Ljudlek i grupp
Språkljud och bokstäver i grupp för F–2, med en lektionsbank att välja ur
Eleverna hör, delar upp och sätter ihop ljuden i ord och kopplar dem till bokstäver. Varje pass börjar med fem minuter där alla sätter ihop och delar upp ord. Sedan kommer en lektion som du väljer ur lektionsbanken efter en kort kartläggning. Insatsen är för elever i F–2 som behöver stöd i att upptäcka språkljuden.
I korthet
- Område
- Läsning
- Årskurs
- F–2
- Format
- liten grupp, par
- Tid
- 30 minuter per pass, tre till fem pass i veckan
- Period
- 10–12 veckor
- Grupp
- 2–12 elever
- Lektioner
- 8 i lektionsbanken
- Material
- Bokstavskorten till dagens ljud, under Materialet. Bokstavskartan under Materialet, till den som behöver stöd att minnas bokstävernas ljud. En liten spegel per par. Lektionens material: bildkort, bokstavskort, golvbokstäver, markörer, ljudrutor eller platsrutor. Screeningen, ljudkollen och protokollet, under Materialet, och fyra markörer till ljudkollen. Snabbmallen för noteringen efter passet.
- Uppdaterad
- 29 september 2026
Dela
Ljudlek i grupp är för elever i förskoleklass till årskurs 2 som behöver stöd i att höra ljuden i orden och koppla dem till bokstäverna. Det märks när eleven säger ess om första ljudet i sol, gissar ett ord efter första bokstaven eller tvekar om sol och sko börjar med samma ljud.
Så här lär sig eleven läsa och skriva. Att läsa är att se bokstäverna i ordning, säga ljudet för varje bokstav och sätta ihop ljuden till ett ord: sss-ooo-lll, sol. Att skriva är samma sak åt andra hållet: eleven säger ordet långsamt, hör ljuden ett i taget och skriver en bokstav för varje ljud. Eleven behöver alltså tre saker: höra ljuden i orden, kunna bokstävernas ljud, och kunna sätta ihop ljud och dela upp ord. Har eleven ljudat ett ord några gånger känner hen igen det direkt, och då går läsningen fort.
Syftet är att eleverna knäcker läskoden: att de hör ljuden i orden, kan bokstävernas ljud och kan sätta ihop och dela upp korta ord, så att de kan läsa och skriva dem själva. Undervisning i ljuden hjälper mest de elever som har kommit kortast, och den ger mest när bokstäverna finns med från första passet.
Din roll är att visa, lyssna och välja. Du visar varje lek först och tänker högt. Sedan gör ni den tillsammans, och eleverna tar över, först i par och sedan var för sig, medan du lyssnar på några av dem i varje pass. Du säger ljuden tydligt och drar ut dem som går att dra ut, väntar innan du hjälper och ger minsta möjliga stöd. Du tar reda på vad varje elev kan med två kartläggningar. Screeningen visar var eleven står i läsningen, på åtta nivåer från första ljudet till att läsa en text och svara på frågor om den. Ljudkollen har nio korta uppgifter: en för var och en av de åtta förmågorna i lektionsbanken och sist fyra påhittade ord att läsa. Den visar vilken lektion gruppen ska ta och vilka bokstäver som blir dagens ljud. Du gör ljudkollen igen var tredje vecka och ser om eleverna går framåt.
Varje pass börjar med ljudstarten, fem minuter där alla sätter ihop och delar upp ord, och fortsätter med en lektion ur lektionsbanken. Lektionerna tränar var sin del av det eleven behöver, från rim till att byta ett ljud i ett ord, och gruppen tar den lektion som den behöver enligt ljudkollen. Det som gäller alla lektioner står här: eleverna, din roll, ljudstarten, dagens ljud, stödet när eleven fastnar, felsökningen och uppföljningen. Varje lektion har sina egna fyra steg, sina ord och sitt material.
Så fungerar insatsen
Insatsen pågår i 10–12 veckor med tre till fem pass i veckan, helst fler än tre för en grupp som har kommit kortast. Varje pass är cirka 30 minuter och har tre delar: ljudstarten, lektionen och avslutet. Ljudstarten är likadan varje pass. Lektionen väljer du ur lektionsbanken, där lektionerna är ordnade efter förmågan de tränar, och gruppen gör samma lektion flera pass i följd. Banken kan växa med fler lektioner för varje förmåga. Screeningen och ljudkollen gör du med varje elev utanför passen, cirka tolv minuter per elev, före första passet eller under den första veckan. Innan ljudkollen är gjord tar gruppen lektionen Första ljudet, med s som dagens ljud. Gör ljudkollen före screeningen, eftersom du väljer lektion efter ljudkollen. Var tredje vecka gör du ljudkollen igen, två till tre minuter per elev, och efter perioden gör du båda och jämför med starten. I lektionens steg 4 lyssnar du extra på dagens elever, några per pass, så att du hör var och en varje vecka. Efter passet noterar du i snabbmallen vilka som klarade steg 4 själva och vad som fastnade.
Så väljer du eleverna och sätter ihop paren
Ljudlek är för elever i F–2 som klarar högst nivå 4 i screeningen, där eleven läser ord, och för osäkra nybörjarläsare som behöver mer träning i ljuden. Också den som ännu inte klarar nivå 1 hör hit. Du kan starta gruppen utifrån det du vet om eleverna eller en kartläggning ni redan har. Den som klarar nivå 5 eller högre och läser de fyra påhittade orden i ljudkollens uppgift 9 behöver läsa och skriva mer, till exempel i Läslistor i grupp eller TIL i grupp. Har en elev svårt att följa instruktioner, ett litet ordförråd eller otydligt tal, kopplar du in logopeden samtidigt. Eleven får vara med i Ljudlek, men behöver också egen undervisning i språket. Elever med svenska som andraspråk klarar ljuden lika bra som andra när de känner orden. Säg vad ordet betyder första gången, sätt det i en mening och använd bilder. Att de blandar ihop ljud som p och b är väntat och inget tecken på dyslexi. Är svenskan ny för eleven, tar du reda på hur hen klarar samma sak på sitt förstaspråk, gärna med modersmålsläraren, innan du kopplar in logopeden. Hela gruppen, två till tolv elever, arbetar tillsammans. I steg 3 arbetar eleverna i par, och med tolv elever går du mellan sex par. Sätt ihop varje par med en säkrare och en mindre säker elev. Med ett udda antal blir det en trio, där oftast en säger ordet och två turas om att göra leken, om inte lektionen säger något annat. Med två elever är du med i leken.
