Hoppa till innehållet
Niclas Fohlin

Stödundervisning · Läsning · F–⁠2

Ljudlek i grupp

Språkljud och bokstäver i grupp för F–⁠2, med en lektionsbank att välja ur

Eleverna hör, delar upp och sätter ihop ljuden i ord och kopplar dem till bokstäver. Varje pass börjar med fem minuter där alla sätter ihop och delar upp ord. Sedan kommer en lektion som du väljer ur lektionsbanken efter en kort kartläggning. Insatsen är för elever i F–⁠2 som behöver stöd i att upptäcka språkljuden.

Ljudstartens ord, pdfStrukturerStrategierPlanera insatsen Beta

I korthet

Område
Läsning
Årskurs
F–⁠2
Format
liten grupp, par
Tid
20–⁠30 minuter per pass, tre till fem pass i veckan
Period
4–⁠12 veckor
Grupp
2–⁠12 elever
Lektioner
9 i lektionsbanken
Material
bokstavskorten, bokstavskartan, speglar, lektionens material, snabbmallen, kartläggningen · allt material
Uppdaterad
17 november 2026
Ljudstarten i Ljudlek i grupp, filmen: Dagens ljud: m. Alla säger ljudet. Någon säger ett ord på ljudet. Sätt ihop: läraren drar ut ljuden med handen. Knyt handen: alla säger ordet. Dela upp: läraren säger ordet. Alla säger ordet. Sedan ljuden, ett finger för varje. Sist räknar alla fingrarna.
Ljudstarten i Ljudlek i grupp · 28 sekunder, som börjar om

Dela

Ljudlek i grupp är för elever i förskoleklass till årskurs 2 som behöver stöd i att höra ljuden i orden och koppla dem till bokstäverna. Det märks när eleven säger ess om första ljudet i sol, gissar ett ord efter första bokstaven eller tvekar om sol och sko börjar med samma ljud.

Så här lär sig eleven läsa och skriva. Att läsa är att se bokstäverna i ordning, säga ljudet för varje bokstav och sätta ihop ljuden till ett ord: sss-⁠ooo-⁠lll, sol. Att skriva är samma sak åt andra hållet: eleven säger ordet långsamt, hör ljuden ett i taget och skriver en bokstav för varje ljud. Eleven behöver alltså tre saker: höra ljuden i orden, kunna bokstävernas ljud, och kunna sätta ihop ljud och dela upp ord. Har eleven ljudat ett ord några gånger känner hen igen det direkt, och då går läsningen fort.

Syftet är att eleverna knäcker läskoden: att de hör ljuden i orden, kan bokstävernas ljud och kan sätta ihop och dela upp korta ord, så att de kan läsa och skriva dem själva. Undervisning i ljuden hjälper mest de elever som har kommit kortast, och den ger mest när bokstäverna finns med från första passet.

Din roll är att visa, lyssna och välja. Du visar varje lek först och tänker högt. Sedan gör ni den tillsammans, och eleverna tar över, först i par och sedan var för sig, medan du lyssnar på några av dem i varje pass. Du säger ljuden tydligt och drar ut dem som går att dra ut, väntar innan du hjälper och ger minsta möjliga stöd. Du tar reda på vad varje elev kan med två kartläggningar. Screeningen visar var eleven står i läsningen, på åtta nivåer från första ljudet till att läsa en text och svara på frågor om den. Ljudkollen visar vilken lektion gruppen börjar i och vilka bokstäver som blir dagens ljud. Den har nio korta uppgifter, en för varje förmåga i lektionsbanken, och i den sista läser eleven fyra påhittade ord. Var tredje vecka gör du två eller tre av ljudkollens uppgifter igen och ser om eleverna går framåt.

Varje pass börjar med ljudstarten, fem minuter där alla sätter ihop och delar upp ord, och fortsätter med en lektion ur lektionsbanken. Lektionerna tränar var sin del av det eleven behöver, från rim till korta meningar, och gruppen tar den lektion som ljudkollen visar. Det som gäller alla lektioner står här: eleverna, din roll, ljudstarten, dagens ljud, stödet när eleven fastnar, felsökningen och uppföljningen. Varje lektion har sina egna fyra steg, sina ord och sitt material.

Så fungerar insatsen

Insatsen pågår i 4–⁠12 veckor med tre till fem pass i veckan, helst fler än tre för en grupp som har kommit kortast. Gruppen har två till tolv elever, och varje pass är cirka 30 minuter med tre delar: ljudstarten, lektionen och avslutet. I ljudstarten sätter alla ihop och delar upp ord, likadant varje pass. Lektionen väljer du ur lektionsbanken efter ljudkollen, och gruppen gör samma lektion två veckor eller längre. Ljudkollen och screeningen gör du med varje elev före eller under den första veckan, ljudkollen igen var tredje vecka och båda efter perioden, så att du kan jämföra med starten.

Så väljer du eleverna och sätter ihop paren

Ljudlek är för elever i F–⁠2 som klarar högst nivå 4 i screeningen, också under nivå 1, och för osäkra nybörjarläsare. Du kan starta utifrån det du vet om dem. Den som klarar nivå 5 och läser alla fyra påhittade orden i ljudkollen behöver i stället Läslistor i grupp, TIL i grupp eller Säg, skriv och läs. Har en elev ett litet ordförråd eller otydligt tal, kopplar du in logopeden samtidigt, men är svenskan ny prövar du först samma sak på förstaspråket. I steg 3 arbetar eleverna i par, en säkrare och en mindre säker. Vid udda antal blir det en trio, där oftast en säger ordet och två turas om.

Fyra saker att hålla fast vid

Visa alltid först: tänk högt, peka och för handen från vänster till höger, sett från eleverna, och säg sedan ordet tillsammans. Säg ljudet och inte bokstavens namn när ni ljudar, och dra ut ljuden utan paus när ni sätter ihop dem, eftersom en paus gör att eleven tappar de första ljuden. Gör en sak i taget: ta samma lektion flera pass i följd och samma ord två gånger, eftersom det ger mer än nya lekar varje gång. Avsluta när det fortfarande går bra, så att passet slutar med något som eleverna klarade.

Från rim till ljud: det eleverna lär sig

Det eleven görSå låter detFörmågan i lektionsbanken
Hör rim och byter början av ordetHus, mus och lus rimmar.1 · Rim
Delar meningar i ord och ord i stavelserJag ser en ko: fyra ord. so-⁠la, to-⁠ma-⁠ter2 · Ord och stavelser
Hör första ljudetSol börjar på /s/.3 · Första ljudet
Kopplar ljudet till bokstavenBokstaven m låter mmm.4 · Bokstävernas ljud, och dagens ljud i varje pass
Hör var ljudet finns: först, sist eller i mittenI sol hörs /l/ sist och /o/ i mitten.5 · Sist och i mitten
Delar upp ordet i ljud (ljudanalys)räv: /r/ /ä/ /v/, tre ljud6 · Dela upp
Bygger och skriver ord med bokstävernal-⁠u-⁠s blir lus. Byt /l/ mot /m/, så blir det mus.7 · Skriva ord
Sätter ihop ljud till ord (ljudsyntes), och byter, tar bort och lägger till ljudrrrääävvv blir räv. Mål utan /m/ blir ål.8 · Sätta ihop och byta, och varje ljudstart
Säger, bygger och läser en kort meningVi har is. Tre ord, med mellanrum.9 · Läsa och skriva meningar

Ordningen går från ord och stavelser till de enskilda ljuden, men eleven behöver inte klara det ena helt innan hen går vidare. Att sätta ihop och dela upp tränar ni i varje pass. Vokalens längd behöver eleverna höra tidigt, och när dagens ljud är en vokal jämför ni kal och kall. Stavelserna hjälper sedan i längre ord, och i gruppen kallar ni dem delar. I Rim är början allt före vokalen, /st/ i stol, och resten står kvar när eleven byter början. Det är en lättare form av att byta ljud, som kommer i förmåga 8. Från och med lektionen Första ljudet lyssnar eleven på det första ljudet, /s/ i stol.

Ett pass på 30 minuter

Varje pass har samma tre delar. I ljudstarten tränar ni att sätta ihop och dela upp ord varje pass, och du visar dagens ljud med bokstaven. Lektionen tränar en sak i taget i fyra steg, från att du visar till att var och en gör leken själv. I avslutet samlas gruppen igen, och eleverna säger vad de har gjort. När eleverna vet vad som ska hända kan de lägga kraften på ljuden.

Välj lektionen och orden före passet. Passet tar 30 minuter när ni ses tre eller fyra gånger i veckan. Ses ni varje dag, eller orkar eleverna inte så länge, som ofta i förskoleklass, räcker 20 minuter.

Ett pass på 20 minuter: ljudstart 0–⁠3 minuter, lektionen 3–⁠18 och avslut 18–⁠20. Stegen får då två, fyra, fem och fyra minuter.

DelRutinen i 3 delarSå leder du det
Före passetVälj orden ur Ordbanken eller Ljudstartens ord. Ta fram Ljudstartens ord, kortet för dagens ljud och några som gruppen har haft ur bokstavskorten till ljudstarten. Lägg lektionens material vid varje plats, och en spegel per par. Bestäm paren och skriv dagens elever i snabbmallen.
Ljudstart0–⁠5 min
  1. Du visar dagens ljud med bokstaven, och alla sätter ihop och delar upp ord i kör.
Visa dagens ljud, sätt ihop fem ord och dela upp fyra ord. Ljudstartens ord har du i handen, med ord som börjar på dagens ljud och fler ord att sätta ihop och dela upp. Alla svarar samtidigt, och en av dagens elever sätter ihop ett ord ensam. Lyssna efter bokstavsnamn, pauser mellan ljuden och ett ö efter klusilerna.
Lektionen5–⁠25 min
  1. Gruppen gör lektionen i fyra steg: du visar, ni gör tillsammans, eleverna gör i par och sedan var för sig.
Steg 1 visar du, i tre till fyra minuter. Steg 2 gör ni tillsammans i fem till sex minuter, och steg 3 i par i fem minuter, medan du går mellan paren. Steg 4 gör var och en i fyra till fem minuter, och du lyssnar på dagens elever.
Avslut25–⁠30 min
  1. Var och en säger ett ord från dagens lek, och du säger vad du hörde.
Var och en säger ett ord från dagens lek och vad hen gjorde med det. Du säger kort vad du hörde.
Efter passetDu noterar i snabbmallen vad dagens elever sa och gjorde i steg 4, vilka ljud och ord de fastnade på, och om gruppen tar samma rad, nästa rad eller nästa lektion.

Den som är klar före de andra tar ett ord ur nästa ordgrupp i lektionens material, eller gör leken en gång till.

Vad du gör och säger i varje del

Lektionens egna fraser står i varje lektion.

DelVad du görExempelfraser
1 LjudstartVilket ljud, och vilket ord?Visa dagens ljud med bokstaven och dra ut ljuden utan paus. Säg klusilerna korta och utan ö. Alla svarar samtidigt, och du lyssnar efter den som tvekar.
  • ”Det här är /m/. Mmm. Känn på läpparna.”
  • ”Mmmooosss. Vilket ord blir det?”
  • ”Mus. Säg ljuden och håll upp ett finger för varje.”
  • ”Sju börjar på ett annat ljud. Vi letar ord som börjar på sss.”
2 LektionenKan du göra det själv?Visa leken först och tänk högt. Låt sedan gruppen, paren och var och en ta över, och ge återkoppling på det eleven gör.
  • ”Titta hur jag gör. Jag drar ut ordet och lyssnar.”
  • ”Nu gör vi det tillsammans.”
  • ”Du hörde ljudet i mitten, för du drog ut ordet.”
3 AvslutVad gjorde vi i dag?Låt var och en säga ett ord och vad hen gjorde med det. Säg vad du hörde, konkret och kort.
  • ”Säg ett ord från i dag och vad du gjorde med det.”
  • ”I dag hörde ni ljudet i mitten, för ni drog ut ordet.”

Ljudstarten: samma fem minuter varje pass

I ljudstarten tränar ni varje pass att sätta ihop och dela upp ord. Det är kärnan i läsningen. Alla svarar samtidigt, så att du hör och ser hela gruppen. Vänd ansiktet mot eleverna, så att de ser din mun, och sitt gärna vid sidan av dem. Sitter du mitt emot dem för du handen från din högra sida till din vänstra, så att de ser den gå från vänster till höger. Ljudstartens ord är ett A4 med fram- och baksida, att ha i handen under ljudstarten: för varje bokstav ord som börjar på ljudet och ord som har ljudet i sig.

Ljudstartens ord, pdf

MomentSå gör duSå kan det låta
Dagens ljudHåll upp bokstavskortet och säg ljudet. Alla säger ljudet och känner det i munnen, och tittar gärna i spegeln. Någon säger ett ord som börjar på ljudet. Sist säger alla ljuden för några bokstäver som gruppen har haft, gärna de som gruppen tvekar på.”Det här är /m/. Mmm. Känn hur läpparna ligger mot varandra.” ”Det här är /t/. Kort, utan ö. Känn luften mot handen.”
Sätt ihopDra ut ljuden i fem ord utan paus, och för handen från vänster till höger. Räkna tyst till tre och knyt handen, så säger alla ordet. Låt en av dagens elever säga ett ord ensam.”Mmmooosss.” Du knyter handen. ”Mos!”
Dela uppSäg fyra ord med olika många ljud. Alla säger ordet, sedan ljuden, och håller upp ett finger för varje ljud. Sist räknar ni fingrarna. I lektionerna före Räkna ljud i banken säger du ljuden först och gruppen efter.”Mus. Säg ljuden.” ”/m/ /u/ /s/. Tre!”

Orden tar du ur gruppens ordgrupp i Ordbanken. Vill du ha fler ord, eller ord med dagens ljud, tar du dem ur Ljudstartens ord. Välj ord av samma slag som ordgruppens: i Tre ljud att dra ut tar du ord som sol och ser och väntar med tak och sten. I Dela upp blandar du in ord ur de lättare ordgrupperna, så att orden har olika många ljud och eleverna räknar i stället för att gissa. När ni sätter ihop kan du gärna ta ord ur nästa ordgrupp, eftersom det är lättare än att dela upp. Sätter gruppen ihop utdragna ljud säkert, säger du ljuden kortare och till sist med en kort paus, som i ljudkollen. Kan gruppen bokstäverna i ordet, lägger du ut bokstavskorten rättvända för eleverna och drar fingret under dem medan du ljudar. Har gruppen lektionen Rim, hoppar du över ordet som börjar på ljudet, eftersom eleverna lätt blandar ihop rim och första ljudet när lekarna växlar. En elev som ännu inte hör rim eller delarna i ett ord efter lektionerna Rim och Ord och stavelser får ett rimpar eller ett ord att klappa sist i Dela upp, tills ljudkollen visar att hen klarar det.

Dagens ljud: bokstävernas ordning

Dagens ljud är ljudet för den första bokstaven i ordningen som fler än hälften av eleverna inte kan i ljudkollen. Ta ungefär två nya ljud i veckan, och ett nytt först när gruppen säger de förra säkert. Samma ljud kan vara dagens ljud i flera pass. Kan gruppen alla bokstäver blir dagens ljud de ljud som gruppen blandar ihop, som p och b eller e och ä. Ordningen är densamma som i Läslistor i grupp, och bokstavskorten under Materialet står i samma ordning. Bokstäverna som gruppen har haft är dagens bokstav, de som kommer före den i ordningen och de längre fram som gruppen redan kan. I lektionerna lägger du bara fram sådana bokstäver. Behöver en uppgift en annan bokstav, skriver eller visar du den, eller så pekar eleven på bokstavskartan. Det ni gör muntligt kräver inga bokstäver.

OrdningenBokstäverna
De tio första, ungefär vecka 1–⁠5s, o, l, a, r, m, e, n, i, v
Sedan, ungefär vecka 6–⁠12t, f, å, p, k, d, u, b, g, h, y, ä, ö, j

Är dagens ljud en vokal, säg den lång: ooo som i sol, och jämför med den korta i ett ordpar, som kal och kall. Kort e låter som ä, så eld och elefant börjar med samma ljud som äpple. Är det b, d, g, k, p eller t, säg det kort och utan ö, och säg det också i ett ord: /t/ i tak. Säger någon ett ord som börjar på bokstaven men inte på ljudet, som sju för /s/, säg: ”Sju börjar på ett annat ljud. Vi letar ord som börjar på sss.”

Lektionens fyra steg

Varje lektion har sitt eget innehåll i stegen, men samma ordning och tider. I den ordningen lämnar du över ansvaret till eleven.

StegSå gör duTid
1 · Läraren visarDu visar leken med två eller tre ord och tänker högt. Eleverna tittar, lyssnar och härmar.3–⁠4 min
2 · TillsammansNi gör leken tillsammans. Alla svarar samtidigt, och en elev i taget visar vid tavlan eller på golvet.5–⁠6 min
3 · I parParen turas om: den ena säger ordet och den andra gör leken, och efter varje ord byter de roller. Du går mellan paren och ger stöd.5 min
4 · Var för sigVar och en gör leken med sitt eget material. Du lyssnar på dagens elever och ser vilka som klarar leken själva.4–⁠5 min

Dagens elever är de elever du lyssnar extra på i steg 4. Dela antalet elever med antalet pass i veckan och avrunda uppåt, så att du hör var och en minst en gång i veckan. Tolv elever och tre pass blir fyra per pass. Skriv upp dem i snabbmallen före passet.

Arbetsform: alla i kör, växlande, gemensamt

I ljudstarten svarar alla samtidigt, så att ingen står ensam och du hör hela gruppen. I lektionen växlar ni: du visar, ni gör tillsammans, eleverna gör i par och sedan var för sig. I avslutet samlas gruppen igen. Med två elever är gruppen ett par, och du är med i leken.

Exempel: så går ett pass till

Gruppen: sex elever i förskoleklass och åk 1, vecka 3, tre pass i veckan. Gruppen gör lektionen Räkna ljud för tredje passet i följd, det första med bildkorten för raden Med klusil. Dagens ljud är /m/, och dagens elever är Mira och Omar.

Ljudstarten. Läraren sitter bredvid gruppen och håller upp bokstavskortet m. ”Det här är /m/. Mmm. Känn hur läpparna ligger mot varandra.” Alla säger mmm och tittar i parets spegel. Alva säger ”em”, och läraren svarar: ”Em är bokstavens namn. Ljudet är mmm.” Sedan säger eleverna ljuden för s, o och l. Läraren drar ut ljuden i fem ord, bland annat nöt och kål, räknar tyst till tre och knyter handen, och gruppen säger orden. Omar sätter ihop gås ensam. När gruppen delar upp mat säger Mira ”m-⁠t”. Läraren säger ”maaat” och drar ut a:et, och Mira hör /a/ i mitten.

Lektionen, Räkna ljud. Gruppen säger i kör vad bilderna på radens bildkort heter. Läraren sätter kortet med en ko i bildrutan på tavlan och flyttar en markör för varje ljud: ”/k/, ooo. Två ljud. Ko.” Sedan lök och kaka. Gruppen säger ljuden i tåg efter läraren och sedan själv i öga och stol, med ett finger för varje. Noah flyttar markörerna på tavlan. I par lägger den ena kortet i den andras bildruta och säger ordet, och den andra lägger markörerna i ljudrutorna. Paren är Alva och Elin, Omar och Noah, Leo och Mira, och läraren går mellan dem. I steg 4 delar paren arkets sex sista kort, var och en räknar ljuden i sina, och läraren lyssnar på dagens elever. Omar säger ”aba” om apan, och läraren låter Omar känna luften mot handen: i apa blåser det, i aba inte. Mira säger ”bö-⁠å-⁠tö”, och läraren säger b kort: ”b-⁠ååå-⁠t.”

Avslutet. Var och en säger ett ord från dagens lek och vad hen gjorde med det. Omar säger: ”Apa. Tre ljud.” Läraren säger: ”Ni drog ut orden och hörde ljudet i mitten.”

Efteråt noterar läraren: Mira och Omar lade rätt antal markörer och sa ljuden i två av tre ord. Mira lägger ett ö efter b, och Omar blandar ihop p och b. Nästa pass blir Räkna ljud igen, i samma rad, eftersom gruppen tar nästa rad först efter två pass i följd. Dagens elever blir Leo och Noah, och dagens ljud blir /m/ igen, eftersom Alva sa namnet.

När eleven fastnar

Ge minsta möjliga stöd först, och låt eleven göra jobbet. Stödtrappan gäller i varje ljudlek, och lektionerna har sina egna exempel. Blir det många fel i gruppen, sänk tröskeln: säg ordet i kör, låt sedan några elever säga det ensamma och ta samma ord minst tre gånger, först så att det blir rätt och sedan snabbare.

Fråga alltid först:

Vad hör du?

Gå uppför stödtrappan i stunden. Ge inte nästa stöd förrän eleven har prövat det förra:

  1. Säg ordet igen, långsamt, och dra ut ljuden.
  2. Visa hur munnen gör. Eleven tittar i spegeln och känner efter, till exempel luften mot handen vid /p/ och surret på halsen vid /v/.
  3. Gör uppgiften mindre: ta ett ord med två ljud i stället för tre, eller sätt ihop ljud för ljud: /s/, so, sol.
  4. Visa med handen eller med något att flytta, en för varje ljud, från vänster till höger sett från eleven.
  5. Säg det tillsammans, och låt eleven säga det själv efteråt.

Till sist säger eleven det själv.

Felsökning: var ljuden brister och hur du stöttar

När en elev fastnar i samma sak pass efter pass, lyssna efter var det brister och stötta där. Felsökningen gäller alla lektioner. Sist i varje rad står lektionen som tränar det, när det finns en.

Det du hörDär det bristerSå stöttar du
”Tåg är längre än nyckelpiga.”Eleven lyssnar på vad ordet betyder och inte på hur det låter.Säg och klappa båda orden: tåg, ett klapp, nyck-⁠el-⁠pi-⁠ga, fyra. Lektionerna Rim och Ord och stavelser tränar det, när ljudkollen visar att gruppen behöver dem.
”ess” om första ljudet i solEleven blandar ihop bokstavens namn och ljud.Säg ljudet: ”Ess är namnet. Ljudet är sss.” Eleven tittar i spegeln och känner ljudet i munnen. Dagens ljud i ljudstarten och lektionen Bokstavsgympa.
”sol” eller ”so” när du frågar efter första ljudetEleven hör ordet eller stavelsen som en helhet och skiljer inte ut det första ljudet.Dra ut det första ljudet och sluta där: sss-⁠ol. Börja med ljud som går att dra ut, som /s/, /m/ och /l/. Lektionen Första ljudet.
”bö-⁠å-⁠tö”, och ordet kommer inteEleven lägger ett ö efter b, d, g, k, p eller t, och ljuden går inte ihop.Säg klusilen kort och direkt in i vokalen: b-⁠ååå-⁠t. Ta först ord med ljud att dra ut, sedan ord som slutar på en klusil och sist ord som börjar på en klusil, som i Ordbanken.
”ak” när du säger /t/ /a/ /k/Eleven glömmer de första ljuden när det blir en paus mellan dem.Dra ut ljuden utan paus och för handen från vänster till höger: sssooolll. Sätt ihop ljud för ljud: /t/, ta, tak. Pausa först när gruppen är säker. Ljudstarten och lektionen Från ljud till ord.
”m-⁠s” för mos, eller mr när eleven skriver merEleven hör det första och det sista ljudet, men vokalen i mitten faller bort.Dra ut vokalen och öppna munnen. Fråga efter det första ljudet, sedan det sista och till sist ljudet i mitten, och låt eleven lägga en markör i rätt ruta eller en för varje ljud. Lektionerna Smaka på ljud, Räkna ljud och Skriv ord tillsammans.
”sen” för sten, ”hud” för hundEn konsonant i ett konsonantmöte faller bort, oftast när mötet står sist.Dra ut det ljud i mötet som går att dra ut: sss-⁠t-⁠eee-⁠n, hu-⁠nnn-⁠d. Eleven lägger en markör för varje ljud. Ta ord där mötet står först, före ord där det står sist. Lektionen Räkna ljud.
”dak” för tak, ”brata” för prata, e för äEleven blandar ihop ljud som liknar varandra: p och b, t och d, k och g, f och v, e och ä, i och y, o och å, o och u.Låt eleven känna luften mot handen vid /p/ och surret på halsen vid /v/, och se skillnaden mellan /i/ och /y/ i spegeln. Ta ordpar med bilder som skiljer sig på just det ljudet. Hos elever med svenska som andraspråk är det väntat och inget tecken på dyslexi.
”Två” när du frågar hur många ljud sola harEleven räknar stavelser när du frågar efter ljud.Kalla ljuden för ljud och stavelserna för delar, och håll tecknen isär: fingrar och markörer för ljud, klapp för delar. Dra ut ordet: sssooolllaaa, fyra ljud. Lektionen Räkna ljud.
”sko” när det står solEleven läser den första bokstaven och gissar resten.Dra fingret under varje bokstav och säg varje ljud från vänster, utan att stanna. Fråga: ”Står det så?” Lektionerna Bokstavsgympa och Skriv ord tillsammans.
Eleven klarar kända ord men tvekar på nya bilderOrdet är okänt, så eleven har inget att jämföra ljuden med.Säg vad ordet betyder och sätt det i en mening, och säg bildernas namn i kör första gången. Ta ord som eleverna känner.
Eleven hittar det nya ordet men kan inte säga vilket ljud som ändradesEleven hör hela ord men inte ljudet som byttes.Fråga vilket ljud som gick och vilket som kom, och gör ändringen med bokstavskorten. Lektionen Från ljud till ord.
”dåt” för båt, eller b och d förväxlade i skriftEleven vänder bokstäver som liknar varandra: b och d eller n och u.Säg ljudet och visa bokstaven med ett ord och en bild, som på bokstavskartan, och håll korten rättvända. Lektionen Bokstavsgympa.
Samma fel pass efter pass, och inga framsteg på ljudkollen vecka 6Något annat står i vägen: hörseln, språket eller en läs- och skrivsvårighet.Ta det med elevhälsan och se till att hörseln kontrolleras. Har eleven svårt att följa instruktioner eller upprepa nya ord, kopplar du in logopeden. Är svenskan ny för eleven, tar du först reda på hur hen klarar samma sak på sitt förstaspråk. Har eleven inte gått framåt efter perioden, får hen mer intensivt stöd, gärna enskilt.

Läraren är alltid modell

Elever lär sig läsa genom att se hur du gör: tänk högt inför eleverna, peka och för handen från vänster till höger när ni ljudar, och bind sedan ihop ljuden till ord tillsammans i kör. Gör samma sak flera gånger i lugnt tempo, så att örat hinner med och ögat kan följa handen. När du visar tydligt och ni ljudar tillsammans, kort och ofta, blir eleverna säkra på att avkoda och ser hur strategierna fungerar. När de sedan gör leken i par och var för sig, använder de det de har sett dig göra.

Gör så här

  • Säg ljudet och dra ut det, när det går att dra ut.
  • Vänta tre sekunder innan du hjälper.
  • Låt alla visa svaret samtidigt, med fingrar eller markörer.
  • Beröm det eleven gjorde: ”Du drog ut ordet och hörde ljudet i mitten.”
  • Säg vad ett ord betyder första gången, och sätt det i en mening.

Undvik

  • Att säga bokstavens namn när ni ljudar.
  • Att göra paus mellan ljuden innan gruppen sätter ihop utdragna ljud säkert.
  • Att lägga till ett ö efter b, d, g, k, p och t.
  • Att ta ord som börjar med en klusil, och ord med konsonantmöten, innan gruppen är säker på ljud som går att dra ut.
  • Att gå vidare innan lektionens regel säger det.

Var hittar du lektionerna?

Lektionerna står i lektionsbanken, under den förmåga de tränar, och heter Ljudlek följt av lektionens namn, som Ljudlek: Räkna ljud. Varje lektion är en egen metod med en egen fil att ladda ner, där de första sidorna är passet och stegen och de sista sidorna materialet. Varje lektion har samma form. Den börjar med raderna i Så blir lektionen svårare, från lätt till svårt, och fortsätter med passet i fyra steg med dina fraser och de vanliga felen under Lyssna efter. Sist står materialet att skriva ut, som bildkort, bokstavskort, golvbokstäver eller mallar, efter vad lektionen behöver. Bildkorten är vikkort med bilden på framsidan och ordet på baksidan, och under ordet står en prick för varje ljud, eller en båge för varje del när eleven räknar stavelser. Ljudstarten står likadant i varje lektion och på lathundens tredje sida, Ljudstarten. Lektionernas exempel visar samma sex elever vid olika tillfällen, och veckan i exemplet visar vilka bokstäver gruppen har haft.

Orden till ljudstarten står i Ordbanken och i Ljudstartens ord, och bokstavskorten till dagens ljud under Materialet.

Tre regler hjälper dig att välja lektion:

Ljudkollen förstBörja i den ingång som ljudkollen visar
En lektion i tagetSamma lektion omkring två veckor eller längre
Gå vidareNär lektionens regel säger det

Materialet ligger efter grunden, och som egna sidor att kopiera i planeringsmallarna (Word).

Lektionsbanken: förmågorna och lektionerna

Varje lektion tränar en förmåga, och lektionen, förmågan och uppgiften i ljudkollen har samma nummer. Ordningen mellan förmågorna är ett förslag. Eleven klarar en uppgift i ljudkollen med minst tre rätt av fyra, och uppgift 4 med minst åtta av de tio första bokstäverna. Ljudkollen visar vilken av tre ingångar gruppen börjar i: Rim (lektion 1) för helt nybörjare, Första ljudet (lektion 3) för nybörjare och Räkna ljud (lektion 6) för elever som kan ljuda. Den första förmågan där fler än hälften av eleverna inte klarar uppgiften i ljudkollen visar ingången: Rim vid 1 eller 2, Första ljudet vid 3, 4 eller 5 och Räkna ljud vid 6 eller senare. Gruppen börjar i en ingång och går vidare lektion för lektion: vid förmåga 4 börjar den i lektionen Första ljudet och tar sedan Bokstavsgympa. Har du inte gjort ljudkollen före första passet, väljer du lektionen Första ljudet, med s som dagens ljud. Visar ljudkollen sedan en annan ingång, går gruppen dit. Nya lektioner läggs in under den förmåga de tränar.

  1. Förmåga 1

    Rim

    Höra och hitta rim, och byta början av ordet.

    Lektionskort: Ljudlek: Rim, pdf

    Den lättaste vägen in i ljuden, men inte nödvändig för läsningen.

  2. Förmåga 2

    Ord och stavelser

    Dela meningar i ord och ord i stavelser.

    Lektionskort: Ljudlek: Ord och stavelser, pdf

    Större delar före de enskilda ljuden.

  3. Förmåga 3

    Första ljudet

    Höra, säga och känna första ljudet, och koppla det till bokstaven.

    Lektionskort: Ljudlek: Första ljudet, pdf

    Första ljudet är lättast att höra, och där börjar ni med bokstäverna.

  4. Förmåga 4: Bokstävernas ljud

    Bokstavsgympa

    Koppla ljud till bokstav med kroppen, och gå ordet från vänster till höger.

    Lektionskort: Ljudlek: Bokstavsgympa, pdf

    Bokstäverna tidigt, med kroppen som stöd för ordningen i ordet.

  5. Förmåga 5: Sist och i mitten

    Smaka på ljud

    Höra det sista ljudet och ljudet i mitten, och var ett ljud hörs.

    Lektionskort: Ljudlek: Smaka på ljud, pdf

    Ljudet i mitten är svårast att höra, så det kommer efter det första och det sista.

  6. Förmåga 6: Dela upp

    Räkna ljud

    Dela upp ord i ljud, med en markör för varje ljud.

    Lektionskort: Ljudlek: Räkna ljud, pdf

    Att dela upp är kärnan, tillsammans med att sätta ihop.

  7. Förmåga 7: Skriva ord

    Skriv ord tillsammans

    Bygga, läsa och skriva ord med bokstavskort, och byta en bokstav i taget.

    Lektionskort: Ljudlek: Skriv ord tillsammans, pdf

    Ljuden med bokstäverna, en bokstav i taget.

  8. Förmåga 8: Sätta ihop och byta

    Från ljud till ord

    Sätta ihop ljud till ord, och ta bort, lägga till och byta ljud.

    Lektionskort: Ljudlek: Från ljud till ord, pdf

    Att ändra ljud är det svåraste med ljuden och kommer näst sist. I förmåga 7 är bytet en väg till att skriva, men här är ändringen själva uppgiften.

  9. Förmåga 9: Läsa och skriva meningar

    Från ord till mening

    Säga korta meningar, bygga och skriva dem med mellanrum, stor bokstav och punkt, och läsa dem.

    Lektionskort: Ljudlek: Från ord till mening, pdf

    Sist i banken. Eleven läser och skriver ord i korta meningar, också ord som ingen har sagt högt först, och med meningarna tar hen steget till att läsa och skriva själv.

Varje lektion har ett lektionskort, ett A4 med målet, rörelsen, orden och passet. