Ljudlek: Räkna ljud
En lektion i Ljudlek i grupp: dela upp ord i ljud, i grupp och enskilt, för F–2
Eleverna delar upp ord i sina ljud och flyttar en markör in i en ruta för varje ljud, från vänster till höger. Sedan drar de fingret under rutorna och säger ordet. Lektionen hör till Ljudlek i grupp och har samma ljudstart och avslut som de andra lektionerna.
Ljudstartens ord, pdfStrukturerStrategierPlanera insatsen Beta
I korthet
- Hör till
- Ljudlek i grupp, förmåga 6 av 9: Dela upp
- Område
- Läsning
- Årskurs
- F–2
- Format
- liten grupp, par
- Tid
- 30 minuter per pass, tre till fem pass i veckan
- Period
- Två till fyra veckor
- Grupp
- 2–12 elever
- Material
- bildkorten, ljudrutor och markörer, magneter, bokstavskorten, speglar · allt material
- Uppdaterad
- 17 november 2026
Dela
I Räkna ljud delar eleverna upp ord i sina ljud och flyttar en markör in i en ruta för varje ljud. Lektionen hjälper eleven med det som gör ljuden svåra att räkna: barn hör stavelser före ljuden, och ljudet i mitten och en konsonant i ett konsonantmöte faller lätt bort.
Syftet är att eleverna hör varje ljud i ordet, i ordning, och vet hur många de är, så att de kan skriva ordet och läsa det. Du visar hur du flyttar en markör för varje ljud medan du säger ljudet, låter eleverna ta över steg för steg och lyssnar på var och en.
Räkna ljud är ingången för elever som kan ljuda. En grupp som har börjat i Rim eller Första ljudet tar lektionen efter Smaka på ljud. Lektionen tränar det som ljudkollens uppgift 6 prövar, dela upp. Ljudkollen är den korta kartläggningen med nio uppgifter som du gör med varje elev före insatsen och var tredje vecka. Den står i Ljudlek i grupp, som också säger vilken ingång gruppen börjar i. Räkna ljud hör till förmåga 6, Dela upp, i lektionsbanken där.
Så används lektionen
Passet har samma ram i alla lektioner: fem minuter ljudstart, 20 minuter lektion i fyra steg och fem minuter avslut. Ljudlek i grupp beskriver gruppen, dagens elever och ljudkollen. I Räkna ljud går ni igenom raderna i Så blir lektionen svårare på två veckor med fem pass i veckan eller tre till fyra veckor med tre pass. Ta nästa rad när dagens elever lägger rätt antal markörer och säger ljuden i minst två av sina ord i steg 4, två pass i följd. Gå vidare till nästa lektion när du har hört fler än hälften av eleverna själva säga ljuden och lägga rätt antal markörer i minst två av sina ord i steg 4 i raden Konsonantmöte sist.
Tre saker att hålla fast vid
Flytta en markör för varje ljud medan ni säger det, och dra sedan fingret under rutorna och säg ordet. Arbeta från vänster till höger sett från eleverna, också när du står vid tavlan eller sitter mitt emot dem. Varje ark har ord med två, tre och fyra ljud, så att eleverna räknar ljuden i stället för att gissa samma antal.
Så blir lektionen svårare
| Ordgrupp | Så låter det | Så gör ni |
|---|---|---|
| Tre ljud att dra ut | sol: /s/ /o/ /l/, tre ljud | Dra ut ljuden: sssooolll. Dra ut både s och v i svan: sss-vvv-aaa-nnn. Säg k och b korta i ko, bi, kaka och räka. |
| Med klusil | båt: /b/ /å/ /t/, tre ljud | Klusilerna b, d, g, k, p och t går inte att dra ut. Säg dem korta och utan ö: b-ååå-t. |
| Två stavelser | myra: /m/ /y/ /r/ /a/, fyra ljud | Säg ordet långsamt och utan klappar: mmmyyyrrraaa. |
| Konsonantmöte först | sten: /s/ /t/ /e/ /n/, fyra ljud | Dra ut det ljud i mötet som går att dra ut: sss-t-eee-nnn. Säg t:et kort i träd: t-rrr-äää-d. |
| Konsonantmöte sist | hund: /h/ /u/ /n/ /d/, fyra ljud | Vokalen är kort. Dra ut n:et: hu-nnn-d. |
Så blir lektionen svårare som pdf: Så blir lektionen svårareWord: Så blir lektionen svårare
Varje rad har ett ark bildkort under Materialet, med bilden på framsidan och ordet med en prick för varje ljud på baksidan. Vilken rad gruppen börjar i beror på vad fler än hälften av eleverna missar i ljudkollen. Missar de få eller hål, börjar ni i Tre ljud att dra ut, missar de näsa i Två stavelser och missar de häst i Konsonantmöte först, den första raden med konsonantmöten. Finns det inget ord som fler än hälften missar, börjar ni i Konsonantmöte först. Har eleverna inte gjort uppgift 6 de senaste tre veckorna, gör du den med varje elev före första passet. Det tar omkring en minut per elev.