Fyra saker att hålla fast vid
Visa alltid först: tänk högt, peka och för handen från vänster till höger, sett från eleverna, och säg sedan ordet tillsammans. Säg ljudet och inte bokstavens namn när ni ljudar, och dra ut ljuden utan paus när ni sätter ihop dem, eftersom en paus gör att eleven tappar de första ljuden. Gör en sak i taget: ta samma lektion flera pass i följd och samma ord två gånger, eftersom det ger mer än nya lekar varje gång. Avsluta när det fortfarande går bra, så att passet slutar med något som eleverna klarade.
Från rim till ljud: det eleverna lär sig
| Det eleven gör | Så låter det | Förmågan i lektionsbanken |
|---|---|---|
| Hör rim och byter början av ordet | Hus, mus och lus rimmar. | 1 · Rim |
| Delar meningar i ord och ord i stavelser | Jag ser en ko: fyra ord. so-la, to-ma-ter | 2 · Ord och stavelser |
| Hör första ljudet | Sol börjar på /s/. | 3 · Första ljudet |
| Kopplar ljudet till bokstaven | Bokstaven m låter mmm. | 4 · Bokstävernas ljud, och dagens ljud i varje pass |
| Hör var ljudet finns: först, sist eller i mitten | I sol hörs /l/ sist och /o/ i mitten. | 5 · Sist och i mitten |
| Delar upp ordet i ljud (ljudanalys) | räv: /r/ /ä/ /v/, tre ljud | 6 · Dela upp |
| Bygger och skriver ord med bokstäverna | l-u-s blir lus. Byt /l/ mot /m/, så blir det mus. | 7 · Skriva ord |
| Sätter ihop ljud till ord (ljudsyntes), och byter, tar bort och lägger till ljud | rrrääävvv blir räv. Mål utan /m/ blir ål. | 8 · Sätta ihop och byta, och varje ljudstart |
Ordningen går från ord och stavelser till de enskilda ljuden, men eleven behöver inte klara det ena helt innan hen går vidare. Att sätta ihop och dela upp tränar ni i varje pass. Vokalens längd behöver eleverna höra tidigt, och när dagens ljud är en vokal jämför ni kal och kall. Stavelserna hjälper sedan i längre ord, och i gruppen kallar ni dem delar. I Rim är början allt före vokalen, /st/ i stol, och resten står kvar när eleven byter början. Det är en lättare form av att byta ljud, som kommer sist i banken. Från och med lektionen Första ljudet lyssnar eleven på det första ljudet, /s/ i stol.
Ett pass på 30 minuter
Varje pass har samma tre delar. I ljudstarten tränar ni att sätta ihop och dela upp ord varje pass, och du visar dagens ljud med bokstaven. Lektionen tränar en sak i taget i fyra steg, från att du visar till att var och en gör leken själv. I avslutet samlas gruppen igen, och eleverna säger vad de har gjort. När eleverna vet vad som ska hända kan de lägga kraften på ljuden.
Välj lektionen och orden före passet. Är passet bara 20 minuter blir ljudstarten tre minuter, lektionen 15 och avslutet två. Stegen får då två, fyra, fem och fyra minuter.
| Del | Rutinen i 3 delar | Så leder du det |
|---|---|---|
| Före passet | Välj orden ur Ordbanken och ta fram bokstavskortet för dagens ljud och några som gruppen har haft. Lägg lektionens material vid varje plats, och en spegel per par. Bestäm paren och dagens elever, och skriv dem i snabbmallen. | |
| Ljudstart0–5 min |
| Visa dagens ljud, sätt ihop fem ord och dela upp fyra ord. Alla svarar samtidigt, och en av dagens elever sätter ihop ett ord ensam. Lyssna efter bokstavsnamn, pauser mellan ljuden och ett ö efter klusilerna. |
| Lektionen5–25 min |
| Steg 1 visar du, i tre till fyra minuter. Steg 2 gör ni tillsammans i fem till sex minuter, och steg 3 i par i fem minuter, medan du går mellan paren. Steg 4 gör var och en i fyra till fem minuter, och du lyssnar på dagens elever. |
| Avslut25–30 min |
| Var och en säger ett ord från dagens lek och vad hen gjorde med det. Du säger kort vad du hörde. |
| Efter passet | Du noterar i snabbmallen vilka av dagens elever som klarade steg 4 själva, vilka ljud och ord som fastnade, och om gruppen tar samma lektion igen eller nästa. | |
Den som är klar före de andra tar ett ord ur nästa ordgrupp i lektionens material, eller gör leken en gång till.
Vad du gör och säger i varje del
Lektionens egna fraser står i varje lektion.
| Del | Vad du gör | Exempelfraser |
|---|---|---|
| 1 LjudstartVilket ljud, och vilket ord? | Visa dagens ljud med bokstaven och dra ut ljuden utan paus. Säg klusilerna korta och utan ö. Alla svarar samtidigt, och du lyssnar efter den som tvekar. |
|
| 2 LektionenKan du göra det själv? | Visa leken först och tänk högt. Låt sedan gruppen, paren och var och en ta över, och ge återkoppling på det eleven gör. |
|
| 3 AvslutVad gjorde vi i dag? | Låt var och en säga ett ord och vad hen gjorde med det. Säg vad du hörde, konkret och kort. |
|
Ljudstarten: samma fem minuter varje pass
I ljudstarten tränar ni varje pass att sätta ihop och dela upp ord. Det är kärnan i läsningen. Alla svarar samtidigt, så att du hör och ser hela gruppen. Vänd ansiktet mot eleverna, så att de ser din mun, och sitt gärna vid sidan av dem. Sitter du mitt emot dem för du handen från din högra sida till din vänstra, så att de ser den gå från vänster till höger.
| Moment | Så gör du | Så kan det låta |
|---|---|---|
| Dagens ljud | Håll upp bokstavskortet och säg ljudet. Alla säger ljudet och känner det i munnen, och tittar gärna i spegeln. Någon säger ett ord som börjar på ljudet. Sist säger alla ljuden för några bokstäver som gruppen har haft, gärna de som gruppen tvekar på. | ”Det här är /m/. Mmm. Känn hur läpparna ligger mot varandra.” ”Det här är /t/. Kort, utan ö. Känn luften mot handen.” |
| Sätt ihop | Dra ut ljuden i fem ord utan paus, och för handen från vänster till höger. Räkna tyst till tre och knyt handen, så säger alla ordet. Låt en av dagens elever säga ett ord ensam. | ”Mmmooosss.” Du knyter handen. ”Mos!” |
| Dela upp | Säg fyra ord med olika många ljud. Alla säger ordet, sedan ljuden, och håller upp ett finger för varje ljud. Sist räknar ni fingrarna. I lektionerna före Räkna ljud i banken säger du ljuden först och gruppen efter. | ”Mus. Säg ljuden.” ”/m/ /u/ /s/. Tre!” |
Orden tar du ur gruppens ordgrupp i Ordbanken. I Dela upp blandar du in ord ur de lättare ordgrupperna, så att orden har olika många ljud och eleverna räknar i stället för att gissa. När ni sätter ihop kan du gärna ta ord ur nästa ordgrupp, eftersom det är lättare än att dela upp. Sätter gruppen ihop utdragna ljud säkert, säger du ljuden kortare och till sist med en kort paus, som i ljudkollen. Kan gruppen bokstäverna i ordet, lägger du ut bokstavskorten rättvända för eleverna och drar fingret under dem medan du ljudar. Har gruppen lektionen Rim, hoppar du över ordet som börjar på ljudet, eftersom eleverna lätt blandar ihop rim och första ljudet när lekarna växlar. En elev som ännu inte hör rim eller delarna i ett ord efter lektionerna Rim och Ord och stavelser får ett rimpar eller ett ord att klappa sist i Dela upp, tills ljudkollen visar att hen klarar det.
