladet. De första veckorna kryssar du det som ska med. Det du hör i pass 3 bestämmer vad du visar nästa vecka.

SNABBMALL · Textsamtal i grupp

Vecka Eleverna

Tankesteget jag visar i pass 1 och samtalsdraget

Passen

Pass 1–⁠3 Datum1–⁠3 Datum
Före: det eleverna ska lära sig i dag Det de listar ut i texten och ur vilka ledtrådar.
Efter: det eleverna sa, vem som byggde vidare och vem som var tyst
Nästa gång

Det här ska med i varje pass Kryssa efter passet de första tre veckorna.

I pass 1 tänkte jag högt hela vägen, och sedan tog eleverna över.
Alla sa en tanke innan någon pratade en tredje gång.
Jag frågade ”Hur vet du det?” också när jag höll med.

Sist i veckan Läs raderna och kryssen ovanför.

Det här gör eleverna nu själva eller med mindre stöd

Nästa vecka visar jag

Gissar eleverna utan ledtråd, visar du Det står. Letar de bara efter ord, visar du Jag vet. Läser de förbi stoppet, visar du Stanna. Vecka 1 visar du Det står, Jag vet, Alltså tror jag och samtalskortets två första rader.

Bladet som pdf: Veckans cykelWord: Veckans cykel

Checklista inför passet

Valt tankesteg och samtalsdrag ur Veckans cykel.
Läst texten och sidan om den, och övat på att tänka högt.
Bestämt paren och vem som är A och B.
Skrivit startmeningen och kopierat texten.
Lagt fram tankekortet, samtalskortet och ledtrådsbladen.

Kort om grunden

Att göra en inferens är att föra samman två eller fler uppgifter i en text, eller texten och det man vet, till något som inte står utskrivet, och frågan ”Hur vet du det?” får eleven att peka på ledtråden (Kispal, 2008). Elever som avkodar hyfsat men behöver stöd i att förstå det de läser vinner på undervisning i inferenser (Cain och Oakhill, 1999; Elleman, 2017), tydligast när de ser vad som kommer från texten och vad som kommer från läsaren själv (Elbro och Buch-Iversen, 2013). I flera modeller för samtal om texter pratar eleverna mer och förstår bättre, fast beläggen för att samtalet ensamt ger bättre inferenser är svagare (Murphy m.fl., 2009), och elever som behöver stöd läser mer som erfarna läsare när kamraternas tänkande blir synligt för dem (Langer och Close, 2001). Samtalet växer med autentiska frågor och en lärare som bygger vidare på elevens svar (Nystrand, 2006; Soter m.fl., 2008), utforskande samtal går att lära ut (Wegerif, Mercer och Dawes, 1999), och i en läsande gemenskap pratar eleverna om texter med varandra, där flera tolkningar kan hålla när texten stöder dem (Cremin m.fl., 2009; Rosenblatt, 1988). Metoden bygger därför på att läraren tänker högt och lämnar över tänkandet till samtalet steg för steg (Pearson och Gallagher, 1983; Fohlin och Wilson, 2025).

Bygger på Cain och Oakhill (1999), Chambers (1993), Cremin m.fl. (2009), Elbro och Buch-Iversen (2013), Elleman (2017), Fohlin och Wilson (2025), Hempel-Jorgensen m.fl. (2018), Kispal (2008), Langer och Close (2001), Murphy m.fl. (2009), Nystrand (2006), Pearson och Gallagher (1983), Rosenblatt (1988), Soter m.fl. (2008) och Wegerif, Mercer och Dawes (1999), samt Skolverkets Lärportalen om textsamtal och litteratursamtal och guiden UTFORSK från Karlstads universitet.

Bilderna i filmerna och figurerna På bordet: Fluent Emoji, © Microsoft Corporation, MIT-licens.

Samtalet i forskningen: det forskarna såg

Här står forskningen om samtal och läsande gemenskaper som den lät i klassrummen. Studierna om läsande gemenskaper följde lärare och elever utan kontrollgrupp, så de visar hur det kan bli och inte hur stor effekten är.

Forskningen	Det forskarna såg	Så gör metoden
Chambers (1993)	En grupp åttaåringar kom inte vidare med en bilderbok förrän läraren frågade vad de inte förstod. Då sa en pojke att huvudpersonen drömde, och resten av gruppen tog tanken till sig. Chambers skriver att vi inte vet vad vi tänker förrän vi hör vad vi säger.	Eleverna säger sina tankar högt, också de ofärdiga, och börjar med ”Jag tror att”.
Cremin m.fl. (2009)	Lärarna i studien läste mer själva och läste högt för klassen, och omkring 40 procent av dem berättade för eleverna om sin egen läsning och om vilka känslor en text väckte hos dem. Eleverna började prata om texterna med varandra på egen hand, och lärarna var med i samtalen och hade både något att säga och något att lära sig.	Du tänker högt som en läsare i pass 1, också när du undrar, och håller tillbaka din tolkning vid de öppna frågorna.
Langer och Close (2001)	Elever som behövde stöd i läsningen läste mer som erfarna läsare i samtal där kamraternas tänkande blev synligt för dem.	Paren och gruppen tänker högt, så att alla hör hur de andra tänker.
Murphy m.fl. (2009)	En sammanställning av studier om samtal kring texter visade att eleverna pratade mer och lärarna mindre i flera samtalsmodeller, och att eleverna förstod bättre. Att samtalet ger bättre slutsatser var svagare belagt.	Samtalet är formen, och tankestegen och ”Hur vet du det?” tränar slutsatserna.
Wegerif, Mercer och Dawes (1999)	Barn som var åtta och nio år och lärde sig att säga vad de trodde, ge skäl och pröva varandras idéer resonerade bättre, också när de arbetade ensamma.	Du lär gruppen att samtala med ett samtalsdrag i veckan, som i tabellen Så lär du gruppen att samtala.
Rosenblatt (1988)	En text har ingen enda rätt tolkning, men alla tolkningar håller inte. De som texten stöder kan stå bredvid varandra.	Eleverna får svara olika när de har varit med om olika saker, och ni prövar varje tanke mot texten.
Hempel-Jorgensen m.fl. (2018)	I skolor där läsningen blev en prestation ställde lärarna frågor till utpekade elever om det som stod i texten, och forskarna såg ett informellt samtal om en text bara en gång. Där läraren ställde öppna frågor och lät eleverna prata i par först, pratade eleverna om personerna och handlingen.	Du ställer öppna frågor, paren pratar först, och ingen får poäng i samtalet.

