Klockan i tonåren · Avancerat, text 10 · Faktatextsamtal i grupp

Lärarens sida

Lärarens sida: Avancerat, text 10, Klockan i tonåren

Många tonåringar sover för lite på skoldagar, delvis för att den inre klockan går senare i tonåren, och när skolorna i Seattle började senare sov eleverna längre. Texten har ett problem och en lösning, och modellen är Problem och lösning, blad 1. I vecka 5 har två elever i taget jobbkorten från avsnitt 2, och de två som har dem i avsnitt 4 leder hela avsnittet.

Läspasset: de fyra avsnitten · Lärarens sida: Avancerat, text 10, Klockan i tonåren

Textens fråga: Är tonåringar trötta på morgonen för att de är lata, och vad händer när skolan börjar senare?
Ord före läsningen: klocka (kroppens inre klocka, ingen väckarklocka) · hormon (ett ämne i kroppen, inga känslor) · eleven i mitten (mitt i raden, inget genomsnitt)
1 Problemet: Red ut: rekommenderar: råder · ”hantera känslor”: klara av det man känner
Lyssna efter: 46 procent · mindre än rekommenderat · skoldagar
Lockar: längre sömn på helgerna. ”Hur många sov mindre än åtta timmar?”
2 Orsaken: Red ut: ”släpper hjärnan ut”: gör och sänder ut · ”kommer igång”: börjar verka
Lyssna efter: den inre klockan · sömnig senare på kvällen · ingen lathet
Lockar: melatoninet som finns kvar på morgonen. ”Vad händer med melatoninet i tonåren?”
Sambandet: ”beror delvis på”, alltså en del av orsaken
Bilden: Kroppens klocka har flyttats, skolans står kvar
3 Lösningen: Red ut: läsåret 2016/17: hösten 2016 till sommaren 2017 · anser: tycker, efter vad de vet
Lyssna efter: senare skolstart · nästan en timme · skolans klocka flyttas
Lockar: rektorn bestämmer. ”När började skolorna i Seattle, före och efter?”
Sambandet: ”En lösning är”, alltså ett svar på orsaken
4 Resultatet: Red ut: ”märkbart”: så tydligt att forskarna kan lita på det · frånvarande: borta från lektionen
Lyssna efter: längre sömn · mindre sömniga · betygen osäkra
Lockar: betygen i biologi. ”Hur mycket längre sov eleven i mitten?”
Sambandet: ”Resultatet var”, alltså vad som hände efter ändringen
Bilden: Staplarna 2016 och 2017, och linjen vid åtta timmar
Om någon frågar: Är det inte mobilen? Klockan förklarar inte allt: umgänge, skolkrav och skärmtid kan också skjuta läggdags senare, enligt KI. Folkhälsomyndigheten råder: undvik skärmar minst 30–⁠60 minuter före läggdags, och lämna mobilen utanför sovrummet. Hjälper lektioner om sömn? Det är oklart: i studierna var effekterna små eller motstridiga, enligt SBU. Gäller det alla tonåringar? Nej, men hos många ligger sömnen senare.

Modellpasset: Problem och lösning för Klockan i tonåren · Lärarens sida: Avancerat, text 10, Klockan i tonåren

Fördjupningen: Red ut: ”utvalda”: bara några av klasserna · ”vanliga scheman”: den gamla starttiden
Lyssna efter: ingen grupp att jämföra med · samband, inte orsak · Sverige prövar nu
Lockar: tre gymnasieskolor i Stockholms län. ”Varför kan Seattlestudien inte säkert visa orsaken?”
Sambandet: ”Seattlestudien visar”, alltså resultatet i avsnitt 4
Modellen: Lägg först fram gruppens kedja från vecka 4 och fråga: ”Var skriver vi det någon gör åt problemet?” Den visar vad som leder till vad, men inte vad någon gör åt problemet. Ta sedan fram Problem och lösning, blad 1. Gruppen lägger fördjupningens post-it-lapp på En lapp till, med ett streck till fältet Resultatet. Lappen säger hur säkert resultatet är och är ingen ny lösning.
Orden: problemet är (för lite sömn) · beror delvis på (inre klockan) · en lösning är (senare start) · resultatet var (mer sömn)
Svaret: Lyssna efter: den inre klockan · melatoninet senare · mer sömn i Seattle
Så kan det låta: ”Nej. I tonåren kommer melatoninet senare, så kroppens klocka går senare än skolans. När skolorna i Seattle började 8.45 sov eleven i mitten 34 minuter mer, och eleverna var mindre sömniga.”
Rutan: Visste du att: viktig, eftersom talet visar att klockorna krockar för nästan alla eleverna.
Samtala: Varför berättar författaren hur forskarna fick veta det? Varför står ordet lata i frågan? Ett svar: utan jämförelse vet vi inte säkert vad som orsakade vad, och texten motsäger att de är lata.