Dagens ljud: bokstävernas ordning
Dagens ljud är ljudet för den första bokstaven i ordningen som fler än hälften av eleverna inte kan i ljudkollen. Ta ungefär två nya ljud i veckan, och ett nytt först när gruppen säger de förra säkert. Samma ljud kan vara dagens ljud i flera pass. Kan gruppen alla bokstäver blir dagens ljud de ljud som gruppen blandar ihop, som p och b eller e och ä. Ordningen är densamma som i Läslistor i grupp, och bokstavskorten under Materialet står i samma ordning. Bokstäverna som gruppen har haft är dagens bokstav, de som kommer före den i ordningen och de längre fram som gruppen redan kan. I lektionerna lägger du bara fram sådana bokstäver. Behöver en uppgift en annan bokstav, skriver eller visar du den, eller så pekar eleven på bokstavskartan. Det ni gör muntligt kräver inga bokstäver.
| Ordningen | Bokstäverna |
|---|---|
| De tio första, ungefär vecka 1–5 | s, o, l, a, r, m, e, n, i, v |
| Sedan, ungefär vecka 6–12 | t, f, å, p, k, d, u, b, g, h, y, ä, ö, j |
Är dagens ljud en vokal, säg den lång: ooo som i sol, och jämför med den korta i ett ordpar, som kal och kall. Kort e låter som ä, så eld och elefant börjar med samma ljud som äpple. Är det b, d, g, k, p eller t, säg det kort och utan ö, och säg det också i ett ord: /t/ i tak. Säger någon ett ord som börjar på bokstaven men inte på ljudet, som sju för /s/, säg: ”Sju börjar på ett annat ljud. Vi letar ord som börjar på sss.”
Lektionens fyra steg
Varje lektion har sitt eget innehåll i stegen, men samma ordning och tider. I den ordningen lämnar du över ansvaret till eleven.
| Steg | Så gör du | Tid |
|---|---|---|
| 1 · Läraren visar | Du visar leken med två eller tre ord och tänker högt. Eleverna tittar, lyssnar och härmar. | 3–4 min |
| 2 · Tillsammans | Ni gör leken tillsammans. Alla svarar samtidigt, och en elev i taget visar vid tavlan eller på golvet. | 5–6 min |
| 3 · I par | Paren turas om: den ena säger ordet och den andra gör leken, och efter varje ord byter de roller. Du går mellan paren och ger stöd. | 5 min |
| 4 · Var för sig | Var och en gör leken med sitt eget material. Du lyssnar på dagens elever och ser vilka som klarar leken själva. | 4–5 min |
Dagens elever är de elever du lyssnar extra på i steg 4. Dela antalet elever med antalet pass i veckan och avrunda uppåt, så att du hör var och en minst en gång i veckan. Tolv elever och tre pass blir fyra per pass. Skriv upp dem i snabbmallen före passet.
Arbetsform: alla i kör, växlande, gemensamt
I ljudstarten svarar alla samtidigt, så att ingen står ensam och du hör hela gruppen. I lektionen växlar ni: du visar, ni gör tillsammans, eleverna gör i par och sedan var för sig. I avslutet samlas gruppen igen. Med två elever är gruppen ett par, och du är med i leken.
Exempel: så går ett pass till
Gruppen: sex elever i förskoleklass och åk 1, vecka 3, tre pass i veckan. Gruppen gör lektionen Räkna ljud för tredje passet i följd, det första med bildkorten för raden Med klusil. Dagens ljud är /m/, och dagens elever är Mira och Omar.
Ljudstarten. Läraren sitter bredvid gruppen och håller upp bokstavskortet m. ”Det här är /m/. Mmm. Känn hur läpparna ligger mot varandra.” Alla säger mmm och tittar i parets spegel. Alva säger ”em”, och läraren svarar: ”Em är bokstavens namn. Ljudet är mmm.” Sedan säger eleverna ljuden för s, o och l. Läraren drar ut ljuden i fem ord, bland annat nöt och kål, räknar tyst till tre och knyter handen, och gruppen säger orden. Omar sätter ihop gås ensam. När gruppen delar upp mat säger Mira ”m-t”. Läraren säger ”maaat” och drar ut a:et, och Mira hör /a/ i mitten.
Lektionen, Räkna ljud. Gruppen säger i kör vad bilderna på radens bildkort heter. Läraren sätter kortet med en ko i bildrutan på tavlan och flyttar en magnet för varje ljud: ”/k/, ooo. Två ljud. Ko.” Sedan lök och kaka. Gruppen säger ljuden i tåg efter läraren, och sedan i öga och stol själv, med ett finger för varje, och Noah flyttar magneterna. I par lägger den ena kortet i den andras bildruta och säger ordet, och den andra lägger markörerna i ljudrutorna. Paren är Alva och Elin, Omar och Noah, Leo och Mira, och läraren går mellan dem. I steg 4 delar paren arkets sex sista kort, var och en räknar ljuden i sina, och läraren lyssnar på dagens elever. Omar säger ”aba” om apan, och läraren låter Omar känna luften mot handen: i apa blåser det, i aba inte. Mira säger ”bö-å-tö”, och läraren säger b kort: ”b-ååå-t.”
Avslutet. Var och en säger ett ord från dagens lek och vad hen gjorde med det. Omar säger: ”Apa. Tre ljud.” Läraren säger: ”Ni drog ut orden och hörde ljudet i mitten.”
Efteråt noterar läraren: Mira och Omar lade rätt antal markörer och sa ljuden i två av tre ord. Mira lägger ett ö efter b, och Omar blandar ihop p och b. Nästa pass blir Räkna ljud igen, i samma rad, eftersom gruppen tar nästa rad först efter två pass i följd. Dagens elever blir Leo och Noah, och dagens ljud blir /m/ igen, eftersom Alva sa namnet.
När eleven fastnar
Ge minsta möjliga stöd först, och låt eleven göra jobbet. Stödtrappan gäller i varje ljudlek, och lektionerna har sina egna exempel. Blir det många fel i gruppen, sänk tröskeln: säg ordet i kör, låt sedan några elever säga det ensamma och ta samma ord minst tre gånger, först så att det blir rätt och sedan snabbare.
Fråga alltid först:
Vad hör du?
Gå uppför stödtrappan i stunden. Ge inte nästa stöd förrän eleven har prövat det förra:
- Säg ordet igen, långsamt, och dra ut ljuden.
- Visa hur munnen gör. Eleven tittar i spegeln och känner efter, till exempel luften mot handen vid /p/ och surret på halsen vid /v/.
- Gör uppgiften mindre: ta ett ord med två ljud i stället för tre, eller sätt ihop ljud för ljud: /s/, so, sol.
- Visa med handen eller med något att flytta, en för varje ljud, från vänster till höger sett från eleven.
- Säg det tillsammans, och låt eleven säga det själv efteråt.
Till sist säger eleven det själv.
Felsökning: var ljuden brister och hur du stöttar
När en elev fastnar i samma sak pass efter pass, lyssna efter var det brister och stötta där. Felsökningen gäller alla lektioner. Sist i varje rad står lektionen som tränar det, när det finns en.
| Det du hör | Där det brister | Så stöttar du |
|---|---|---|
| ”Tåg är längre än nyckelpiga.” | Eleven lyssnar på vad ordet betyder och inte på hur det låter. | Säg och klappa båda orden: tåg, ett klapp, nyck-el-pi-ga, fyra. Lektionerna Rim och Ord och stavelser tränar det, när ljudkollen visar att gruppen behöver dem. |
| ”ess” om första ljudet i sol | Eleven blandar ihop bokstavens namn och ljud. | Säg ljudet: ”Ess är namnet. Ljudet är sss.” Eleven tittar i spegeln och känner ljudet i munnen. Dagens ljud i ljudstarten och lektionen Bokstavsgympa. |
| ”sol” eller ”so” när du frågar efter första ljudet | Eleven hör ordet eller stavelsen som en helhet och skiljer inte ut det första ljudet. | Dra ut det första ljudet och sluta där: sss-ol. Börja med ljud som går att dra ut, som /s/, /m/ och /l/. Lektionen Första ljudet. |
| ”bö-å-tö”, och ordet kommer inte | Eleven lägger ett ö efter b, d, g, k, p eller t, och ljuden går inte ihop. | Säg klusilen kort och direkt in i vokalen: b-ååå-t. Ta först ord med ljud att dra ut, sedan ord som slutar på en klusil och sist ord som börjar på en klusil, som i Ordbanken. |
| ”ak” när du säger /t/ /a/ /k/ | Eleven glömmer de första ljuden när det blir en paus mellan dem. | Dra ut ljuden utan paus och för handen från vänster till höger: sssooolll. Sätt ihop ljud för ljud: /t/, ta, tak. Pausa först när gruppen är säker. Ljudstarten och lektionen Från ljud till ord. |
| ”m-s” för mos, eller mr när eleven skriver mer | Eleven hör det första och det sista ljudet, men vokalen i mitten faller bort. | Dra ut vokalen och öppna munnen. Fråga efter det första ljudet, sedan det sista och till sist ljudet i mitten, och låt eleven lägga en markör i rätt ruta eller en för varje ljud. Lektionerna Smaka på ljud, Räkna ljud och Skriv ord tillsammans. |
| ”sen” för sten, ”hud” för hund | En konsonant i ett konsonantmöte faller bort, oftast när mötet står sist. | Dra ut det ljud i mötet som går att dra ut: sss-t-eee-n, hu-nnn-d. Eleven lägger en markör för varje ljud. Ta ord där mötet står först, före ord där det står sist. Lektionen Räkna ljud. |
| ”dak” för tak, ”brata” för prata, e för ä | Eleven blandar ihop ljud som liknar varandra: p och b, t och d, k och g, f och v, e och ä, i och y, o och å, o och u. | Låt eleven känna luften mot handen vid /p/ och surret på halsen vid /v/, och se skillnaden mellan /i/ och /y/ i spegeln. Ta ordpar med bilder som skiljer sig på just det ljudet. Hos elever med svenska som andraspråk är det väntat och inget tecken på dyslexi. |
| ”Två” när du frågar hur många ljud sola har | Eleven räknar stavelser när du frågar efter ljud. | Kalla ljuden för ljud och stavelserna för delar, och håll tecknen isär: fingrar och markörer för ljud, klapp för delar. Dra ut ordet: sssooolllaaa, fyra ljud. Lektionen Räkna ljud. |
| ”sko” när det står sol | Eleven läser den första bokstaven och gissar resten. | Dra fingret under varje bokstav och säg varje ljud från vänster, utan att stanna. Fråga: ”Står det så?” Lektionerna Bokstavsgympa och Skriv ord tillsammans. |
| Eleven klarar kända ord men tvekar på nya bilder | Ordet är okänt, så eleven har inget att jämföra ljuden med. | Säg vad ordet betyder och sätt det i en mening, och säg bildernas namn i kör första gången. Ta ord som eleverna känner. |
| Eleven hittar det nya ordet men kan inte säga vilket ljud som ändrades | Eleven hör hela ord men inte ljudet som byttes. | Fråga vilket ljud som gick och vilket som kom, och gör ändringen med bokstavskorten. Lektionen Från ljud till ord. |
| ”dåt” för båt, eller b och d förväxlade i skrift | Eleven vänder bokstäver som liknar varandra: b och d eller n och u. | Säg ljudet och visa bokstaven med ett ord och en bild, som på bokstavskartan, och håll korten rättvända. Lektionen Bokstavsgympa. |
| Samma fel pass efter pass, och inga framsteg på ljudkollen vecka 6 | Något annat står i vägen: hörseln, språket eller en läs- och skrivsvårighet. | Ta det med elevhälsan och se till att hörseln kontrolleras. Har eleven svårt att följa instruktioner eller upprepa nya ord, kopplar du in logopeden. Är svenskan ny för eleven, tar du först reda på hur hen klarar samma sak på sitt förstaspråk. Har eleven inte gått framåt efter perioden, får hen mer intensivt stöd, gärna enskilt. |
Läraren är alltid modell
Elever lär sig läsa genom att se hur du gör: tänk högt inför eleverna, peka och för handen från vänster till höger när ni ljudar, och bind sedan ihop ljuden till ord tillsammans i kör. Gör samma sak flera gånger i lugnt tempo, så att örat hinner med och ögat kan följa handen. När du visar tydligt och ni ljudar tillsammans, kort och ofta, blir eleverna säkra på att avkoda och ser hur strategierna fungerar. När de sedan gör leken i par och var för sig, använder de det de har sett dig göra.
Gör så här
- Säg ljudet och dra ut det, när det går att dra ut.
- Vänta tre sekunder innan du hjälper.
- Låt alla visa svaret samtidigt, med fingrar eller markörer.