Ett pass på 30 minuter
Lektionen går i fyra steg, från att du visar till att var och en gör själv.
Passet tar 30 minuter när ni ses tre eller fyra gånger i veckan. Ses ni varje dag, eller orkar eleverna inte så länge, som ofta i förskoleklass, räcker 20 minuter.
Ett pass på 20 minuter: ljudstart 0–3 minuter, ordet på tavlan 3–5, fingrarna 5–9, säg och lägg 9–14, mina ord 14–18 och avslut 18–20.
| Fas | Rutinen i 4 steg | Så leder du det |
|---|---|---|
| Före passet | Ta fram bildkorten för gruppens rad, bokstavskorten, ljudrutorna, markörerna, pennorna och speglarna. Rita fem rutor på tavlan, som ljudrutorna: en bildruta och fyra rutor för ljuden. Sätt fyra magneter som markörer under rutorna och en femte till kortet. Välj orden till ljudstarten ur Ordbanken eller Ljudstartens ord. Skriv raden, dagens ljud och dagens elever i snabbmallen. | |
| Ljudstart0–5 min | Visa dagens ljud, sätt ihop fem ord och dela upp fyra, som i Ljudstarten. Alla svarar samtidigt. | |
| Ordet på tavlan5–9 min |
| Ta tre av arkets sex första kort, ett med två ljud, ett med tre och ett med fyra. Stå bredvid tavlan, vänd mot eleverna. |
| Fingrarna9–15 min |
| Ta de tre andra av arkets sex första kort. En elev i taget flyttar markörerna på tavlan. |
| Säg och lägg15–20 min |
| Paret tar arkets sex första kort och turas om. Du går mellan paren. |
| Mina ord20–25 min |
| Paret delar arkets sex sista kort, tre var. I en trio får var och en två. Du lyssnar på dagens elever. |
| Avslut25–30 min | Var och en säger ett ord från dagens lek och vad hen gjorde med det. Du säger kort vad du hörde. | |
| Efter passet | Du noterar i snabbmallen vilka av dagens elever som lade rätt antal markörer och sa ljuden själva, var de fastnade, och om gruppen tar samma rad, nästa rad eller nästa lektion. | |
Den som är klar före de andra byter kort med sin kamrat.
Ljudstarten: samma fem minuter varje pass
Alla svarar samtidigt. Vänd ansiktet mot eleverna, så att de ser din mun. Ljudstartens ord är ett A4 med fram- och baksida, att ha i handen under ljudstarten: för varje bokstav ord som börjar på ljudet och ord som har ljudet i sig.
| Moment | Så gör du |
|---|---|
| Dagens ljud | Visa bokstaven och säg ljudet. Alla säger efter, och någon säger ett ord på ljudet. Sist säger alla ljuden för några bokstäver ni har haft. |
| Sätt ihop | Dra ut fem ord utan paus, med handen från vänster till höger sett från eleverna. Räkna tyst till tre och knyt handen, så säger alla ordet. Sist säger en av dagens elever ett ord ensam. |
| Dela upp | Säg fyra ord med olika många ljud. Alla säger ordet och sedan ljuden, med ett finger för varje, och räknar fingrarna sist. I lektionerna före Räkna ljud i banken säger du ljuden först och gruppen efter. |
Ljudstarten som pdf: Ljudstarten: samma fem minuter varje passWord: Ljudstarten: samma fem minuter varje pass
Säg ljudet och inte bokstavens namn, och b, d, g, k, p och t korta och utan ö. Orden tar du ur Ordbanken eller Ljudstartens ord, där du väljer ord av samma slag som i gruppens ordgrupp. I Dela upp blandar du in ord ur de lättare ordgrupperna, så att orden har olika många ljud. Dagens ljud, dina fraser och ordgrupperna står i Ljudlek i grupp. Ordgruppen är densamma som gruppens rad.
