Natten bygger minnet · Avancerat, text 9 · Faktatextsamtal i grupp

Lärarens sida

Lärarens sida: Avancerat, text 9, Natten bygger minnet

Det nya är först bräckligt, i djupsömnen arbetar troligen samma nervceller som på dagen, så att minnet blir hållbart i hjärnbarken, och därför minns den som har sovit mer. Texten förklarar orsak och verkan, och modellen är Kedjan, blad 1. I vecka 4 har två elever i taget jobbkorten från avsnitt 2.

Läspasset: de fyra avsnitten · Lärarens sida: Avancerat, text 9, Natten bygger minnet

Textens fråga: Lönar det sig att plugga hela natten före ett prov, och vad gör sömnen med det du har lärt dig?
Ord före läsningen: minne (nätverk av nervceller, ingen hårddisk) · hjärnbarken (hjärnans yttre lager, ingen trädbark) · djupsömn (svår att väcka, inte bättre sömn)
1 Bräckligt: Red ut: glosa: ord på ett annat språk · ”går förlorat”: försvinner
Lyssna efter: nytt minne · bräckligt · glöms fortast
Lockar: hippocampus innanför tinningen. ”Vad händer med det nya de första timmarna?”
Bilden: Dagen: ett nytt nätverk av nervceller, och hippocampus
2 Samma nervceller: Red ut: ”om och om igen”: många gånger · ”i samma ordning”: som när råttan var vaken
Lyssna efter: djupsömnen · aktiva igen · samma ordning
Lockar: försöken med råttor. ”När blir dagens minnen aktiva igen?”
Sambandet: ”Eftersom det nya är bräckligt”, alltså avsnitt 1
Bilden: Natten: samma nervceller arbetar igen i djupsömnen
3 Hållbart: Red ut: ”tar hjärnbarken över”: får huvudrollen för minnet · hållbart: finns kvar länge
Lyssna efter: hjärnbarken · finns kvar länge · knyts till det du vet
Lockar: begreppet i biologi kopplat till kroppen. ”Vilka två delar arbetar tillsammans i djupsömnen?”
Sambandet: ”Det gör att”, alltså följden av natten i avsnitt 2
Bilden: Pilen från hippocampus till hjärnbarken
4 Minns mer: Red ut: ”kom emellan”: hände mellan läsningen och provet · deltagare: de som var med
Lyssna efter: minns mer · en vaken natt · hippocampus mindre aktiv
Lockar: nonsensstavelser år 1924. ”Vad hände med hippocampus efter en vaken natt?”
Sambandet: ”Därför”, alltså för att minnet har blivit hållbart
Bilden: Morgonen: mer kvar efter en natt med sömn
Om någon frågar: Hjälper det att plugga lite varje dag? Ja, att repetera vid flera tillfällen gör minnet mer hållbart. Hur länge behöver en tonåring på 13–⁠17 år sova? 8–⁠10 timmar, enligt Folkhälsomyndigheten. Är minnet som en hårddisk? Nej, minnen finns i nätverk av nervceller.

Modellpasset: Kedjan för Natten bygger minnet · Lärarens sida: Avancerat, text 9, Natten bygger minnet

Fördjupningen: Red ut: internatskola: skola där eleverna också bor · uppmärksamhet: att hålla tanken vid en sak
Lyssna efter: fem eller nio timmar · sämre uppmärksamhet · två nätter räckte inte
Lockar: internatskolan efter skolårets slut. ”Vad hände efter två nätter med nio timmar?”
Sambandet: ”vad för lite sömn gör”, alltså led 4 i ett försök
Bilden: Remsorna: samma början, olika nätter i mitten, samma slut
Modellen: Lägg först fram gruppens tidslinje från vecka 2 och fråga: ”Flikarna säger när. Var skriver vi varför?” Den visar när, men inte varför. Ta sedan fram Kedjan, blad 1. Gruppen lägger fördjupningens post-it-lapp på En lapp till, med ett streck till led 4. Försöket visar vad för lite sömn gör, alltså led 4, och är inget femte led.
Orden: eftersom (natten) · det gör att (hållbart) · därför (minns mer)
Utan flik: gruppen skriver ”först” i led 1.
Svaret: Lyssna efter: först bräckligt · troligen hållbart i djupsömnen · utan sömn sämre
Så kan det låta: ”Nej, troligen inte. Det nya är bräckligt. I djupsömnen arbetar troligen samma nervceller igen, och minnet blir hållbart i hjärnbarken. Utan sömn lär man sig sämre och minns mindre.”
Rutan: Visste du att: intressant, för svaret håller utan farten, men den gör natten lättare att föreställa sig.
Samtala: Varför berättar författaren hur forskarna fick veta det? Varför börjar texten kvällen före ett prov? Ett svar: lottade grupper visar att sömnen gjorde skillnaden, och provet gör frågan till läsarens egen.