- Beröm det eleven gjorde: ”Du drog ut ordet och hörde ljudet i mitten.”
- Säg vad ett ord betyder första gången, och sätt det i en mening.
Undvik
- Att säga bokstavens namn när ni ljudar.
- Att göra paus mellan ljuden innan gruppen sätter ihop utdragna ljud säkert.
- Att lägga till ett ö efter b, d, g, k, p och t.
- Att ta ord som börjar med en klusil, och ord med konsonantmöten, innan gruppen är säker på ljud som går att dra ut.
- Att gå vidare innan lektionens regel säger det.
Var hittar du lektionerna?
Lektionerna står i lektionsbanken, under den förmåga de tränar, och heter Ljudlek följt av lektionens namn, som Ljudlek: Räkna ljud. Varje lektion är en egen metod med en egen fil att ladda ner, där de första sidorna är passet och stegen och de sista sidorna materialet. Varje lektion har samma form. Den börjar med raderna i Så blir lektionen svårare, från lätt till svårt, och fortsätter med passet i fyra steg med dina fraser och de vanliga felen under Lyssna efter. Sist står materialet att skriva ut, som bildkort, bokstavskort, golvbokstäver eller mallar, efter vad lektionen behöver. Bildkorten är vikkort med bilden på framsidan och ordet på baksidan, och under ordet står en prick för varje ljud, eller en båge för varje del när eleven räknar stavelser. Ljudstarten står likadant i varje lektion och på lathundens tredje sida, Ljudstarten. Lektionernas exempel visar samma sex elever vid olika tillfällen, och veckan i exemplet visar vilka bokstäver gruppen har haft.
Orden till ljudstarten står i Ordbanken, och bokstavskorten till dagens ljud under Materialet.
Tre regler hjälper dig att välja lektion:
Materialet ligger efter grunden, och som egna sidor att kopiera i planeringsmallarna (Word).
Lektionsbanken: förmågorna och lektionerna
Varje lektion tränar en förmåga, och förmågorna har samma nummer som uppgifterna i ljudkollen. Ordningen mellan förmågorna är ett förslag. Eleven klarar en uppgift i ljudkollen med minst tre rätt av fyra, och uppgift 4 med minst åtta av de tio första bokstäverna. Gruppen börjar i den första förmågan där fler än hälften av eleverna inte klarar uppgiften och hoppar över det som den redan kan, och du väljer en lektion för förmågan. Innan ljudkollen är gjord tar gruppen lektionen Första ljudet, med s som dagens ljud. Nya lektioner läggs in under den förmåga de tränar.
Förmåga 1: Rim
Rim
Höra och hitta rim, och byta början av ordet.
Den lättaste vägen in i ljuden, men inte nödvändig för läsningen. Högst en vecka.
Förmåga 2: Ord och stavelser
Ord och stavelser
Dela meningar i ord och ord i stavelser.
Större delar före de enskilda ljuden. Högst en vecka.
Förmåga 3: Första ljudet
Första ljudet
Höra, säga och känna första ljudet, och koppla det till bokstaven.
Första ljudet är lättast att höra, och där börjar ni med bokstäverna.
Förmåga 4: Bokstävernas ljud
Bokstavsgympa
Koppla ljud till bokstav med kroppen, och gå ordet från vänster till höger.
Bokstäverna tidigt, med kroppen som stöd för ordningen i ordet.
Förmåga 5: Sist och i mitten
Smaka på ljud
Höra det sista ljudet och ljudet i mitten, och var ett ljud hörs.
Ljudet i mitten är svårast att höra, så det kommer efter det första och det sista.
Förmåga 6: Dela upp
Räkna ljud
Dela upp ord i ljud, med en markör för varje ljud.
Att dela upp är kärnan, tillsammans med att sätta ihop.
Förmåga 7: Skriva ord
Skriv ord tillsammans
Bygga, läsa och skriva ord med bokstavskort, och byta en bokstav i taget.
Ljuden med bokstäverna, en bokstav i taget.
Förmåga 8: Sätta ihop och byta
Från ljud till ord
Sätta ihop ljud till ord, och ta bort, lägga till och byta ljud.
Att ändra ljud är det svåraste och kommer sist. I förmåga 7 är bytet en väg till att skriva, men här är ändringen själva uppgiften.
Att sätta ihop och dela upp tränar ni redan i varje ljudstart. I åk 1–2 börjar gruppen oftast i förmåga 3 eller senare och lägger mer tid på förmåga 7 och 8. Varje lektion säger när gruppen går vidare, och då tar gruppen nästa förmåga där fler än hälften inte klarar uppgiften. Har förmågan flera lektioner kan gruppen ta dem efter varandra. Ljudkollen var tredje vecka visar samma sak, uppgift för uppgift. Säger den något annat än lektionens regel, går du efter ljudkollen. Den som redan är säker blir den säkrare i paret och får ord ur nästa ordgrupp. Den som inte klarar uppgifter före gruppens förmåga får ord ur en lättare ordgrupp, blir dagens elev oftare och sitter med en säker kamrat.
Ordbanken
Här är orden till ljudstarten, i sex ordgrupper från lätt till svårt. Alla ord är ljudenliga, med ett ljud för varje bokstav, och lektionerna sorterar sina ord i samma ordgrupper. Gruppen börjar i Tre ljud att dra ut, eller i Två ljud att dra ut om fler än hälften håller upp fel antal fingrar. Ta nästa ordgrupp när nästan alla visar rätt antal fingrar i alla fyra orden, två pass i följd. Gruppen behåller sin ordgrupp från lektion till lektion. I en lektion där raderna är ordgrupperna, som Räkna ljud, är ordgruppen densamma som raden.
| Ordgrupp | Orden |
|---|---|
| Två ljud att dra ut | is, ål, se, le, ro, sy, nu, ny, så |
| Tre ljud att dra ut | sol, lus, mus, mos, vas, mål, nål, mås, sås, räv, säl, hår |
| Med klusil | mat, lök, nöt, pil, gås, kål, gul, bad, båt, tåg, duk, tak |
| Två stavelser | sola, mosa, lera, rasa, mera, läsa, måla, leta, vila, bada, baka, kaka |
| Konsonantmöte först | snö, blå, sko, bro, tre, grå, klo, stå, sten, stol, glas, svan, stor, smör |
| Konsonantmöte sist | fisk, mask, hand, sand, hund, vind, land, hals, rund, tält |
Orden står i ordning, lättast först, och i Med klusil kommer först orden där klusilen står sist. I Konsonantmöte sist är vokalen kort: dra ut de konsonanter som går att dra ut och säg vokalen kort, fff-i-sss-k. Kort u, som i hund, låter nästan som ö. Säg vad ordet betyder första gången, också när du tror att alla vet. Ord som man, rum och jag låter inte som de stavas och får vänta tills eleverna läser. Orden i ljudkollen och i screeningens version B är inte övningsord: de står varken i Ordbanken, på korten eller i exemplen, så att kollen visar vad eleven kan med ord som hen inte har övat på.
Följ upp effekten
Screeningen visar var eleven står i läsningen, och ljudkollen visar vilka av lektionernas förmågor eleven klarar. Protokollet, gruppens översikt och frågorna finns under Materialet. Berätta konkret för eleven vad hen har lärt sig. Med bladet Observation av ett pass under Materialet kan en kollega följa ett pass och ge dig återkoppling, gärna samma vecka som ljudkollen. Säg före passet vad du vill ha återkoppling på. Efteråt berättar du först vad du själv lade märke till, och sedan läser kollegan upp det som fungerade, ur sina anteckningar. Du bestämmer nästa steg, ni prövar det en gång direkt, och det blir fokus nästa gång kollegan följer ett pass.
| Före insatsen | Gör ljudkollen och screeningen, version A, med en elev i taget utanför passen, cirka tolv minuter per elev. Gruppen börjar i den första förmågan där fler än hälften inte klarar uppgiften, och du väljer en lektion för den. |
|---|---|
| Var tredje vecka | Gör ljudkollens uppgift för gruppens förmåga, uppgiften för nästa förmåga och uppgift 4. Har en elev inte gått framåt vecka 6, tar du det med elevhälsan och ser till att hörseln kontrolleras. |
| Efter 10–12 veckor | Gör hela ljudkollen och screeningen, version B. Den som klarar nivå 5 eller högre och läser de påhittade orden går vidare till Läslistor i grupp eller TIL i grupp. Den som inte har gått framåt får mer intensivt stöd och en bedömning. |
Mål: vad eleven ska kunna göra efter insatsen
Efter insatsen ska eleven kunna:
Snabbmall
| Före passet | Att fylla i |
|---|---|
| Lektionen, raden och vilket pass i raden | |
| Dagens ljud och orden ur Ordbanken | |
| Paren och dagens elever | |
| Efter passet: kort notering | Att fylla i |
| Vilka av dagens elever klarade steg 4 själva? | |
| Ljud och ord som fastnade | |
| Nästa pass: samma lektion eller nästa? |
Checklista inför passet
Kort om grunden
Nybörjare i läsningen behöver upptäcka att orden består av ljud och att bokstäverna står för ljuden (Castles, Rastle och Nation, 2018). Förmågan att höra ljuden och kunskapen om bokstävernas ljud förutsäger den tidiga läsningen (Hulme m.fl., 2012). Undervisning i att höra, dela upp och sätta ihop ljuden hjälper, allra mest dem som har kommit kortast, och effekten på läsningen blir nästan dubbelt så stor när bokstäverna finns med (Ehri m.fl., 2001; National Reading Panel, 2000). En eller två förmågor åt gången ger mest, och att sätta ihop och dela upp är kärnan (National Reading Panel, 2000). Nybörjare får lättare ihop ordet när ljuden dras ut utan paus (Gonzalez-Frey och Ehri, 2021), och i svenska studier gav stöd med munnen och spegeln bättre avkodning (Fälth, Gustafson och Svensson, 2017; Fälth, Svensson och Ström, 2020). Bornholmsmodellens språklekar i förskoleklass stärker förmågan att höra ljuden, och träningen ger mest när läraren gör kopplingen till bokstäverna tydlig (National Reading Panel, 2000; Wolff, 2017).
Bygger på Castles, Rastle och Nation (2018), Hulme m.fl. (2012), Ehri m.fl. (2001), National Reading Panel (2000), Gonzalez-Frey och Ehri (2021), Fälth, Gustafson och Svensson (2017), Fälth, Svensson och Ström (2020) och Wolff (2017).
Materialet
Här finns bokstavskorten till ljudstarten, bokstavskartan, screeningen i två versioner, ljudkollen, protokollet, gruppens översikt och bladet Observation av ett pass. Allt går att kopiera. Laminera korten, kartan och screeningens blad. Ljudkollens blad kopierar du, ett per elev. Varje lektion har sitt eget material och säger vad du laminerar. Korten står i Andika, ett gratis typsnitt från SIL för dem som lär sig läsa.
Ladda ner Andika på software.sil.org/andika och använd det när du gör egna kort och blad.
Bilderna på bokstavskartan: Fluent Emoji, © Microsoft Corporation, MIT-licens.
Bokstavskort till ljudstarten
Här är korten till dagens ljud, i den ordning bokstäverna blir dagens ljud. Skriv ut sidan två gånger för hela insatsen, så att korten räcker till ord som kaka, med två k och två a.
Till läraren
Så gör duSkriv ut korten på tjockt papper och klipp isär dem. Håll upp kortet för dagens ljud så att alla ser det. När ni ljudar ett ord med korten lägger du dem rättvända för eleverna.
Bokstavskort
- s
- o
- l
- a
- r
- m
- e
- n
- i
- v
- t
- f
- å
- p
- k
- d
- u
- b
- g
- h
- y
- ä
- ö
- j
Bokstavskartan
Här är alfabetet med en bild för varje bokstav, och ordet till bilden börjar på bokstavens ljud. Kartan är till den som behöver stöd att minnas bokstävernas ljud, och i en del lektioner till alla.
Till läraren
Så gör duSkriv ut kartan i färg och laminera den. Lägg den framför den elev som behöver den, eller sätt upp den där gruppen sitter, och säg vad bilderna heter i kör första gången. Peka på bokstaven och bilden och säg ljudet: ”a, som i apa. Aaa.” Q, w och x har ingen bild, eftersom inga vanliga ord börjar på dem. Bilderna ger samma första ljud också om eleven säger kossa eller isbit, och åsnan kallar ni åsna, varje gång. Säg vokalens långa ljud när ni pekar, ooo och uuu, också när ordet på bilden har kort vokal, som orm, uggla, yxa och äpple.
Bokstavskarta
- Aa
apa - Bb
buss - Cc
citron - Dd
dörr - Ee
ekorre - Ff
fisk - Gg
gurka - Hh
hus - Ii
is - Jj
jordgubbe - Kk
ko - Ll
lejon - Mm
myra - Nn
nyckel - Oo
orm - Pp
paraply - Qqsom k
- Rr
räv - Ss
sol - Tt
tiger - Uu
uggla - Vv
våffla - Wwsom v
- Xxsom ks
- Yy
yxa - Zz
zebra - Åå
åsna - Ää
äpple - Öö
öga
Screeningen, version A
Elevens blad till screeningen före insatsen har två sidor. Eleven läser nivå 3–8 från bladet, och nivå 1 och 2 säger du. Frågorna i nivå 6–8 läser du upp.
Bladet att lägga framför eleven, med stor text och bara det eleven läser, finns i planeringsmallarna (Word).
Till läraren
Så gör duSitt med en elev i taget, utanför passen. Börja på nivå 1 och fortsätt så länge eleven klarar nivån. Skriv resultatet för varje nivå i protokollet, antal rätt eller antal fel som gränsen säger, och ringa in den högsta nivån eleven klarar. Klarar eleven inte nivå 1, skriv 0. Från nivå 5 räknar du läsfel: ett ord som eleven läser fel, hoppar över, lägger till eller får hjälp med. Ett ord som eleven rättar själv är inget fel. Säger eleven bokstavens namn eller lägger till ett ö, fråga: ”Hur låter det?” Räkna svaret som rätt om eleven då säger ljudet, och kryssa felet under Fel att lyssna efter.
Nivå 1Säg: ”sol, skola, sten, sko”. Fråga: ”Vilket ljud börjar orden på?” Svaret är /s/. Säg sedan ”lek, lada, lera, lamm”. Svaret är /l/. Eleven ska säga ljudet, inte bokstavens namn.
Nivå 2Säg ljuden i ett ord i taget, med en kort paus mellan ljuden: /s/ /o/ /l/ (sol), /m/ /o/ /s/ (mos), /s/ /a/ /l/ (sal). Fråga: ”Vilket ord blir det?” Säg ljuden, inte bokstävernas namn. Pausen hör till screeningen: den prövar om eleven får ihop ljud som kommer ett i taget.
Nivå 6–8Eleven läser högt, och sedan läser du frågorna. Texten ligger kvar framför eleven. Skriv antal läsfel och antal rätta svar, till exempel 1 och 2 av 2. Ett svar är rätt när det stämmer med texten. När frågan säger ”tror du”, räcker ett rimligt svar ur texten.
Nivå 3: Säg hur bokstaven låter
| o | n | s | r | m | e | l |
Nivå 3: Säg hur den stora bokstaven låter
| L | N | O | S | E | M | R |
Nivå 4: Läs orden
| sol | mor | sal | ram | ser |
Nivå 5: Läs meningarna
| Jag ser en sol. |
| En man ser en ros. |
| Rosen är röd. |
Nivå 6: Läs meningarna och svara på frågorna
Eva har en fin penna.
Pennan är röd.
Eva ritar en hund.
Frågorna, som läraren läser upp:
Vad har Eva?
Vad ritade Eva?
Nivå 7: Läs meningarna och svara på frågorna
Lina ser en flicka. Hon sitter ensam.
Flickan ser ner i sanden. Hon ritar med sin fot.
Lina går fram och ler. ”Hej”, säger Lina. Hon frågar vad flickan heter.
”Sara”, säger flickan. Sara blir glad och ler.
När klockan ringer går de in tillsammans.
Frågorna, som läraren läser upp:
Var är de någonstans?
Varför tror du att Lina gick fram till flickan?
Varför går de in tillsammans, tror du?
Nivå 8: Läs meningarna och svara på frågorna
Ola står på skolgården. Han vet att bästa vännen Max är sjuk i dag.
”Vem ska jag leka med på rasten nu?” tänker Ola, och ser sig om.
Vid gungan står två tjejer och viskar. De har ett nytt spel.
Ola går långsamt fram. Han känner hur det pirrar i magen, men säger ändå: ”Får jag vara med och spela?”
Tjejerna ser på varandra och svarar: ”Självklart, kom och lek med oss!”
Frågorna, som läraren läser upp:
Varför hade Ola ingen att leka med?
Varför pirrade det i Olas mage, tror du?
Screeningen, version B
Elevens blad till screeningen efter insatsen har samma uppställning som version A men andra ord och texter, och bokstäverna står i en annan ordning, så att du kan jämföra före och efter.
Bladet att lägga framför eleven, med stor text och bara det eleven läser, finns i planeringsmallarna (Word).
Till läraren
Så gör duGör som med version A: sitt med en elev i taget, börja på nivå 1 och fortsätt så länge eleven klarar nivån, skriv resultatet för varje nivå och ringa in den högsta nivån i protokollet. Nivå 6–8 räknar du som i version A.
Nivå 1Säg: ”ros, rita, ring, resa”. Svaret är /r/. Säg sedan ”sax, skog, stövel, spade”. Svaret är /s/.
Nivå 2Säg ljuden med en kort paus: /r/ /a/ /m/ (ram), /f/ /a/ /r/ (far), /n/ /e/ /r/ (ner). Fråga: ”Vilket ord blir det?”
Nivå 3: Säg hur bokstaven låter
| m | e | r | l | o | s | n |
Nivå 3: Säg hur den stora bokstaven låter
| R | O | M | N | L | S | E |
Nivå 4: Läs orden
| nos | ris | ren | val | fil |
Nivå 5: Läs meningarna
| Hon har en bok. |
| Vi ser en bil. |
| Valen har en nos. |
Nivå 6: Läs meningarna och svara på frågorna
Alma har en gul bok.
Boken är om en myra.
Alma läser i boken.
Frågorna, som läraren läser upp:
Vad har Alma?
Vad handlar boken om?
Nivå 7: Läs meningarna och svara på frågorna
Noah sitter i matsalen. Han äter sin mat.
Mitt emot sitter en pojke. Han har en bricka utan mat.
Noah ger pojken sin smörgås. ”Jag är mätt”, säger Noah.
”Tack”, säger pojken. Han ler lite. Pojken tar smörgåsen och börjar äta.
Ingen vuxen såg något. Nu delar de på maten.
Frågorna, som läraren läser upp:
Varför tror du att Noah gav bort sin smörgås?
Varför tror du pojken inte hade någon mat på sin bricka?
Nivå 8: Läs meningarna och svara på frågorna
Stefan står vid kanten av fotbollsplanen på skolgården. Han har fotbollsförbud i dag. Igår hade han skrikit och spelat för hårt.
Han sparkar i gruset så att små stenar skjuter iväg. Han tittar argt på de andra som spelar och har kul.
När en kille tappar bollen ropar Stefan: ”Dålig passning!” fast han vet att han inte ska skrika så.
Killen på planen vänder sig om, men säger inget. Stefan suckar djupt. Han känner hur det sticker i magen.
Frågorna, som läraren läser upp:
Varför får inte Stefan vara med och spela fotboll?
Hur tror du att Stefan känner sig när han ser de andra spela?
Ljudkollen, elevens blad
Eleven läser uppgift 4 och 9 från bladet och skriver uppgift 7 på ett papper. De andra uppgifterna säger du, och frågorna står i protokollet.
Bladet att lägga framför eleven, med stor text och bara det eleven läser, finns i planeringsmallarna (Word).
Till läraren
Så gör duGör ljudkollen med en elev i taget, utanför passen. Peka på en bokstav i taget i uppgift 4. Bokstäverna står blandade, så att eleven inte kan säga dem i den ordning ni lär in dem. Ringa in de bokstäver som eleven inte kan på en kopia av bladet, en kopia per elev. Spara kopian med protokollet. Den första bokstaven i ordningen s, o, l, a, r, m, e, n, i, v som fler än hälften av eleverna har inringad blir dagens ljud. Stryk ringen när eleven kan bokstaven. Säger eleven bokstavens namn, fråga: ”Hur låter den?” och räkna svaret som rätt om eleven då säger ljudet, som i screeningen. I uppgift 9 läser eleven fyra påhittade ord.
- Elevens namn
Uppgift 4: De tio första bokstäverna
| m | a | s | e | l |
| i | r | o | v | n |
Uppgift 4: Fler bokstäver
| k | u | f | ä | b | t | j |
| å | g | y | d | ö | h | p |
Uppgift 9: Läs de nya orden
| fål | rel | nar | mel |
Protokollet för screeningen och ljudkollen
Det här är lärarens protokoll. Kopiera sidan med tabellerna, en per elev, och använd den före insatsen, var tredje vecka och efter. Sidan med frågorna räcker i ett exemplar.
Till läraren
Ljudkollen, uppgift 1–41 · Rim. ”Rimmar katt och hatt?” (ja) ”Rimmar gris och glass?” (nej) ”Säg ett ord som rimmar på boll.” (till exempel troll) ”Säg ett ord som rimmar på gå.” (till exempel två) Ett påhittat ord som rimmar räknas.
2 · Ord och stavelser. ”Klappa ordet. Hur många klappar?” sked (1), lampa (2), banan (2), krokodil (3)
3 · Första ljudet. ”Vilket ljud hör du först i måne?” (/m/) Och i såg (/s/), fot (/f/) och tå (/t/).
4 · Bokstävernas ljud. Eleven säger ljudet för bokstäverna på bladet. Skriv hur många av de tio första och hur många av alla 24, till exempel 8 och 19.
Ljudkollen, uppgift 5–95 · Sist och i mitten. ”Vilket ljud hör du sist i lås?” (/s/) Och sist i får (/r/). ”Vilket ljud hör du i mitten av mur?” (/u/) Och i mitten av löv (/ö/).
6 · Dela upp. ”Säg ljuden i få och lägg en markör för varje ljud.” (2) Och hål (3), näsa (4), häst (4).
7 · Skriva ord. ”Skriv ordet på.” Sedan fin, sur och lama på samma sätt. Svaret är rätt när eleven skriver en bokstav för varje ljud, i rätt ordning.
8 · Sätta ihop och byta. Säg ljuden med en kort paus: ”/v/ /å/ /r/. Vilket ord blir det?” (vår) Och /r/ /ö/ /r/ /a/ (röra). ”Säg lek. Ta bort /l/.” (ek) ”Säg sal. Byt /s/ mot /h/.” (hal) Pausen hör till kollen: den prövar om eleven får ihop ljud som kommer ett i taget.
9 · Påhittade ord. Eleven läser fål, rel, nar och mel från bladet.
- Elevens namn
- Startdatum
Protokollet · Screeningen: antal rätt eller fel, ring runt högsta nivån
| Nivå och gräns | Före | Efter |
|---|---|---|
| 1 · Första ljudet, 2 av 2 | ||
| 2 · Sätta ihop, 2 av 3 | ||
| 3 · Bokstavens ljud, 12 av 14 | ||
| 4 · Läsa ord, 4 av 5 | ||
| 5 · Läsa meningar, högst ett fel sammanlagt | ||
| 6 · Läsa och svara, högst ett fel och frågorna rätt | ||
| 7 · Läsa en kort text, högst två fel och frågorna rätt | ||
| 8 · Läsa en längre text, högst tre fel och frågorna rätt |
Ljudkollen, antal rätt
| Uppgift | Före | Vecka 3 | Vecka 6 | Vecka 9 | Efter |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 · Rim, av 4 | |||||
| 2 · Ord och stavelser, av 4 | |||||
| 3 · Första ljudet, av 4 | |||||
| 4 · Bokstävernas ljud, av 10 och av 24 | |||||
| 5 · Sist och i mitten, av 4 | |||||
| 6 · Dela upp, av 4 | |||||
| 7 · Skriva ord, av 4 | |||||
| 8 · Sätta ihop och byta, av 4 | |||||
| 9 · Påhittade ord, av 4 |
Fel att lyssna efter
| Felet | Före | Efter |
|---|---|---|
| Säger bokstavens namn i stället för ljudet | ||
| Lägger ett ö efter b, d, g, k, p eller t | ||
| Glömmer de första ljuden när hen sätter ihop dem | ||
| Tappar ljudet i mitten | ||
| Tappar en konsonant i ett konsonantmöte | ||
| Skjuter in en vokal, som ”sutol” för stol | ||
| Svarar med ett rim eller med vad ordet betyder | ||
| Blandar ihop ljud som p och b, f och v, i och y, o och u | ||
| Gissar på ordet efter första bokstaven |
Gruppens översikt
Det här är lärarens blad för hela gruppen. Kopiera ett för varje gång du gör ljudkollen.
Till läraren
Så gör duSkriv elevernas namn och hur många rätt varje elev har på varje uppgift. Eleven klarar en uppgift med minst tre rätt av fyra, och uppgift 4 med minst åtta av de tio första bokstäverna. Ringa in siffran när eleven inte klarar uppgiften, så ser du direkt var gruppen behöver träna. Kolumnerna är förmågorna i lektionsbanken, med samma nummer. Gruppen börjar i den första förmågan från vänster där fler än hälften av eleverna inte klarar uppgiften, och du väljer en lektion för den i lektionsbanken. Uppgift 9 visar vem som snart kan gå vidare till Läslistor i grupp eller TIL i grupp: den som läser alla fyra orden.
- Gruppen
- Vecka
Gruppens översikt · 1 Rim, 2 Ord och stavelser, 3 Första ljudet, 4 Bokstävernas ljud, 5 Sist och i mitten, 6 Dela upp, 7 Skriva ord, 8 Sätta ihop och byta, 9 Påhittade ord
| Elev | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Elev 1 | |||||||||
| Elev 2 | |||||||||
| Elev 3 | |||||||||
| Elev 4 | |||||||||
| Elev 5 | |||||||||
| Elev 6 | |||||||||
| Elev 7 | |||||||||
| Elev 8 | |||||||||
| Elev 9 | |||||||||
| Elev 10 | |||||||||
| Elev 11 | |||||||||
| Elev 12 |
Observation av ett pass
Fråga före passet vad den som leder vill ha återkoppling på. Det blir ert fokus. Skriv repliker och ljud som de låter (sss, tö), och hur handen rör sig sett från eleverna. Sätt tolkningar inom parentes. Prata tio minuter samma dag om det som fungerade och sedan om nästa steg.
Ramen att fylla i, med 2 delar, finns i planeringsmallarna.