Vad du gör och säger i varje steg
Här är lärarens ord, så att du kan säga dem som de står.
| Steg | Vad du gör | Exempelfraser |
|---|---|---|
| 1 Ordet på tavlanHur många ljud hör jag? | Första passet med ett nytt ark säger ni bildernas namn i kör, och du säger vad nya ord betyder. Sätt kortet i bildrutan och säg ordet. Flytta en markör in i en ruta för varje ljud medan du säger det. Räkna markörerna och vänd kortet. Kan gruppen bokstäverna, sätter du upp bokstavskorten i rutorna med markörerna och läser ordet. |
|
| 2 FingrarnaHur många ljud hör vi? | Säg ljuden, ett i taget, och låt gruppen säga efter. Sedan säger gruppen ljuden själv, med ett finger för varje, och en elev flyttar markörerna på tavlan. Sist säger alla ljuden i passets ord en gång till. |
|
| 3 Säg och läggHur många ljud hör du? | Den ena lägger kortet i den andras bildruta och säger ordet, långsamt så länge paret behöver det. Den andra säger ljuden, flyttar en markör för varje och säger ordet. Sedan vänder de kortet och räknar prickarna. Stämmer det inte, säger de ordet långsamt igen eller lägger undan kortet åt dig. De byter efter varje ord. |
|
| 4 Mina ordKan du göra det själv? | Var och en räknar ljuden i sina ord och vänder kortet för att räkna prickarna. Lyssna på dagens elever: säger eleven ljuden, och flyttar hen en markör medan hen säger varje ljud? Den som kan bokstäverna i ordet skriver dem i rutorna, läser tillbaka ordet och jämför med baksidan. Bokstavskartan i Ljudlek i grupp kan ligga framme. |
|
Lyssna efter
Bekräfta först det som eleven gjorde rätt, och försök sedan igen tillsammans.
| Eleven säger | Det som händer | Så gör du |
|---|---|---|
| ”sol” med en markör, eller ”s-ol” med två | Eleven hör stavelsen, eller början och resten | Dra ut ordet, sssooolll, och flytta en markör för varje ljud medan ni säger det. |
| ”m-t” för mat | Ljudet i mitten faller bort | ”Du hörde /m/ och /t/. Vad hör du mellan dem? Maaat.” |
| ”s-e-n” för sten, ”sutol” för stol | En konsonant faller bort i mötet, eller en vokal kommer in | Dra ut det ljud som går att dra ut, utan något ljud emellan: sss-t-eee-nnn. |
| ”bö-å-tö” för båt, ”ess” för s | Eleven säger ett ö efter klusilen, eller bokstavens namn | Säg ljudet kort och gå direkt till nästa: b-ååå-t. Säger eleven ess, fråga: ”Hur låter den?” |
| ”aba” om apan | Eleven blandar ihop p och b, t och d eller k och g | ”Håll handen framför munnen. Apa: det blåser. Aba: det blåser inte.” |
| ”/s/ /o/ /l/” och två markörer, eller en i varje ruta | Eleven tappar ljuden, eller fyller rutorna i stället för att räkna ljuden | Ett ljud i taget: säg ljudet och flytta markören samtidigt. |
Arbetsform: alla i kör, växlande, gemensamt
I ljudstarten svarar alla samtidigt, och i lektionen går ni från att du visar till att var och en gör själv. Paren och trion sätter du ihop som i Ljudlek i grupp. Den som ännu bara hör första ljudet får kort med två och tre ljud och blir dagens elev oftare.