Texten

Texten som pdf

Hjärnan · text 5 av 5

Avancerat, text 10: Klockan i tonåren

Väckarklockan ringer, det är mörkt ute och första lektionen börjar om en timme. Kroppen känns tung, och tankarna går trögt. Forskare har undersökt varför tonåringar ofta har det så, och vad som händer när skolan ändrar sina tider. Är tonåringar trötta på morgonen för att de är lata, och vad händer när skolan börjar senare?

1 För lite sömn

Problemet är att många tonåringar sover mindre än de behöver på skoldagar. I sina råd från 2026 rekommenderar Folkhälsomyndigheten 8 till 10 timmars sömn per natt för den som är mellan 13 och 17 år. Enligt myndigheten gör god sömn det lättare att koncentrera sig och att hantera känslor.

Hur många som sover för lite har forskare mätt med en enkät i Stockholms län. Den besvarades åren 2016 till 2018 av 8 449 högstadieelever på 116 skolor. Nästan hälften av eleverna, 46 procent, sov mindre än åtta timmar på skoldagar, och 18 procent sov mindre än sju timmar. Åtta timmar är den nedre gränsen i Folkhälsomyndighetens råd, så de här eleverna sov mindre än vad myndigheten rekommenderar för deras ålder. På helgerna sov eleverna längre. Sömnen var alltså kortast just de dagar då eleverna skulle till skolan.

2 Klockan går senare

Att sömnen blir för kort beror delvis på kroppens inre klocka. Den inre klockan är kroppens eget sätt att följa dygnet, och den gör att du blir sömnig på kvällen och pigg på morgonen. När det blir kväll släpper hjärnan ut melatonin, ett hormon som gör dig sömnig.

Ibland sägs det att tonåringar är trötta på morgonen för att de är lata. Det stämmer dåligt med det forskarna har mätt. I tonåren släpper hjärnan ut melatonin senare på kvällen, och det som väcker hjärnan kommer igång senare på morgonen. Melatoninet finns också kvar längre in på morgonen. Hos många tonåringar ligger sömnen därför senare.

Skolans klocka följer däremot inte med när kroppens klocka går senare, och skolan börjar lika tidigt som förut. Då blir natten kort för den som inte kan somna tidigare.

På bordet: Två klockor. Två klockor bredvid varandra. Kroppens klocka är dygnet som en skiva, där natten är mörk och dagen ljus. En streckad linje visar var natten låg förut, och pilar från den visar att natten flyttar sig senare i tonåren. Melatoninet kommer senare på kvällen, och kroppen vaknar senare på morgonen. Skolans klocka visar 8.00, som förut. — Två klockor. Kroppens klocka går senare i tonåren, men skolans klocka går som förut. Siffran är avsnittets nummer.

3 Senare skolstart

En lösning är att låta skolan börja senare, så att skolans klocka kommer närmare kroppens. Det har prövats i Seattle i USA. Där började skolorna i studien klockan 7.50 på morgonen, och från läsåret 2016/17 började de i stället klockan 8.45. Starten flyttades alltså nästan en timme. En amerikansk förening för sömnmedicin rekommenderade 2017 att högstadier och gymnasier börjar klockan 8.30 eller senare, och Seattles nya tid var senare än så.

Forskare följde elever på två av skolorna för att se vad som hände. Det var inte självklart att eleverna skulle sova mer. De kunde i stället lägga sig senare och vakna lika trötta som förut.

I Sverige är det rektorn som bestämmer när skoldagen börjar. Enligt Karolinska institutet anser experter att elever från årskurs 7 helst inte bör börja före klockan 9. Lösningen är alltså något som skolan kan ändra för alla elever på en gång.