Texten

Texten som pdf

Hjärnan · text 4 av 5

Avancerat, text 9: Natten bygger minnet

Det är kväll, och i morgon är det prov. Boken ligger uppslagen, och du har mycket kvar. Ska du sova nu eller läsa vidare in på natten? Svaret hänger på vad som händer i hjärnan medan du sover. Lönar det sig att plugga hela natten före ett prov, och vad gör sömnen med det du har lärt dig?

1 Det nya är bräckligt

Under en skoldag möter du mycket nytt, som ett begrepp i biologi, ett årtal i historia eller en glosa i spanska. När du lär dig något av det blir en grupp nervceller aktiva tillsammans, och signalerna mellan dem knyter ihop cellerna till ett nätverk. Ett minne finns i ett sådant nätverk av nervceller, och det glöms snabbt om nätverket inte blir aktivt igen.

I början har hippocampus en stor roll. Hippocampus sitter djupt inne i tinningloben och behövs när nya minnen av händelser och fakta bildas. Det finns en tinninglob innanför tinningen på var sida av huvudet, och i var och en finns en hippocampus. Det du lär dig under dagen är först bräckligt. Bräckligt betyder här att minnet lätt går förlorat, och det nya glöms fortast under de första timmarna. En glosa som du läste på morgonen kan vara borta på kvällen, om du inte har tänkt på den sedan.

2 Samma nervceller igen

Eftersom det nya är bräckligt får natten efter dagen stor betydelse för vad som blir kvar. Sömnen går i cykler, och i biologin betyder cykel en runda som börjar om. Varje cykel har flera faser, alltså delar av sömnen som skiljer sig från varandra. En natt har oftast fyra till sex cykler. En av faserna är djupsömnen, och mest djupsömn får du under den första delen av natten. I djupsömnen blir dagens nya minnen troligen aktiva igen, om och om igen.

Forskare har sett hur det går till i försök med råttor. När en råtta lärde sig något arbetade en grupp nervceller. När råttan sedan låg i djupsömn arbetade samma nervceller igen. De gjorde det dessutom i samma ordning som när råttan var vaken. Försöken med människor i avsnitt 4 pekar åt samma håll. Hjärnan arbetar alltså troligen vidare med dagens minnen medan du sover, och det som var bräckligt får en chans att bli kvar.

På bordet: Dag, natt och morgon. Fyra rutor från vänster till höger med samma hjärna från sidan, där hjärnbarken är det yttre lagret och hippocampus ligger djupt inne. På dagen lyser ett litet nytt nätverk av nervceller svagt vid hippocampus, och på natten lyser samma nätverk om och om igen. Sedan går en pil från hippocampus till hjärnbarken, där nätverket sitter ihop med andra nätverk, och på morgonen syns nätverket tydligt i hjärnbarken. — Dag, natt och morgon. Så blir ett minne från dagen troligen hållbart under natten. Siffrorna är avsnittens nummer.

3 Minnet blir hållbart

Det gör att minnet blir hållbart, alltså att det finns kvar länge och inte glöms lika lätt. Under djupsömnen arbetar hippocampus och hjärnbarken tillsammans, och efter hand tar hjärnbarken över minnet. Där blir det nya en del av nätverk som redan finns, och det kopplas till det du redan kan. Ett nytt begrepp i biologi kan till exempel kopplas till det du redan vet om kroppen.

Så kan det du lärde dig under dagen stanna länge i långtidsminnet. Långtidsminnet är det minne där något kan finnas kvar från några minuter till hela livet. Det som var bräckligt på kvällen kan alltså vara mer hållbart på morgonen, efter en natt med djupsömn. Natten gör två saker med minnet: den gör det mer hållbart, och den knyter det till sådant du redan vet.