Materialet

Här finns tankekortet, samtalskortet, samtalsreglerna, startmeningarna och metodens texter på varje nivå, med kartläggningens text före och efter. Varje text står på ett eget blad som en sida i en bok, med frågorna under texten och nivån längst ned, och svaren och de öppna frågorna står under Lärarens sidor för nivån, så att de inte kommer med på elevens kopia. Kopiera bladet till varje elev och till dig. Eleven skriver sitt namn på baksidan, så att du vet vems frågetecken och understrykningar du läser. Ledtrådsbladet, lyssningsbladet och kartläggningens protokoll står i planeringsmallarna.

I ledtrådsbladet skriver eleven ledtrådarna ur texten i rutan Det står, gärna två, det hen vet i rutan Jag vet och sin slutsats i rutan Alltså tror jag. På nivån Lättläst räcker ett ord eller en bild i varje ruta. I lyssningsbladet skriver du det eleven sa med elevens ord, ledtråden med ett h efter om den kom med din hjälp, och det tankesteg som saknades. Bygger eleven vidare på en kamrat, skriv ordet vidare och kamratens namn i kolumnen Det eleven sa, och tänker hen annorlunda, skriv ordet annorlunda och namnet. Lyssningsbladet ligger också framme i pass 2, när paren samtalar vid stoppet.

Elevens material står i Andika, ett gratis typsnitt från SIL som är gjort för att vara lätt att läsa. Ladda ner det på software.sil.org/andika och använd det när du gör egna kort och blad.

Texterna finns också i egna filer, en för varje nivå och en för alla nivåer: bara texterna, eller texterna med lärarens sida. Filerna finns på niclasfohlin.se/stodundervisning/textsamtal-i-grupp, och varje text har en egen sida där.

Lärarhandledning: Läs mellan raderna tillsammans

Två sidor för hela klassen Pdf: Lärarhandledning: Läs mellan raderna tillsammans Word: Lärarhandledning: Läs mellan raderna tillsammans

Lättläst25 texter och 2 för kartläggningen

Lärarens sidor: Lättläst

Här är texterna på nivån Lättläst och kartläggningens två. Tabellen visar vad varje text handlar om, vad eleven ska lista ut, vilka slags frågor mellan raderna texten har, hur svår den är och om den har en vändning eller är känslig. Efter tabellen har varje text en egen sida med det du behöver i passet: det som står mellan raderna, var du stannar, vad du säger när du tänker högt, svaren och två öppna frågor till samtalet. Frågorna står på elevens blad, så ha din kopia bredvid.

Texten	Handlar om	Eleven listar ut	Frågornas slag	Svårighet
1. Staketet	Amina på skolgården under rasten.	hur någon känner sig	Vem (syftning), Känsla	1, enkel
2. Elva prickar	Nils och en vuxen i ett rum, där Nils ligger i en stol som åker bakåt.	var och när det händer	Var och när, Känsla	1, enkel
3. Tio minuter	Sigrid öppnar en dörr hemma en stund innan mamma kommer.	vad som hände innan, eller vad som händer sedan	Före och efter, Vem	1, enkel
4. Hunden med glasögon	Theo och morfar en dag när Theo läser.	var och när det händer	Var och när, Känsla	1, enkel
5. Bara vinden	Elsa och Milo i ett tält en natt, när något låter utanför.	vem någon är	Känsla, Vem	2, medel, vändning
6. Den nya luggen	Tilde och Noel, när Tilde frågar vad Noel tycker.	vad någon egentligen menar	Det som menas (två frågor)	2, medel, känslig
7. Den tomma plåten	Juni och mormor hemma hos mormor.	vem någon är	Känsla, Vem	2, medel
8. Den där strumpan	Otto och hans syster Freja, vid dörren till Frejas rum.	varför något händer, eller vad någon vill	Varför, Känsla	2, medel
9. Högst upp	Kasper och Ester vid ett hopptorn en varm dag.	vad ett ord betyder just här	Ordet, Varför	2, medel, känslig
10. Det blå papperet	Ibrahim och farbror, när Ibrahim öppnar ett paket.	vad någon egentligen menar	Det som menas, Varför	2, medel, känslig
11. Handskarna	Hanna och farmor efter en match.	hur någon känner sig	Ordet, Känsla	2, medel
12. Skramlet i hallen	Lea skriver i sin dagbok en tidig morgon.	varför något händer, eller vad någon vill	Vem (syftning), Varför	2, medel, känslig
13. Listan	Jonna och jag-berättaren vid en lista på dörren till gympasalen.	hur någon känner sig	Känsla, Varför	3, svår
14. Ny regel	Yara skriver i sin dagbok om en kväll hemma med pappa.	vad som hände innan, eller vad som händer sedan	Före och efter, Det som menas	3, svår
15. Hassans jacka	En dagbokssida en kväll, dagen före en utflykt.	vad som hände innan, eller vad som händer sedan	Före och efter (två frågor)	3, svår
16. Strax	Vilja och pappa hemma, när Vilja vill gå ut. I Gunilla Bergströms stil.	vad någon egentligen menar	Det som menas, Känsla	1, enkel
17. Inte än	Lova och moster väntar i en kö.	var och när det händer	Var och när, Känsla	1, enkel
18. Benen på ryggen	Valter och morfar i hallen hemma.	vad ett ord betyder just här	Ordet, Känsla	1, enkel
19. Skeden	Grävlingen och skatan i skogen. I Jon Klassens stil.	vem någon är	Vem, Det som menas	2, medel
20. Tackfisken	Einar och hans katt i köket på en liten gård. I Sven Nordqvists stil.	varför något händer, eller vad någon vill	Före och efter, Varför	2, medel
21. Längst in i frysen	Lappar på kylskåpet hemma hos Nadia och Idris.	vad någon egentligen menar	Vem (syftning), Det som menas	2, medel
22. Hinken	Sorken och igelkotten en dag när de ska bada. I Arnold Lobels stil.	hur någon känner sig	Känsla, Varför	2, medel
23. Det kan jag lova	Berättaren, Märta och pappa en dag på en gård. I Astrid Lindgrens stil.	vad som hände innan, eller vad som händer sedan	Före och efter, Det som menas	2, medel
24. Över häcken	Molly och grannen vid häcken mellan deras trädgårdar. I Roald Dahls stil.	vad ett ord betyder just här	Ordet, Varför	3, svår
25. Ingen såg	Ett barn skriver i sin dagbok om en dag i parken.	vad som hände innan, eller vad som händer sedan	Varför, Före och efter	3, svår, vändning, känslig
Kartläggning före: Bland vagnarna	Alva på ett stort ställe med mycket folk.	hur någon känner sig	Känsla, Var och när	före insatsen
Kartläggning efter: Bilden till mormor	Viggo på ett annat stort ställe med mycket folk.	hur någon känner sig	Känsla, Var och när	efter insatsen