4 Resultatet i Seattle

Resultatet var att eleverna sov längre. Eleverna i studien bar ett armband som mätte sömnen i två veckor, en grupp våren före ändringen och en annan våren efter. Om alla eleverna ställer sig på en rad efter hur länge de sov, är eleven i mitten den som står mitt i raden. Våren 2016 sov eleven i mitten 6 timmar och 50 minuter, och våren 2017 sov eleven i mitten 7 timmar och 24 minuter. Det är 34 minuter mer, men fortfarande mindre än åtta timmar.

Eleverna vaknade senare men somnade inte märkbart senare, och de var mindre sömniga än förut. Betygen i biologi blev också högre, men forskarna skriver själva att det är svårt att säga om den längre sömnen var orsaken till det. På den ena skolan var eleverna mer sällan sena eller frånvarande på första lektionen. På den andra syntes ingen skillnad.

På bordet: Sömnen i Seattle. Två liggande staplar för hur länge eleven i mitten sov per natt i Seattle: 6 timmar 50 minuter våren 2016 och 7 timmar 24 minuter våren 2017. Skillnaden, 34 minuter, är markerad. En streckad linje vid åtta timmar visar att båda staplarna slutar före den. — Sömnen i Seattle. Staplarna visar sömnen för eleven i mitten före och efter ändringen. Den streckade linjen visar åtta timmar.

Fördjupning

Det en studie kan visa

Seattlestudien visar att eleverna sov längre efter ändringen. Forskarna mätte sömnen med armband hos 94 elever våren 2016 och 84 elever våren 2017, men det var olika elever de två åren. Det fanns dessutom ingen grupp att jämföra med, alltså elever som hade kvar den gamla tiden. Utan en sådan grupp går det inte att veta säkert vad skillnaden berodde på, eftersom något annat också kan ha skilt de två åren åt.

Enkäten i Stockholms län är ett annat slags studie. Den är stor, med 8 449 elever, men varje elev svarade en enda gång. Då kan den visa att två saker hänger ihop, som sömnen och hur eleverna mår. Den kan däremot inte visa vilken av sakerna som orsakar den andra, och det skriver forskarna bakom enkäten själva.

Nu prövas en senare start också i Sverige. Sedan läsåret 2025/26 börjar utvalda klasser på tre gymnasieskolor i Stockholms län tidigast klockan 9, och de jämförs med klasser som har sina vanliga scheman. Där finns alltså en grupp att jämföra med, men svaret är inte klart än. Seattlestudien mätte en förändring utan grupp att jämföra med: den visar vad som hände, men inte säkert varför.

Till läraren · Hör till: Lärarens sida till texten. AVANCERAT · text 10

Den ifyllda modellen

Den ifyllda modellen som pdf

På bordet: Blad: Problem och lösning för Klockan i tonåren. Problem och lösning, blad 1, för Klockan i tonåren, med en grupps kärnor och textens ord. Era kärnor blir andra. — Så kan bladet se ut efter modellpasset, med en grupps kärnor på post-it-lappar och textens ord i flikarna. Titta på det ihop med raden Modellen på lärarens sida när du förbereder passet. Din grupp skriver sina egna kärnor.

Kärnorna

Bladet som pdf

Hur bladet används står under Kärnorna på metodens sida.

På bordet: Blad: Kärnorna. Bladet Kärnorna att skriva ut, med raden för textens namn, textens fråga, rutan Vi tror och fem platser för lappar i textens ordning. — Bladet ligger på bordet i läspasset, och du sparar det med lapparna kvar till modellpasset. Skriv ut ett blad per text på A3, så att post-it-lapparna ryms. Är ni bara ett par räcker A4, och då skriver ni kärnorna direkt på bladet.

Den tomma modellen

Den tomma modellen som pdf

Problem och lösning, blad 1. Modellens sida, exemplet och de andra bladen står på sidan Problem och lösning.

På bordet: Blad: Problem och lösning 1: ett problem och en lösning. Bladet Problem och lösning att skriva ut, med Problemet och Orsaken på den ena sidan, Lösningen och Resultatet på den andra, en flik för textens ord vid varje pil och en plats för en lapp till. — Gruppen lägger post-it-lapparna här i modellpasset, när det står blad 1 på lärarens sida eller bladet Egen text. Skriv ut bladet på A3, eller på A4 om ni bara är ett par. Spara det med lapparna kvar, för gruppen prövar sina sparade modeller igen.