4 Därför minns du mer

Därför minns du mer av det du har lärt dig om du har sovit efteråt, och det har forskare vetat länge. Redan år 1885 märkte forskaren Ebbinghaus att man glömde mindre när sömn kom emellan. År 1924 gjorde forskarna Jenkins och Dallenbach ett tidigt försök med bara två deltagare. Deltagarna fick lära sig nonsensstavelser, alltså stavelser som inte betyder något. Efter en, två, fyra eller åtta timmars sömn mindes de mer än efter lika många vakna timmar.

Utan sömn kan det i stället bli svårare att bilda nya minnen. I en studie från 2007 fick en grupp deltagare vara vakna en hel natt, och dagen efter skulle de lära sig något nytt. Då var hippocampus mindre aktiv än hos deltagare som hade sovit som vanligt. De som hade vakat mindes efteråt sämre av det nya. Resultatet kommer ur en enda studie, men det pekar åt samma håll som de äldre försöken.

Fördjupning

Försöket på internatskolan

Det sägs ofta att man kan sova ikapp på en helg. För att se vad för lite sömn gör med tonåringar gjorde forskare ett försök på en internatskola, efter att skolåret var slut. Där deltog 56 friska tonåringar mellan 15 och 19 år. De lottades till två grupper, och det betyder att slumpen avgjorde vem som hamnade i vilken grupp. De tre första nätterna fick båda grupperna vara nio timmar i sängen. De sju nätterna därefter fick den ena gruppen fem timmar i sängen per natt och den andra nio. Tre gånger om dagen gjorde deltagarna prov på bland annat uppmärksamhet och arbetsminne, alltså minnet för det du tänker på just nu.

I gruppen med fem timmar blev uppmärksamheten sämre och sämre, och arbetsminnet blev också sämre. Deltagarna blev sömnigare, och humöret sjönk. De tre sista nätterna fick båda grupperna nio timmar i sängen igen. Efter två sådana nätter var uppmärksamheten och sömnigheten ännu inte tillbaka där de var från början. Arbetsminnet och humöret var däremot tillbaka redan efter en natt.

Två nätter är ungefär en helg, och i försöket räckte de inte för att få tillbaka allt. Grupperna var lottade, och därför var det sömnen som skilde dem åt.

På bordet: Två grupper, sju nätter. Två remsor med en ruta för varje natt i försöket, en remsa för varje lottad grupp. Båda börjar med tre nätter med 9 timmar i sängen och slutar med tre nätter med 9 timmar, men emellan har den övre remsan sju nätter med 5 timmar och den nedre sju nätter med 9. Under den övre remsans näst sista ruta står att uppmärksamheten ännu inte var tillbaka efter två nätter. — Två grupper, sju nätter. Varje ruta är en natt i försöket, och talet i rutan är timmarna i sängen.

Till läraren · Hör till: Lärarens sida till texten. AVANCERAT · text 9

Den ifyllda modellen

Den ifyllda modellen som pdf

På bordet: Blad: Kedjan för Natten bygger minnet. Kedjan, blad 1, för Natten bygger minnet, med en grupps kärnor och textens ord. Era kärnor blir andra. — Så kan bladet se ut efter modellpasset, med en grupps kärnor på post-it-lappar och textens ord i flikarna. Titta på det ihop med raden Modellen på lärarens sida när du förbereder passet. Din grupp skriver sina egna kärnor.

Kärnorna

Bladet som pdf

Hur bladet används står under Kärnorna på metodens sida.

På bordet: Blad: Kärnorna. Bladet Kärnorna att skriva ut, med raden för textens namn, textens fråga, rutan Vi tror och fem platser för lappar i textens ordning. — Bladet ligger på bordet i läspasset, och du sparar det med lapparna kvar till modellpasset. Skriv ut ett blad per text på A3, så att post-it-lapparna ryms. Är ni bara ett par räcker A4, och då skriver ni kärnorna direkt på bladet.

Den tomma modellen

Den tomma modellen som pdf

Kedjan, blad 1. Modellens sida, exemplet och de andra bladen står på sidan Kedjan.

På bordet: Blad: Kedjan 1: fyra led. Kedjan att skriva ut, med fyra led som en trappa, en flik för textens ord på varje pil och en plats för en lapp till. — Gruppen lägger post-it-lapparna här i modellpasset, när det står blad 1 på lärarens sida eller bladet Egen text. Skriv ut bladet på A3, eller på A4 om ni bara är ett par. Spara det med lapparna kvar, för gruppen prövar sina sparade modeller igen.