Så väljer du text · Lärarens sidor: Lättläst

Veckans slag: Välj en text med frågor av veckans slag, som progressionen visar: Känsla och Vem i vecka 1, Var och när och Varför i vecka 2, Före och efter i vecka 3, Det som menas i vecka 4–⁠5 och Ordet i vecka 6–⁠8. Metodens texter räcker till ungefär åtta veckors pass. Varje nivå har fyra texter med slaget Ordet till pass 1 och 2 i vecka 6–⁠8. Är de slut, tar du en text med ett slag som gruppen behöver öva mer. I pass 3 läser eleverna i sin egen bänkbok. Vill du ha fler texter, tar du dem ur serien Mellan raderna eller skriver egna.
Svårigheten: Börja med svårighet 1, och ta 2 eller 3 när gruppen klarar slutsatsen med mindre stöd. En text med vändning får eleverna att tänka om mot slutet. En känslig text har en rad om det på sin sida. Läs raden före passet, och ta inte två texter om samma slags svåra sak samma vecka.
Nivåerna: Välj nivå efter gruppen, och blanda gärna, till exempel en text på Lättläst när ni övar ett nytt tankesteg och en på Mellan när det sitter. Läser äldre elever på Lättläst, börja med Handskarna i vecka 1, fast den har svårighet 2, och ta Den nya luggen och Högst upp när veckans slag passar. Av texterna 16–⁠25 passar fyra också äldre elever: Skeden, Längst in i frysen, Över häcken och Ingen såg. Ta gärna en text från Mellan i pass 1 och 2, när du läser högt.

Lättläst att skriva ut

Bara texterna Pdf: Lättläst: bara texterna Word: Lättläst: bara texterna
Med lärarens sida Pdf: Lättläst: texterna med lärarens sida Word: Lättläst: texterna med lärarens sida

Mellan25 texter och 2 för kartläggningen

Lärarens sidor: Mellan

Här är texterna på nivån Mellan och kartläggningens två. Tabellen visar vad varje text handlar om, vad eleven ska lista ut, vilka slags frågor mellan raderna texten har, hur svår den är och om den har en vändning eller är känslig. Efter tabellen har varje text en egen sida med det du behöver i passet: det som står mellan raderna, var du stannar, vad du säger när du tänker högt, svaren och två öppna frågor till samtalet. Frågorna står på elevens blad, så ha din kopia bredvid.

Texten	Handlar om	Eleven listar ut	Frågornas slag	Svårighet
1. Längst bak	Berättaren och pojken i bänken framför, i klassrummet och på skolgården under en dag.	hur någon känner sig	Varför, Känsla	1, enkel, känslig
2. Skrapet på dörren	Elias och pappa hemma en tidig morgon.	var och när det händer	Var och när, Före och efter	1, enkel, känslig
3. Mössan	Moa och Kian vid ett staket under en klassresa.	vem någon är, eller vem ett ord syftar på	Vem (syftning), Var och när, Känsla	1, enkel
4. Vid samma bord	Ines och Malte vid samma bord under en mattelektion.	vad ett ord betyder just här	Varför, Ordet	1, enkel, känslig
5. Bänken	Hedda, Tobias och Isak i ett klassrum.	vem någon är	Varför (två frågor), Vem	2, medel, vändning
6. Till författaren	Bilal skriver ett brev en kväll hemma.	hur någon känner sig	Känsla, Varför (två frågor)	2, medel
7. Kartongen	Samir och mormor vid en gammal kartong hemma hos mormor.	vad som hände innan, eller vad som händer sedan	Vem (syftning), Före och efter	2, medel
8. Lördag klockan 14	Nour, Arvid och Zahra skriver i sin gruppchatt en kväll.	vad någon egentligen menar	Vem (syftning), Känsla, Det som menas	2, medel, känslig
9. Hinken i hallen	Nova och pappa i hallen en morgon.	vad som hände innan, eller vad som händer sedan	Före och efter (två frågor), Känsla	2, medel
10. Rum 4	Ronja och Hiba i ett rum mitt i natten.	vad någon egentligen menar	Känsla, Det som menas	2, medel, känslig
11. Torsdag hos farfar	Selma och farfar i farfars kök en torsdag.	varför något händer, eller vad någon vill	Före och efter, Varför	2, medel, känslig
12. Snöret	Tyra och Ravi vid en bäck efter skolan.	vad någon egentligen menar	Känsla, Det som menas, Varför	3, svår
13. Skollopp	En elev som skriver i sin dagbok två kvällar i rad.	varför något händer, eller vad någon vill	Före och efter, Varför (två frågor)	3, svår, vändning, känslig
14. En runda	Vincent hemma och ute i kvarteret en förmiddag.	varför något händer, eller vad någon vill	Varför, Känsla	3, svår, känslig
15. Någon har varit här	Ruben hemma en kväll med storasyster och mamma.	vad som hände innan, eller vad som händer sedan	Det som menas, Varför, Före och efter	3, svår, vändning
16. Den trötta hästen	Karin från torpet vid sjön och en bonde på hans gård, förr i tiden. I Selma Lagerlöfs stil.	var och när det händer	Var och när, Varför	1, enkel
17. Klonk	Anton och Iris bland borden på en parkering, och en tant bakom ett av borden.	vem någon är, eller vem ett ord syftar på	Var och när, Vem (syftning), Varför	1, enkel
18. Trappsteget	Tekla på ett trappsteg utanför porten efter skolan. I Kate DiCamillos stil.	hur någon känner sig	Vem (syftning), Känsla, Varför	1, enkel
19. Biljetten	Jeb och två kompisar en sommardag i en liten stad vid en flod, förr i tiden. I Mark Twains stil.	varför något händer, eller vad någon vill	Det som menas, Varför (två frågor)	2, medel
20. Koppen med guldkant	Saker i ett gammalt skåp, och en söndag när prästen kommer på besök. I H.C. Andersens stil.	vad någon egentligen menar	Varför, Det som menas	2, medel
21. Tändstickorna	Jakob, kusinen Hawa och farmor vid ett köksbord en söndag.	vad ett ord betyder just här	Ordet, Det som menas (två frågor)	2, medel
22. Rena händer	Berättaren och Mehdi hemma hos grannen Rut, som har ett piano. I Ulf Starks stil.	varför något händer, eller vad någon vill	Före och efter, Varför	2, medel
23. Fönstret på andra sidan	Berättaren och Selin vid ett köksfönster under en vecka. I Antoine de Saint-Exupérys stil.	varför något händer, eller vad någon vill	Ordet, Varför (två frågor)	3, svår
24. Till skäret	Frans och mormor vid en brygga i skärgården en blåsig dag. I Tove Janssons stil.	vad någon egentligen menar	Känsla, Det som menas (två frågor)	3, svår
25. Ditt rum	Yasin skriver ett brev till sin storebror.	vad som hände innan, eller vad som händer sedan	Före och efter, Ordet, Känsla	3, svår, vändning, känslig
Kartläggning före: Fem minuter	Oskar och hans tränare en stund innan något tar slut.	hur någon känner sig	Känsla, Var och när	före insatsen
Kartläggning efter: Två minuter	Elin och fröken en stund före något som ska börja.	hur någon känner sig	Känsla, Var och när	efter insatsen

Så väljer du text · Lärarens sidor: Mellan

Veckans slag: Välj en text med frågor av veckans slag, som progressionen visar: Känsla och Vem i vecka 1, Var och när och Varför i vecka 2, Före och efter i vecka 3, Det som menas i vecka 4–⁠5 och Ordet i vecka 6–⁠8. Metodens texter räcker till ungefär åtta veckors pass. Varje nivå har fyra texter med slaget Ordet till pass 1 och 2 i vecka 6–⁠8. Är de slut, tar du en text med ett slag som gruppen behöver öva mer. I pass 3 läser eleverna i sin egen bänkbok. Vill du ha fler texter, tar du dem ur serien Mellan raderna eller skriver egna.
Svårigheten: Börja med svårighet 1, och ta 2 eller 3 när gruppen klarar slutsatsen med mindre stöd. En text med vändning får eleverna att tänka om mot slutet. En känslig text har en rad om det på sin sida. Läs raden före passet, och ta inte två texter om samma slags svåra sak samma vecka.
Nivåerna: Välj nivå efter gruppen, och blanda gärna, till exempel en text på Lättläst när ni övar ett nytt tankesteg och en på Mellan när det sitter.

Mellan att skriva ut

Bara texterna Pdf: Mellan: bara texterna Word: Mellan: bara texterna
Med lärarens sida Pdf: Mellan: texterna med lärarens sida Word: Mellan: texterna med lärarens sida

Avancerad25 texter och 2 för kartläggningen

Lärarens sidor: Avancerad

Här är texterna på nivån Avancerad och kartläggningens två. Tabellen visar vad varje text handlar om, vad eleven ska lista ut, vilka slags frågor mellan raderna texten har, hur svår den är och om den har en vändning eller är känslig. Efter tabellen har varje text en egen sida med det du behöver i passet: det som står mellan raderna, var du stannar, vad du säger när du tänker högt, svaren och två öppna frågor till samtalet. Frågorna står på elevens blad, så ha din kopia bredvid.

Texten	Handlar om	Eleven listar ut	Frågornas slag	Svårighet
1. Kassan	Hugo och hans chef i en kiosk vid en badplats en sommardag.	varför något händer, eller vad någon vill	Varför (två frågor), Det som menas, Känsla	1, enkel, känslig
2. Fiskgratäng	Emil och Stella vid lunchen i skolmatsalen.	vad någon egentligen menar	Vem (syftning), Varför, Det som menas, Känsla	1, enkel, känslig
3. Hjälptränaren	Edith i en idrottshall en halvtimme före ett träningspass.	hur någon känner sig	Känsla (två frågor), Varför	1, enkel
4. Kvart i åtta	Linnea och pappa en vanlig vecka, hemma och inne i stan.	vad som hände innan, eller vad som händer sedan	Före och efter (två frågor), Varför	2, medel, vändning, känslig
5. Burken	Rania i trapphuset och hos grannen en eftermiddag.	varför något händer, eller vad någon vill	Det som menas, Varför, Känsla	2, medel, vändning, känslig
6. Vågen	Robin och Ellen bakom slöjdsalen en morgon före skolan.	vem någon är	Känsla, Vem, Varför	2, medel, känslig
7. Måndag morgon	Signe, Kevin och Clara vid skåpen på måndagen.	vad någon egentligen menar	Vem (syftning), Det som menas, Varför, Känsla	2, medel, känslig
8. Samma sak	Berättaren och syskonen hemma en vardag, från morgon till natt.	vad som hände innan, eller vad som händer sedan	Var och när, Det som menas, Känsla, Före och efter	2, medel, känslig
9. Nästan	Berättaren och Ida i en kö.	var och när det händer	Var och när (två frågor), Varför	2, medel
10. Dagen före	Yusuf och tränaren på en fotbollsplan en kväll.	varför något händer, eller vad någon vill	Varför, Känsla, Det som menas	2, medel
11. Kanelbullen	Karim och Olle vid skåpen i skolkorridoren två morgnar i rad.	vad ett ord betyder just här	Ordet, Det som menas, Känsla	2, medel, känslig
12. Ingen fara	Fyra elever skriver till varandra i en gruppchatt under två dagar.	vad någon egentligen menar	Känsla, Varför, Det som menas	3, svår
13. Fyrtio minuter	Berättaren en lördag i en idrottshall, med många föräldrar på plats.	vem någon är	Vem, Känsla, Det som menas	3, svår, vändning
14. Nästa fredag	Jonatan och Minna skriver till varandra under tre dagar.	vad som hände innan, eller vad som händer sedan	Varför (två frågor), Före och efter	3, svår, känslig
15. Fyra toner	Joel skriver ett brev till grannen i lägenheten intill.	varför något händer, eller vad någon vill	Varför (två frågor), Känsla	3, svår, vändning
16. Fröken Lanes ärende	Berättaren och Hollis får besök sent en kväll. I Arthur Conan Doyles stil.	vem någon är	Var och när, Vem, Känsla	1, enkel
17. Tio i elva	Lejla på prao i ett restaurangkök före lunch.	vad ett ord betyder just här	Känsla, Ordet, Det som menas	1, enkel
18. Stenhuset	Pim från tuvfolket knackar på hos en jätte en regnig kväll. I J.R.R. Tolkiens stil.	vad någon egentligen menar	Varför, Det som menas (två frågor)	2, medel
19. I hallen	Hjälparen i Elviras hem en dag när två flickor ur klassen kommer på besök. I Kazuo Ishiguros stil.	hur någon känner sig	Det som menas, Känsla, Varför	2, medel, känslig
20. Språnget	Omid, Aylin och några andra barn den dag då Aylin kommer. I Ray Bradburys stil.	var och när det händer	Var och när, Känsla, Varför	2, medel
21. Kaktus	Bea, Nellie och Dawit skriver till varandra en kväll.	vad ett ord betyder just här	Ordet, Varför, Det som menas	2, medel
22. Springan	Asta i sitt rum i en gammal lägenhet som hon och mamma nyss har flyttat till. I Maria Gripes stil.	vad som hände innan, eller vad som händer sedan	Före och efter, Vem, Varför	3, svår, vändning, känslig
23. Molnet	Tiri och trollkarlen på en ö där det inte har regnat sedan våren. I Ursula K. Le Guins stil.	varför något händer, eller vad någon vill	Ordet, Varför (två frågor)	3, svår
24. I gryningen	En pappa och hans son ror ut för att fiska en tidig morgon. I Ernest Hemingways stil.	vad som hände innan, eller vad som händer sedan	Före och efter, Känsla, Det som menas	3, svår
25. Det gröna	Adrian hos farmor i hennes kök en eftermiddag.	varför något händer, eller vad någon vill	Det som menas, Varför (två frågor)	3, svår, vändning, känslig
Kartläggning före: Lappen	Amira väntar på ett möte en fredagseftermiddag.	hur någon känner sig	Känsla, Var och när	före insatsen
Kartläggning efter: Mejlet	Mira väntar på att något ska börja en tisdagskväll.	hur någon känner sig	Känsla, Var och när	efter insatsen

Så väljer du text · Lärarens sidor: Avancerad

Veckans slag: Välj en text med frågor av veckans slag, som progressionen visar: Känsla och Vem i vecka 1, Var och när och Varför i vecka 2, Före och efter i vecka 3, Det som menas i vecka 4–⁠5 och Ordet i vecka 6–⁠8. Metodens texter räcker till ungefär åtta veckors pass. Varje nivå har fyra texter med slaget Ordet till pass 1 och 2 i vecka 6–⁠8. Är de slut, tar du en text med ett slag som gruppen behöver öva mer. I pass 3 läser eleverna i sin egen bänkbok. Vill du ha fler texter, tar du dem ur serien Mellan raderna eller skriver egna.
Svårigheten: Börja med svårighet 1, och ta 2 eller 3 när gruppen klarar slutsatsen med mindre stöd. En text med vändning får eleverna att tänka om mot slutet. En känslig text har en rad om det på sin sida. Läs raden före passet, och ta inte två texter om samma slags svåra sak samma vecka.
Nivåerna: Välj nivå efter gruppen, och blanda gärna, till exempel en text på Mellan när ni övar ett nytt tankesteg och en på Avancerad när det sitter.

Avancerad att skriva ut

Bara texterna Pdf: Avancerad: bara texterna Word: Avancerad: bara texterna
Med lärarens sida Pdf: Avancerad: texterna med lärarens sida Word: Avancerad: texterna med lärarens sida

Tankekortet

Varje elev har kortet vid bordet i varje pass.

Till läraren · Tankekortet

Så använder ni kortet: Kortet hjälper eleven med det inre samtalet. Peka på steget när du tänker högt i pass 1. I pass 2 och 3 pekar eleverna själva på steget de använder, och frågan bredvid är den de ställer sig själva. På nivån Lättläst börjar ni med Det står, Jag vet och Alltså tror jag.
Kortet: Bladet har två likadana kort, så ett blad räcker till två elever. Skriv ut tankekortet, klipp isär korten och laminera dem gärna. Samma rader står på lathundens tredje sida.

På bordet: Blad: Tankekortet. Bladet har två tankekort att klippa isär. Båda heter Så tänker jag mellan raderna och har sex tankesteg med var sin bild och den fråga eleven ställer sig: Stanna (Vad står inte här?), Se det framför dig (Vad ser och hör jag?), Det står (Vilka ord är ledtrådar?), Jag vet (Vad vet jag om sådant?), Alltså tror jag (Vad kan det betyda?) och Stämmer det? (Passar det med resten?). — Ett kort per elev vid bordet i varje pass. Du pekar på steget när du tänker högt i pass 1, och i pass 2 och 3 pekar eleverna själva. Ett blad ger två kort att klippa isär och laminera.

Samtalskortet

Varje elev har kortet vid bordet i varje pass, bredvid tankekortet.

Till läraren · Samtalskortet

Så använder ni kortet: Kortet hjälper eleverna att samtala med varandra. Under Jag säger står det man säger, och under Jag frågar det man frågar sin kamrat. Raderna är samtalsdragen. I vecka 1 börjar alla med de två första raderna, och sedan kommer en rad till i veckan, som tabellen Progression över insatsperioden visar. Visa raden med en elev, och låt paren använda den vid stoppet. Tankekortet hjälper eleven till en tanke, och samtalskortet hjälper hen att säga den.
Kortet: Bladet har två kort, som tankekortets. Klipp isär dem och laminera dem gärna. Blir bordet fullt, skriv ut tankekortet och samtalskortet dubbelsidigt, så att eleven får ett kort med två sidor. Samma rader står på lathundens tredje sida.

På bordet: Blad: Samtalskortet. Bladet har två samtalskort att klippa isär. Båda heter Så pratar vi om texten och har sex rader med det eleven säger och det hen frågar sin kamrat: ”Jag tror att” (Vad tror du?), ”för det står” (Hur vet du det?), ”Jag har varit med om” (Kan du säga mer?), ”Jag håller med, och” (Vad vill du lägga till?), ”Jag tänker annorlunda” (Kan det vara något annat?) och ”Tänk om” (Stämmer det med texten?). — Eleven har sitt eget samtalskort bredvid tankekortet i varje pass. I vecka 1 använder ni de två första raderna, och sedan kommer en rad till i veckan. Blir bordet fullt, skriv ut samtalskortet med tankekortet på baksidan.

Samtalsreglerna

Gruppen ser reglerna i varje pass, på väggen eller på ett kort till varje elev.

Till läraren · Samtalsreglerna

Så använder ni reglerna: Säg reglerna tillsammans i Starten i vecka 1, och fråga vad de betyder. Välj gärna en regel före samtalet, och titta tillbaka på den i Avsluta med frågan ”Hur gick det att följa samtalsreglerna i dag?”
Affischen: Skriv ut samtalsreglerna på A3, eller förstora bladet till 141 procent i kopiatorn, och sätt upp det där gruppen ser det. Till ett kort för varje elev förminskar du bladet till 71 procent och klipper ut det i A5. Reglerna står också på lathundens tredje sida.

På bordet: Blad: Samtalsreglerna. Affischen Samtalsreglerna har raden Så samtalar vi och de fem reglerna med var sin bild: Vi säger vad vi tror. Vi visar var det står. Vi bygger vidare på varandra. Vi får tänka olika. Vi får ändra oss. — Ni säger reglerna tillsammans i Starten i vecka 1. Välj gärna en regel före samtalet och titta tillbaka på den i Avsluta. Skriv ut affischen på A3, eller förminska A4-bladet till 71 procent och klipp ut ett kort i A5 till varje elev.

Startmeningarna

Det finns 24 meningar för varje nivå, en för varje pass. Välj en mening med veckans slag. Är de slut, tar du en med ett slag som gruppen behöver öva mer. Meningarna är till dig, och eleverna ser dem bara på tavlan.

Till läraren

Så använder du meningarnaSkriv meningen på tavlan i början av passet och läs den högt. Låt gruppen säga vad som står och vad de vet, och sedan säger var och en ”Jag tror att” till sin kamrat. Svaret i tabellen är ett exempel, och alla svar som meningen stöder går bra.

Startmeningarna: Lättläst, meningarna 1–⁠8

Startmeningen	Slag och svar
1. Hon skrev på tavlan och sa: ”God morgon, allihop!”	Vem: läraren
2. Bussen stannade. Hon öppnade dörren och sa: ”Varsågod, kliv på!”	Vem: busschauffören
3. Det luktade hö, och en ko råmade bredvid oss.	Var och när: på en bondgård eller i en lada
4. Glassen rann nedför handen, och vi hoppade i sjön.	Var och när: en varm sommardag
5. Hon smällde igen dörren och sparkade till skon.	Känsla: hon är arg
6. Han viftade med provet och sprang hela vägen hem.	Känsla: han är glad och stolt
7. Pappa ställde en hink på golvet och tittade upp i taket.	Varför: taket läcker och det droppar ner
8. Han tittade på klockan hela lektionen och packade väskan tidigt.	Varför: han längtar efter att lektionen ska ta slut

Startmeningarna: Lättläst, meningarna 9–⁠16

Startmeningen	Slag och svar
9. Vi spelade kort vid bordet, och mormor vann tre gånger.	Ordet: kort betyder spelkort här
10. Cykeln låg på sidan i gruset, och han höll sig om knät.	Före och efter: han har ramlat och slagit sig
11. Hon fyllde den stora grytan med vatten och satte på spisen.	Före och efter: hon ska koka något
12. ”Ja, ja, jag kommer”, sa han, men han satt kvar.	Det som menas: han vill egentligen inte komma
13. Mannen i den gula västen håller upp en skylt, och bilarna stannar.	Vem: någon som stoppar trafiken, till exempel en skolvakt eller en vägarbetare
14. Hon sa godnatt, stoppade om Vera och släckte lampan.	Vem: en vuxen som tar hand om Vera, till exempel hennes mamma
15. Fötterna sjunker ner i sanden, och det doftar solkräm.	Var och när: på en strand en varm sommardag
16. Kassan piper, och Ali lägger mjölk och bröd på bandet.	Var och när: i en affär

Startmeningarna: Lättläst, meningarna 17–⁠24

Startmeningen	Slag och svar
17. Saga tittar på kompisens nya cykel och sparkar på sitt eget däck.	Känsla: avundsjuk
18. Tuva bär hem teckningen med båda händerna och visar alla.	Känsla: stolt
19. Ture håller handen bakom örat och lutar sig mot dörren.	Varför: han vill höra vad någon säger bakom dörren
20. Siri bär skorna i handen och går på tå genom hallen.	Varför: hon vill vara tyst så att ingen vaknar eller hör henne
21. Han höll ett öga på gröten och stod vid spisen hela tiden.	Ordet: han passade gröten så att den inte skulle bränna vid
22. Blöta fotspår går från dörren fram till soffan och stannar där.	Före och efter: någon kom in utifrån med blöta fötter och sitter nu i soffan
23. Cykeln ligger på gräset, och hjulet snurrar fortfarande.	Före och efter: någon har just ramlat av eller lämnat cykeln
24. Leon säger ”Kul för dig” och vänder sig bort med sin ryggsäck.	Det som menas: han låtsas vara glad men är avundsjuk eller besviken

Startmeningarna: Mellan, meningarna 1–⁠8

Startmeningen	Slag och svar
1. Nora öppnade kylskåpet och såg att det bara fanns tomma förpackningar, medan hennes bror torkade bort choklad från munnen.	Vem: brodern har ätit upp det som fanns
2. Mannen ställde sig framför tavlan och sa: ”Öppna böckerna på sidan tolv, och tyst där bak.”	Vem: han är en lärare
3. Klockan var bara fyra, men lamporna i fönstren lyste redan och Jonas drog mössan över öronen.	Var och när: det är vinter, eller sen höst
4. Alice la mjölken och brödet på bandet och väntade på att det skulle pipa.	Var och när: i en affär, vid kassan
5. Filip läste resultatet på provet två gånger och vek sedan ihop pappret så litet det gick.	Känsla: han är besviken eller orolig och vill gömma resultatet
6. Emma stod kvar vid grinden och vinkade tills bilen bara var en liten prick, och sedan vinkade hon lite till.	Känsla: hon saknar dem som åkte, och det är svårt att släppa dem
7. Noak blev alldeles blek och slöt ögonen, och mamma skyndade sig att öppna fönstret på bussen.	Varför: han mådde illa, som vid åksjuka
8. Lina packade två smörgåsar till skolan, fast hon aldrig brukade äta mer än en.	Varför: hon ska dela med någon, till exempel en kompis som inte har någon mat

Startmeningarna: Mellan, meningarna 9–⁠16

Startmeningen	Slag och svar
9. Alla ville sitta bredvid Johan, för han delade alltid med sig och hade ett hjärta av guld.	Ordet: hjärta av guld betyder att någon är mycket snäll och generös
10. Bredvid en kopp choklad som fortfarande var varm låg en uppslagen tidning, och stolen stod utdragen från bordet.	Före och efter: någon har nyss rest sig och gått därifrån
11. Bollen låg i rabatten under fönstret med det stora hålet, och vid middagen sa ingen något.	Före och efter: någon sköt bollen genom rutan, och ingen vill erkänna det
12. ”Jaja, den är bra”, sa Tim utan att lyfta blicken från spelet när lillasyster visade sin teckning.	Det som menas: han lyssnar inte och bryr sig inte om teckningen, fast han säger att den är bra
13. Små leriga fotspår ledde fram till den lilla stolen vid köksbordet.	Vem: ett litet barn, till exempel ett småsyskon
14. Det knackade på dörren, och hela klassen reste sig och sa god morgon i kör.	Vem: en lärare eller en annan vuxen kom in i klassrummet
15. Sanden klibbade mellan tårna, och alla plockade ihop sina handdukar medan solen gick ner.	Var och när: på en strand på kvällen
16. Dörren gled upp med ett pip, och alla fick stå tätt medan en röst ropade ut nästa hållplats.	Var och när: på en buss, en tunnelbana eller ett tåg

Startmeningarna: Mellan, meningarna 17–⁠24

Startmeningen	Slag och svar
17. Hon klappade längst av alla och ropade hans namn tills läraren bad henne sluta.	Känsla: stolt eller glad för hans skull, eller mycket entusiastisk
18. Alla andra hade redan hämtat sina jackor, men han stod kvar och fingrade på dragkedjan på väskan.	Känsla: tveksam eller orolig inför något
19. Han ställde klockan tidigare än vanligt och la fram väskan och skorna vid dörren.	Varför: han ska iväg tidigt i morgon, till exempel till träning eller en utflykt
20. Mamma stängde fönstret, drog för gardinen och sa åt dem att prata tyst.	Varför: någon behöver ha det tyst och mörkt, till exempel en som sover
21. Provet var en baggis, så han behövde inte öva och hann se klart filmen.	Ordet: baggis betyder något mycket lätt
22. Gungorna gungade fortfarande, och under rutschkanan låg en ensam sko.	Före och efter: barn har nyss lekt där och har sprungit iväg i hast
23. Han fyllde vattenflaskan, packade en karta och en banan och tog på sig kängorna.	Före och efter: han ska ut och vandra, till exempel i skogen
24. ”Det går bra att vänta”, sa han och tittade på klockan för tredje gången.	Det som menas: han vill att den andra ska skynda sig

Startmeningarna: Avancerad, meningarna 1–⁠8

Startmeningen	Slag och svar
1. Någon väckte honom med en våt nos, och han drog täcket över huvudet och mumlade: ”Fem minuter till.”	Vem: ett husdjur, troligen en hund
2. Mannen i vit rock tryckte försiktigt på hennes knä och sa: ”Det här kommer göra lite ont.”	Vem: en läkare eller en sjukgymnast
3. Gatlyktorna lyste redan när de gick hem, men klockan på kyrktornet visade bara fyra.	Var och när: sen höst eller vinter, när det blir mörkt tidigt
4. I högtalaren sa en röst: ”Spår fyra”, och hela bänkraden reste sig med sina resväskor.	Var och när: på en tågstation
5. Hon sa att hon inte brydde sig, men hon hade kollat mobilen sjutton gånger sedan lunch.	Känsla: hon väntar på ett svar och är nervös eller orolig
6. Han klappade sin kompis på axeln och sa grattis, men lämnade tårtan orörd fast den var hans favorit.	Känsla: han är avundsjuk eller besviken
7. Han la jackan på stolen bredvid och väskan på stolen mittemot, fast kaféet var nästan tomt.	Varför: han håller platser åt någon som ska komma
8. När hon skulle hålla sitt tal tappade hon tråden och stod tyst i en halv minut, tills klassen började skratta.	Ordet: hon glömde vad hon skulle säga

Startmeningarna: Avancerad, meningarna 9–⁠16

Startmeningen	Slag och svar
9. Det låg sand i hallen, en blöt handduk på golvet och ett glasspapper på bänken.	Före och efter: någon har nyss kommit hem från stranden
10. Han vred åt sista skruven, vände cykeln rätt och torkade händerna på byxorna.	Före och efter: han har lagat cykeln och ska troligen provcykla den
11. ”Nej, gör som du vill”, sa pappa och smällde ner tidningen på bordet.	Det som menas: han är irriterad och vill egentligen inte att hon gör så
12. ”Kul att du hann komma”, sa läraren och tittade på klockan medan de andra redan packade ihop.	Det som menas: den som kommer är sen, och läraren säger det med ironi
13. Skon i hallen var sönderbiten, och på mattan bredvid låg något stort och lurvigt som sov med öppen mun.	Vem: hunden har tuggat sönder skon
14. Expediten kom runt disken och kramade Gustav. ”Du har vuxit, vännen”, sa hon och strök honom över håret.	Vem: hon är någon i Gustavs familj eller en vuxen som har känt honom länge
15. Löven låg i blöta högar på skolgården, och Tuva hoppade över pölarna på väg till bussen.	Var och när: det är höst och det har regnat
16. Ljuset släcktes, alla tystnade, och Melker klev över folks fötter på väg till sin plats i raden.	Var och när: på en biograf eller i en teatersalong

Startmeningarna: Avancerad, meningarna 17–⁠24

Startmeningen	Slag och svar
17. Filip skrev ”Kul för er” i gruppchatten, raderade det, skrev det igen och tryckte aldrig på skicka.	Känsla: han är avundsjuk eller sårad men vill inte visa det
18. Jenny bytte tröja för tredje gången medan mamma ropade att taxin väntade.	Känsla: hon är nervös inför något och vill se bra ut
19. Axel smög runt huset och gick in genom källardörren i stället för genom dörren vid köksfönstret.	Varför: han vill inte bli sedd av den som är i köket
20. Saga stoppade smörgåsen i fickan i stället för att äta upp den och gick mot gympasalen, där någon satt ensam på bänken.	Varför: hon vill dela maten med den som sitter ensam
21. Filmen var så tung att ingen sa något på hemvägen.	Ordet: sorglig eller allvarlig, något som tar på en
22. Skåpen var tomma, sängen var bäddad och på köksbordet låg en lapp med nyckeln ovanpå.	Före och efter: någon har flyttat eller rest iväg och lämnat nyckeln
23. Det låg krossat glas på golvet i hallen, och katten gömde sig under soffan.	Före och efter: något har just fallit och gått sönder och skrämt katten
24. ”Ja, visst, det var en intressant idé”, sa läraren och bläddrade vidare till nästa uppsats.	Det som menas: läraren tycker inte att idén var bra men säger det artigt

Startmeningarna som pdf: StartmeningarnaWord: Startmeningarna

Mallar att skriva ut

Mallarna finns i rätt storlek sist i planeringsmallarna.

Bilderna är bredare än skärmen. Svep i sidled för att se hela mallen.

Ledtrådsbladet

Du fyller i bladet på tavlan i pass 1, paren i pass 2 och varje elev i pass 3, för en mellan raderna-fråga. I rutan Det står skriver eleven ledtrådarna ur texten, gärna två, i rutan Jag vet det hen vet om livet och i rutan Alltså tror jag sin slutsats. På nivån Lättläst räcker ett ord eller en bild i varje ruta.

Fråga: ______ · Namn: ______________

Bladet som pdf: LedtrådsbladetWord: Ledtrådsbladet

Lyssningsbladet

Fyll i bladet i pass 2 och 3. Skriv det eleven sa med elevens egna ord och vilken ledtråd hen pekade på, med ett h efter om den kom med din hjälp. Skriv också när en elev bygger vidare på en kamrat eller tänker annorlunda. I sista kolumnen skriver du det tankesteg som saknades. Efter pass 3 läser du bladet och skriver i Veckans cykel vad du visar nästa vecka.

Vecka: ____ · Text och fråga: ______________________

Bladet som pdf: LyssningsbladetWord: Lyssningsbladet

Kartläggningens protokoll

Fyll i protokollet för kartläggningens text före och efter på samma blad, så att du kan jämföra. Fråga 1 ger en poäng för rätt svar. Fråga 2 och 3 ger två poäng för en slutsats som texten stöder med en ledtråd, en poäng för ett svar som texten stöder utan ledtråd eller en ledtråd utan slutsats, och noll poäng annars. Vid fråga 4 skriver du vad eleven sa.

Nivå och texter: ______________

Bladet som pdf: Kartläggningens protokollWord: Kartläggningens protokoll

Dela

Så fungerar insatsen

Så sätter du ihop gruppen

Tre saker att hålla fast vid

Veckans tre pass: vem som tänker

Samtalet: tänkandet mellan er

Tankestegen: ditt inre samtal

Frågorna: på, mellan och bortom raderna

Slagen: det eleven listar ut

Från det du hör till det du visar

30 minuter, del för del

Vad du gör och säger i varje del

Följdfrågorna: så frågar du vidare i stunden

Arbetsform: gemensamt, växlande, gemensamt igen

Parsamtalet vid stoppet

Så lär du gruppen att samtala

Eleverna leder samtalet: pass 2 i vecka 6–⁠8

Bänkboken: pass 3 i vecka 6–⁠8

Samtalet i olika former

Exempel: så går ett pass till

När eleven fastnar

Lärarens roll: tänka högt, leda samtalet, tona ut

Gör så här

Undvik

Var hittar du texterna?

Så skiljer sig nivåerna

Så skriver du en egen text

Progression över insatsperioden

Följ upp effekten

Mål: vad eleven ska kunna göra efter insatsen

Veckans cykel

Checklista inför passet

Kort om grunden

Samtalet i forskningen: det forskarna såg

Materialet

Lärarens sidor: Lättläst

Så väljer du text · Lärarens sidor: Lättläst

Lärarens sidor: Mellan

Så väljer du text · Lärarens sidor: Mellan

Lärarens sidor: Avancerad

Så väljer du text · Lärarens sidor: Avancerad

Tankekortet

Till läraren · Tankekortet

Samtalskortet

Till läraren · Samtalskortet

Samtalsreglerna

Till läraren · Samtalsreglerna

Startmeningarna

Startmeningarna: Lättläst, meningarna 1–⁠8

Startmeningarna: Lättläst, meningarna 9–⁠16

Startmeningarna: Lättläst, meningarna 17–⁠24

Startmeningarna: Mellan, meningarna 1–⁠8

Startmeningarna: Mellan, meningarna 9–⁠16

Startmeningarna: Mellan, meningarna 17–⁠24

Startmeningarna: Avancerad, meningarna 1–⁠8

Startmeningarna: Avancerad, meningarna 9–⁠16

Startmeningarna: Avancerad, meningarna 17–⁠24

Mallar att skriva ut

Ledtrådsbladet

Lyssningsbladet

Kartläggningens protokoll

Dela

Kommentarer