Hoppa till innehållet
Niclas Fohlin

Metoder · Kooperativt lärande · Strukturer

Lär klassen

Grupp

Varje grupp sätter sig in i ett delområde och håller sedan ett lärtillfälle om det.

Tre elever i orange tröjor står framme vid tavlan. Den ena pekar på ett kort med en stjärna på tavlan och förklarar, och pratbubblan visar en stjärna. De två andra tittar ut mot klassen, och den ena håller ett papper med anteckningar. Fyra elever sitter med ryggen mot oss och lyssnar, och eleven i lila tröja räcker upp handen och frågar, med ett frågetecken i pratbubblan.
Skriv ut kortet

Kortet är ett halvt A4. Skriv ut dubbelsidigt och vänd längs långsidan, så hamnar framsidan och baksidan på samma kort. Klipp sedan längs den streckade linjen.

Steg

  1. Läraren ger temat och delar det i lika många delområden som det finns grupper.
  2. Eleverna sätter sig in i sitt delområde och lär varandra inom gruppen.
  3. Eleverna sammanfattar det viktigaste i sitt område.
  4. Eleverna planerar hur de ska lära resten av klassen om det.
  5. Läraren talar med klassen om olika sätt att lära ut.
  6. Eleverna håller sitt lärtillfälle för klassen.
  7. Läraren leder ett avslutande samtal om vad klassen lärt sig.

Förslag på användning

Läsning · F⁠–⁠3, NO

Temat är djur i skogen, och du delar det så att varje grupp får ett djur, som älgen, räven, igelkotten och ugglan. Varje grupp läser en kort faktatext om sitt djur, och eleverna lär varandra i gruppen vad som står i den. Gruppen väljer tre saker som klassen ska få veta och planerar hur de ska lära ut dem, till exempel med en bild och en fråga. Du pratar med klassen om olika sätt att lära ut, och sedan håller varje grupp sitt lärtillfälle. Du avslutar med ett samtal om vad klassen har lärt sig.

Skrivning · 4⁠–⁠6, svenska

Temat är texttyper, och du delar det i fyra delområden: berättande, beskrivande, instruerande och argumenterande text. Varje grupp läser två korta exempel på sin texttyp och lär varandra i gruppen hur den är byggd. Gruppen skriver tre kännetecken och planerar hur de ska lära klassen, till exempel med en text där klassen letar efter kännetecknen. Du pratar med klassen om olika sätt att lära ut, och sedan håller grupperna sina lärtillfällen. Du avslutar med ett samtal om vad klassen ska tänka på när de skriver varje texttyp.

Matematik · 7⁠–⁠9, matematik

Temat är statistik, och du delar det i fyra delområden: medelvärde, median, typvärde och variationsbredd. Varje grupp läser om sitt delområde i boken och lär varandra hur man räknar ut det på en datamängd. Gruppen sammanfattar det de har lärt sig och planerar hur de ska lära resten av klassen, till exempel med ett räknat exempel och en övningsuppgift. Du pratar med klassen om olika sätt att lära ut. Sedan håller grupperna sina lärtillfällen i tvärgrupper, och du avslutar med ett samtal om vad klassen har lärt sig.

Socialt · 4⁠–⁠6, livskunskap

Temat är hur vi är en bra grupp, och du delar det i fyra delområden: lyssna, turas om, uppmuntra och be om hjälp. Varje grupp pratar om sitt delområde och lär varandra hur det ser ut och låter, till exempel vad man säger när man behöver hjälp. Gruppen väljer det som klassen ska få veta och planerar hur de ska lära ut det, till exempel med en kort scen som de spelar upp. Du pratar med klassen om olika sätt att lära ut. Sedan håller varje grupp sitt lärtillfälle, och du avslutar med ett samtal om vad klassen har lärt sig.

Alla strukturer

Strukturen kommer ur Niclas Fohlins bank för kooperativt lärande. Bilden och kortet © Niclas Fohlin.