Exempel: så går ett pass till
Gruppen: sex elever i förskoleklass och åk 1, vecka 3, tre pass i veckan. Gruppen gör Räkna ljud för tredje passet i följd, det första i raden Med klusil. Dagens ljud är /m/, och dagens elever är Mira och Omar.
Ljudstarten. När gruppen delar upp mat säger Mira ”m-t”. Läraren drar ut a:et, ”maaat”, och Mira hör /a/ i mitten.
Ordet på tavlan. Gruppen säger bildernas namn i kör. Läraren sätter kon i bildrutan och flyttar en markör för varje ljud: ”/k/, ooo. Två ljud. Ko.” Sedan kommer lök och kaka, med tre och fyra ljud.
Fingrarna. Gruppen säger ljuden i tåg efter läraren och sedan själv i öga och stol, med ett finger för varje. Noah flyttar markörerna på tavlan.
Säg och lägg. Paren är Alva och Elin, Omar och Noah, Leo och Mira. Elin lägger stolen i Alvas bildruta och säger ”stol”. Alva säger sss-t-ooo-lll och flyttar en markör för varje ljud.
Mina ord. Paren delar arkets sex sista kort. Omar säger ”aba” om apan och känner med handen framför munnen att det blåser vid /p/. Mira säger ”bö-å-tö” om båten, och läraren säger b:et kort: ”b-ååå-t.”
Avslutet. Omar säger: ”Apa. Tre ljud.” Läraren säger: ”Ni drog ut orden och hörde ljudet i mitten.”
Efteråt noterar läraren: Mira och Omar lade rätt antal markörer och sa ljuden i två av tre ord. Mira lägger ett ö efter b, och Omar blandar ihop p och b. Passet räknas som det första av två i följd, och nästa pass blir Leo och Noah dagens elever.
När eleven fastnar
Vänta tre sekunder och ge minsta möjliga stöd först. Blir det många fel i gruppen, säg ordet i kör, låt sedan några elever säga det ensamma och ta samma ord minst tre gånger.
Fråga alltid först:
Vad hör du?
Gå uppför stödtrappan i stunden. Ge inte nästa stöd förrän eleven har prövat det förra:
- Säg ordet igen, långsamt, och dra ut ljuden: sssooolll.
- Visa hur munnen gör. Eleven tittar i spegeln och känner efter, till exempel luften mot handen vid /p/.
- Gör uppgiften mindre: täck de rutor som ordet inte behöver, eller ta bara första ljudet medan ni säger resten tillsammans.
- Visa med handen eller med något att flytta, en för varje ljud: du säger ljudet, och eleven flyttar markören.
- Säg det tillsammans, och låt eleven säga det själv efteråt med markörerna.
Till sist lägger eleven markörerna själv.
Var hittar du orden och materialet?
Bildkorten står under Materialet, ett ark för varje rad i Så blir lektionen svårare, och ljudrutorna i planeringsmallarna. Orden till ljudstarten står i Ordbanken och i Ljudstartens ord.
Egna ord går också bra, utom orden i ljudkollen och i screeningens version B.
Tre krav gäller egna ord:
Materialet ligger efter grunden, och som egna sidor att kopiera i planeringsmallarna (Word).
Varianter
Byt till en variant i samma steg när gruppen behöver något nytt.
| Variant | Så gör ni | När den passar |
|---|---|---|
| Ljudkedjan | Eleverna säger ett ljud var, i tur och ordning. Sedan säger alla ordet. | Steg 2, när ni är högst sex |
| Ljudstegen | Tejpa fyra papper på golvet. En elev tar ett steg för varje ljud, och de andra går på stället. | Steg 2, när gruppen behöver röra sig |
| Sätt ihop ordet | Den ena håller kortet dolt och säger ljuden. Den andra sätter ihop dem och säger ordet. | Steg 3, när paren är säkra |
Ordbanken
Här är orden till ljudstarten, i sex ordgrupper från lätt till svårt. Alla ord är ljudenliga, med ett ljud för varje bokstav.
| Ordgrupp | Orden |
|---|---|
| Två ljud att dra ut | is, ål, se, le, ro, sy, nu, ny, så |
| Tre ljud att dra ut | sol, lus, mus, mos, vas, mål, nål, mås, sås, räv, säl, hår |
| Med klusil | mat, lök, nöt, pil, gås, kål, gul, bad, båt, tåg, duk, tak |
| Två stavelser | sola, mosa, lera, rasa, mera, läsa, måla, leta, vila, bada, baka, kaka |
| Konsonantmöte först | snö, blå, sko, bro, tre, grå, klo, stå, sten, stol, glas, svan, stor, smör |
| Konsonantmöte sist | fisk, mask, hand, sand, hund, vind, land, hals, rund, tält |
Ordbanken som pdf: OrdbankenWord: Ordbanken
Orden står i ordning, lättast först. Hur du säger orden och vilka ord som får vänta står under Ordbanken i Ljudlek i grupp.
Följ upp effekten
Du ser i steg 4 vad eleverna klarar, och ljudkollen var tredje vecka visar samma sak för varje elev. Berätta konkret för eleven vad hen har lärt sig.
| Under passet | I steg 4 lyssnar du på dagens elever: säger eleven ljuden i ordning, och flyttar hen en markör medan hen säger varje ljud? |
|---|---|
| Efter varje pass | I snabbmallen noterar du dagens elever och var de fastnade. |
| Var tredje vecka | Du gör ljudkollens uppgift 6 om att dela upp, uppgift 7 om att skriva ord och uppgift 4 om bokstävernas ljud. |
Mål: vad eleven ska kunna efter lektionen
Det övergripande målet är att eleven ska kunna dela upp ett ord i alla sina ljud.
Efter lektionen ska eleven kunna:
Snabbmall
Bladet gäller veckans tre till fem pass. Raden är gruppens rad i tabellen Så blir lektionen svårare. Under Nästa gång skriver du samma rad, nästa rad eller nästa lektion, och de första veckorna kryssar du det som ska med.
SNABBMALL · Ljudlek: Räkna ljud
Vecka Eleverna
Passen
- Pass 1–5 Datum1–5 Datum
- Före: raden, dagens ljud och dagens elever Vid varje namn: det du lyssnar efter.
- Efter: det dagens elever sa och gjorde i steg 4, och var de fastnade
- Nästa gång
Det här ska med i varje pass Kryssa efter passet de första tre veckorna.
- Vi flyttade en markör medan vi sa varje ljud.
- Jag arbetade från vänster sett från eleverna.
- Vi tog ord med två, tre och fyra ljud.
Sist i veckan Läs raderna och kryssen ovanför.
Det här gör eleverna själva nu som de inte gjorde förut
Jag tar med mig in i nästa vecka
Ta nästa rad när dagens elever lägger rätt antal markörer och säger ljuden i minst två av sina ord i steg 4, två pass i följd. I sista raden går gruppen vidare när fler än hälften av eleverna har klarat steg 4.
Kort om grunden
Att dela upp ord i ljud och sätta ihop ljud till ord är kärnan i fonemmedvetenheten, och undervisningen ger mest i små grupper och med bokstäver (Ehri m.fl., 2001; National Reading Panel, 2000). Barn som flyttade en markör för varje ljud medan de sa det, och samtidigt lärde sig bokstävernas ljud, läste och stavade bättre (Ball och Blachman, 1991). Barn hör stavelser långt före ljuden (Liberman m.fl., 1974), och med bokstäver i rutorna kopplar eleven ljuden till bokstäverna (Foorman m.fl., 2016).
Bygger på Ball och Blachman (1991), Ehri m.fl. (2001), Foorman m.fl. (2016), Liberman m.fl. (1974) och National Reading Panel (2000).
Bilderna i filmerna: Fluent Emoji, © Microsoft Corporation, MIT-licens.
Materialet
Här finns lektionskortet, bildkorten, ett ark för varje rad i Så blir lektionen svårare, och bokstavskorten. Ljudrutorna står i planeringsmallarna. Allt går att kopiera. Laminera ljudrutorna, som eleverna skriver på, och bokstavskorten. Bildkorten laminerar du när de är vikta och limmade. Ljudstartens ord står sist, och du skriver ut det dubbelsidigt.
Lektionskortet
Lektionskortet är lektionen på ett A4: målet, rörelsen, orden att ta, passet med det du gör och säger, och det du lyssnar efter. Skriv ut det och ha det framför dig under passet.
Elevens material står i Andika, ett gratis typsnitt från SIL som är gjort för att vara lätt att läsa. Ladda ner det på software.sil.org/andika och använd det när du gör egna kort och blad.
Bilderna på bildkorten: Fluent Emoji, © Microsoft Corporation, MIT-licens.
Bildkorten
Varje ark har ord med två, tre och fyra ljud, så att eleverna räknar i stället för att gissa. Arket står två gånger på sidan, så en sida räcker till två par. Skriv ut sidan för gruppens rad och gärna ditt ark förstorat till A3.
Till läraren
Så gör duKlipp längs strecken och vik varje kort längs den blå prickade linjen, så att bilden blir framsidan och ordet baksidan. Limma ihop halvorna och laminera sist. Vänd kortet som en sida i en bok, så står ordet rätt. Orden är ljudenliga, så prickarna under ordet är lika många som ljuden. Håll ihop arkets sex första kort för sig och de sex sista för sig, med ett gem. Ni tar de sex första i steg 1–3 och de sex sista i steg 4, och nästa pass byter ni. Första passet med ett nytt ark säger ni vad bilderna heter, i kör, och du säger vad nya ord betyder: ”Det här är en nål. Med en nål syr man.” Barn kallar ofta ko och bi för kossa och humla, som har fler ljud än prickarna på kortet. Ko och bi säger ni i kör varje pass, och när någon i gruppen är nybörjare i svenska säger ni alla namnen varje pass. Säger eleven ett annat namn, som kossa, svarar du: ”Kossa har fler ljud. Kortet heter ko. Säg ko och räkna igen.”
Bildkort · Tre ljud att dra ut
Klipp längs strecken och vik längs den blå prickade linjen, så att bilden blir framsidan och ordet baksidan.
sol
ko
myra
mus
räv
svan
bi
nål
kaka
hus
säl
räka
Bildkort · Med klusil
Klipp längs strecken och vik längs den blå prickade linjen, så att bilden blir framsidan och ordet baksidan.
ko
lök
kaka
tåg
öga
stol
bi
båt
myra
sol
apa
räka
Bildkort · Två stavelser
Klipp längs strecken och vik längs den blå prickade linjen, så att bilden blir framsidan och ordet baksidan.
öga
ko
myra
apa
kaka
sol
bi
öra
svan
båt
räka
hus
Bildkort · Konsonantmöte först
Klipp längs strecken och vik längs den blå prickade linjen, så att bilden blir framsidan och ordet baksidan.
sko
ko
sten
öga
stol
apa
svan
bi
bröd
båt
träd
räv
Bildkort · Konsonantmöte sist
Klipp längs strecken och vik längs den blå prickade linjen, så att bilden blir framsidan och ordet baksidan.
fisk
ko
sko
mask
apa
hand
bi
hund
båt
tand
lök
sten
Bokstavskorten
Det är samma 24 kort i alla lektioner, i den ordning bokstäverna blir dagens ljud.
Till läraren
Så gör duSkriv ut korten på tjockt papper och klipp isär dem. Håll upp kortet för dagens ljud så att alla ser det, och håll det rättvänt, eftersom u blir n och d blir p när kortet vänds upp och ned.
Bokstavskort
- s
- o
- l
- a
- r
- m
- e
- n
- i
- v
- t
- f
- å
- p
- k
- d
- u
- b
- g
- h
- y
- ä
- ö
- j
Mallar att skriva ut
Mallarna finns i rätt storlek sist i planeringsmallarna.
Bilderna är bredare än skärmen. Svep i sidled för att se hela mallen.
Ljudrutorna
Laminera en per elev, så att eleven kan skriva bokstäverna med en whiteboardpenna.
Lägg bildkortet i rutan Bild, den första från vänster, med bilden uppåt. Säg ett ljud i taget och flytta en markör samtidigt, från vänster till höger. Dra sedan fingret under rutorna och säg ordet.