Två slags minne · Avancerat, text 8 · Faktatextsamtal i grupp

Lärarens sida

Lärarens sida: Avancerat, text 8, Två slags minne

Arbetsminnet och långtidsminnet finns båda i nätverk av nervceller, men arbetsminnet håller några få saker, ofta i sekunder, medan långtidsminnet behåller det som upprepas, ibland hela livet. Texten jämför två saker, och modellen är Venndiagrammet, blad 1. I vecka 3 har två elever i taget jobbkorten från avsnitt 2.

Läspasset: de fyra avsnitten · Lärarens sida: Avancerat, text 8, Två slags minne

Textens fråga: Varför kan ett namn försvinna på några sekunder medan en låt sitter kvar i flera år, och vad har de två minnena gemensamt?
Ord före läsningen: minne (nätverk av nervceller, ingen hårddisk) · arbetsminne (inget minne av ett arbete) · hippocampus (behövs för nya minnen av händelser)
1 Båda är minne: Red ut: ”tagit in”: sett, hört eller läst · spritt: på flera ställen
Lyssna efter: båda är minne · nätverk av nervceller · båda behövs
Lockar: meningen du läser just nu. ”Var i hjärnan finns ett minne?”
2 Arbetsminnet: Red ut: huvudräkning: räkna utan papper · ”tappa tråden”: inte hänga med
Lyssna efter: det du tänker på · tre till fem saker · ofta några sekunder
Lockar: koden med sex siffror. ”Hur mycket rymmer arbetsminnet, och hur länge?”
Sambandet: ”det mindre av de två”: arbetsminnet ställs mot långtidsminnet
Bilden: Siffran 2: arbetsminnet, dit det nya kommer in
3 Långtidsminnet: Red ut: ”Själva minnet”: nätverket i hjärnbarken, inte hippocampus · tinningen: sidan av huvudet vid ögat
Lyssna efter: minuter till hela livet · händelser, fakta, färdigheter · hippocampus
Lockar: din senaste födelsedag. ”Vilka tre slag av långtidsminnen nämner texten?”
Sambandet: ”Till skillnad från arbetsminnet”: det andra minnet ställs mot det första
Bilden: Hippocampus på båda sidor, vid siffran 3
4 Så glömmer de: Red ut: ”mer hållbart”: glöms inte lika lätt · ”sprida ut”: dela upp på flera tillfällen
Lyssna efter: arbetsminnet tappar · långtidsminnet behåller · upprepning
Lockar: låten du har sjungit. ”Vad gör att något stannar i långtidsminnet?”
Sambandet: ”Medan”: de två minnena ställs mot varandra
Bilden: Pilen med upprepning från arbetsminnet till långtidsminnet
Om någon frågar: Finns det visuella och auditiva elever? Undervisning efter lärstilar saknar stöd i forskningen. Varför både sju och tre till fem? År 1956 sa Miller sju, och Cowan säger tre till fem. Är arbetsminnet korttidsminnet? Nästan: det är korttidsminnet när du tänker med det. Är spegelteckningen ett tredje minne? Nej, en färdighet i långtidsminnet. Den visade att långtidsminnet har flera slag.

Modellpasset: Venndiagrammet för Två slags minne · Lärarens sida: Avancerat, text 8, Två slags minne

Fördjupningen: Red ut: ”fastnade”: blev kvar · ”tresiffrigt tal”: ett tal som 382
Lyssna efter: en enda människa · talet i 15 minuter · glömde det han var med om
Lockar: stjärnan i spegeln. ”Vad kunde H.M. göra, och vad kunde han inte?”
Sambandet: ”de två minnena”: avsnitt 2 och 3 hos en människa
Modellen: Lägg först fram gruppens tankekarta från vecka 1 och fråga: ”Vad ska stå i mitten?” Texten jämför två saker, och kartan visar inte vad som är lika och olika. Ta sedan fram Venndiagrammet, blad 1. Avsnitt 4 ger två post-it-lappar: i modellpasset delar gruppen avsnittets kärna på två lappar, en för var sida. Gruppen lägger fördjupningens lapp på En lapp till, som får namnet Hör till långtidsminnet. H.M:s arbetsminne fungerade, men nästan inga nya händelser fastnade i långtidsminnet.
Orden: båda (båda) · av de två (arbetsminnet) · till skillnad från (långtidsminnet)
Utan flik: gruppen skriver ”medan” och ”behåller däremot” vid lapparna från avsnitt 4.
Svaret: Lyssna efter: arbetsminnet: få saker, ofta sekunder · långtidsminnet: det som upprepas · båda: nätverk av nervceller
Så kan det låta: ”Namnet fanns bara i arbetsminnet, som håller få saker, ofta bara i sekunder, och tappar dem när något nytt kommer. Låten har jag upprepat, så den sitter i långtidsminnet. Båda finns i nätverk av nervceller.”
Rutan: Visste du att: intressant, för svaret håller utan att veta hur hjärnan skars.
Samtala: Varför berättar författaren hur forskarna fick veta det? Varför börjar texten med ett namn som försvinner? Ett svar: H.M. gör de två minnena synliga, och de flesta har själva glömt ett namn.

Texten

Texten som pdf

Hjärnan · text 3 av 5

Avancerat, text 8: Två slags minne

En ny elev säger sitt namn, och tio sekunder senare är det borta. Ändå kan du orden till en låt som du inte har hört på flera år. Det beror på två slags minne. Varför kan ett namn försvinna på några sekunder medan en låt sitter kvar i flera år, och vad har de två minnena gemensamt?

1 Båda är minne

Arbetsminnet och långtidsminnet är två slags minne. Båda håller information som du har tagit in, och du behöver båda för att lära dig. När du läser den här meningen håller arbetsminnet kvar orden i början tills du har kommit till slutet. Samtidigt vet du vad orden betyder, och det kommer ur långtidsminnet. När du lär dig något nytt i skolan arbetar de två tillsammans: arbetsminnet tar emot det nya, och långtidsminnet håller kvar det du kan sedan förut.

Många tänker sig minnet som en hårddisk, där varje sak du minns ligger på en egen plats. Så fungerar det inte i hjärnan. Där finns ett minne i ett nätverk av nervceller som hör ihop, spritt över flera delar av hjärnan. Det gäller båda minnena, och när du minns något blir nätverket aktivt igen. Men de skiljer sig åt i hur mycket de rymmer och hur länge.

2 Arbetsminnet

Arbetsminnet är det mindre av de två. Det är minnet för det du tänker på just nu, som talen i en huvudräkning, en fråga du ska svara på eller vägen som någon just har beskrivit för dig. Arbetsminnet är kopplat till hjärnbarken längst fram i hjärnan, bakom pannan.

Arbetsminnet rymmer bara några få saker på en gång. Hos unga vuxna är det tre till fem saker, enligt forskaren Cowan. Sakerna stannar där ofta bara några sekunder. Ska du komma ihåg en kod med sex siffror medan någon pratar med dig, märker du snart hur lite som ryms.

Därför är det lätt att tappa tråden när mycket händer på en gång, till exempel när någon ger flera instruktioner i rad medan du tänker på något annat. Det kan hända vem som helst, för arbetsminnet är litet också hos vuxna. Den som tappar tråden kan ha fått för mycket att hålla i huvudet samtidigt.

3 Långtidsminnet

Till skillnad från arbetsminnet rymmer långtidsminnet flera slag av minnen, bland annat händelser, fakta och färdigheter. Händelser är det du har varit med om, som din senaste födelsedag eller första skoldagen. Fakta är det du vet, som vad din bästa kompis heter. Färdigheter är det du kan göra, som att cykla, knyta skorna eller spela ett instrument.

Långtidsminnet rymmer också mycket mer än arbetsminnet, och det kan hålla kvar något från några minuter till hela livet. Något som du var med om i förskolan kan alltså finnas kvar när du är gammal.

En del av hjärnan har en särskild roll i långtidsminnet. Hippocampus sitter djupt inne i tinningloben och behövs när nya minnen av händelser och fakta bildas. Det finns en tinninglob innanför tinningen på var sida av huvudet, och i var och en finns en hippocampus. Själva minnet finns sedan i ett nätverk av nervceller i hjärnbarken.

På bordet: Hippocampus på båda sidor. Hjärnan två gånger, till vänster sedd från sidan och till höger sedd framifrån. Tinningloben är grön och sitter nertill, och hippocampus är en liten blå del djupt inne i den. Framifrån syns en hippocampus på var sida. — Hippocampus på båda sidor. De sitter djupt inne i tinningloberna, en på var sida av hjärnan. Siffran är avsnittets nummer.

4 Så glömmer de

Medan arbetsminnet lätt tappar sina saker när något nytt kommer in, kan långtidsminnet behålla något i många år. Namnet på den nya eleven försvann just så. Du lyssnade på nästa sak, arbetsminnet fylldes med den, och namnet fanns inte kvar.

Långtidsminnet behåller däremot det som upprepas och används. Du glömmer snabbt det nya som inte kommer tillbaka, men när du upprepar något blir nätverket aktivt igen, och minnet blir mer hållbart. Ett minne som har varit aktivt många gånger är därför lättare att minnas nästa gång. Det hjälper också att sprida ut upprepningen över flera tillfällen.

Låten har du hört och sjungit med i många gånger, kanske under flera veckor, och därför sitter den kvar. Det du upprepar vid flera tillfällen kan alltså bli ett minne som stannar i långtidsminnet. Upprepning är en bro mellan de två minnena.

På bordet: Från sinnena till långtidsminnet. En väg från vänster till höger: ett öga och ett öra för sinnena, en liten ruta för arbetsminnet med fyra saker och en stor ruta för långtidsminnet med ett nätverk av nervceller. Två saker faller ut ur arbetsminnet och glöms. En sak upprepas, som pilen runt den visar, och blir en del av nätverket i långtidsminnet. — Från sinnena till långtidsminnet. Det du upprepar kan stanna i långtidsminnet, och mycket av det andra glöms. Siffrorna är avsnittens nummer.

Fördjupning

Mannen som inte kunde minnas nytt

Att de två minnena är olika syns tydligt hos en enda människa. Forskarna kallade honom H.M. År 1953, när han var 27 år, opererades han för svår epilepsi, en sjukdom som ger anfall. Läkarna tog bort delar av tinningloberna på båda sidor av hjärnan, bland annat den främre delen av hippocampus.

Efter operationen glömde H.M. det han var med om nästan lika fort som det hände, men han var lika intelligent som förut. Forskarna gav honom ett tresiffrigt tal att komma ihåg. Så länge han upprepade det för sig själv kunde han hålla det i huvudet i upp till 15 minuter. Men när han tänkte på något annat var allt borta, också att han hade fått ett tal. Hans arbetsminne fungerade alltså, men talet fastnade inte i långtidsminnet. Upprepningen räckte inte, eftersom hippocampus behövs när nya minnen av händelser och fakta bildas.

En ny färdighet kunde han ändå lära sig. Forskarna lät honom rita längs kanten på en stjärna när han bara såg sin hand och stjärnan i en spegel. Han lärde sig det på tio försök, och färdigheten fanns kvar under de tre dagar som han övade. Men han mindes inte att han hade gjort uppgiften förut.

H.M. dog 2008, 82 år gammal, och först då blev hans namn känt: Henry Molaison. Belägget kommer alltså från en enda människa, men hos honom syns textens två minnen var för sig.

Till läraren · Hör till: Lärarens sida till texten. AVANCERAT · text 8

Den ifyllda modellen

Den ifyllda modellen som pdf

På bordet: Blad: Venndiagrammet för Två slags minne. Venndiagrammet, blad 1, för Två slags minne, med en grupps kärnor och textens ord. Era kärnor blir andra. — Så kan bladet se ut efter modellpasset, med en grupps kärnor på post-it-lappar och textens ord i flikarna. Titta på det ihop med raden Modellen på lärarens sida när du förbereder passet. Din grupp skriver sina egna kärnor.

Kärnorna

Bladet som pdf

Hur bladet används står under Kärnorna på metodens sida.

På bordet: Blad: Kärnorna. Bladet Kärnorna att skriva ut, med raden för textens namn, textens fråga, rutan Vi tror och fem platser för lappar i textens ordning. — Bladet ligger på bordet i läspasset, och du sparar det med lapparna kvar till modellpasset. Skriv ut ett blad per text på A3, så att post-it-lapparna ryms. Är ni bara ett par räcker A4, och då skriver ni kärnorna direkt på bladet.

Den tomma modellen

Den tomma modellen som pdf

Venndiagrammet, blad 1. Modellens sida, exemplet och de andra bladen står på sidan Venndiagrammet.

På bordet: Blad: Venndiagrammet 1: två ringar. Venndiagrammet att skriva ut, med två ringar som går in i varandra, en flik för textens ord på varje plats och en plats för en lapp till. — Gruppen lägger post-it-lapparna här i modellpasset, när det står blad 1 på lärarens sida eller bladet Egen text. Skriv ut bladet på A3, eller på A4 om ni bara är ett par. Spara det med lapparna kvar, för gruppen prövar sina sparade modeller igen.