Förklara stegen
Strategi 7
Säg varför du gör steget.
- Skriver av
Klarar just den - Säger varför
Ser regeln - En ny uppgift
Klarar en ny
Cirkeln visar hur det går, och staplarna hur väl eleven kan det.
Läs ett steg
Säg varför
Lös en ny själv
Kortet är ett halvt A4. Skriv ut dubbelsidigt och vänd längs långsidan, så hamnar framsidan och baksidan på samma kort. Klipp sedan längs den streckade linjen.
Den som säger varför hen gör steget ser regeln och kan använda den i en ny uppgift.
Vad det är
Eleverna läser ett löst exempel, sin egen lösning eller en text och säger för sig själva eller för grannen varför ett steg behövs.
Därför hjälper det
Den som skriver av stegen klarar uppgiften så länge exemplet finns framme, men har svårt med en ny uppgift som ser annorlunda ut. När eleven säger varför ett steg behövs, letar hen efter regeln bakom och knyter steget till det hen redan kan. Om eleven bara säger om stegen med andra ord, lär hen sig inte lika mycket. Det tar tid att förklara, och eleven har mest nytta av det när hen löser nya uppgifter.
När eleven säger varför ett steg behövs, knyter hen steget till regeln bakom. Sedan kan hen ta med regeln till en ny uppgift.
Så gör du
- Välj och visa. Visa ett steg med en regel bakom. Säg högt vad du gör och varför.
- Fråga vid steget. Fråga ”Varför gör du så här?” Låt alla tänka innan de svarar.
- Ge en ram. Låt eleven säga skälet med meningen ”Jag gör … därför att …”.
- Rätt och fel. Eleverna förklarar ett rätt steg och varför ett vanligt fel är fel.
UndvikAtt eleven bara säger vad hen gör. Det är skälet som hjälper.
Förslag på användning
Läsning · 4–6, svenska
När eleverna läser en faktatext om hur vattnet renas i ett reningsverk, stannar de efter varje stycke och säger till grannen vad som händer i det steget och varför det behövs. Grannen frågar: ”Hur hänger det ihop med stycket före?” Visa först själv med det första stycket och tänk högt. Lyssna efter om eleverna säger varför steget behövs, eller bara säger om texten med andra ord.
Skrivning · F–3, svenska
När eleverna skriver en mening om helgen, säger de till grannen varför de gör ett steg: ”Stor bokstav, för Ali är ett namn” eller ”Punkt, för nu är meningen slut.” Visa först själv på tavlan och säg varje skäl högt. Ta ett eller två steg i taget, så att eleverna orkar både skriva och förklara. Svarar någon ”för att det ska vara så”, ställer du en fråga som leder till skälet: ”Var börjar meningen?”
Matematik · 7–9, matematik
Visa ett löst exempel på två rader där ett pris på 240 kr ökar med 15 procent: 100 % + 15 % = 115 % och 240 · 1,15 = 276. Eleverna skriver bredvid varje rad varför den behövs, som ”115 % är hela priset och 15 % till”. Sedan visar du en felaktig lösning, 240 · 0,15 = 36, och eleverna förklarar för grannen vad som blev fel. Till sist löser de en uppgift där priset minskar med 20 procent. Den ser annorlunda ut men bygger på samma regel.
NO, SO och teknik · 4–6, teknik
När eleverna bygger en enkel krets med batteri, två sladdar och en lampa, säger de vid varje steg varför det behövs: ”Den andra sladden går tillbaka till batteriet, för strömmen måste gå runt.” Paret turas om, så att den ena bygger och förklarar och den andra frågar varför. Sedan ger du paret en krets som inte lyser, och de förklarar vad som saknas. Lyssna efter om eleverna säger att kretsen måste vara sluten.
Tänk på
Strategin tjänar innehållet: välj steg där det finns en regel eller ett samband att förstå. Det tar tid att förklara, så låt eleverna göra det i två eller tre steg och lösa resten som vanligt. De yngsta förklarar muntligt för grannen, och du visar hur ett bra skäl låter.
Forskningen
Uppmaningar att förklara för sig själv gav 0,55 i 69 jämförelser. De flesta gällde studenter, och med skolelever blev effekten 0,43–0,48 (Bisra m.fl., 2018). I matematik lärde sig eleverna lite till måttligt mer direkt efteråt, och mer när de fick stöd att förklara. Från vanliga klassrum och från prov en tid efteråt finns det få belägg (Rittle-Johnson m.fl., 2017). I åk 2–4 lärde sig eleverna mer när de förklarade än när de löste lika många uppgifter, men bara lite mer än när de löste fler uppgifter på samma tid (McEldoon m.fl., 2013).
- Bisra, K., Liu, Q., Nesbit, J. C. m.fl. (2018). Inducing Self-Explanation: a Meta-Analysis. Educational Psychology Review.
- Rittle-Johnson, B., Loehr, A. M. och Durkin, K. (2017). Promoting self-explanation to improve mathematics learning: A meta-analysis and instructional design principles. ZDM Mathematics Education.
- McEldoon, K. L., Durkin, K. L. och Rittle-Johnson, B. (2013). Is self-explanation worth the time? A comparison to additional practice. British Journal of Educational Psychology.
Fördjupa: Explicit undervisning, Lärande på kognitionsvetenskaplig grund
Strategin, bilderna och kortet © Niclas Fohlin. Ikonerna är Fluent Emoji från Microsoft (MIT).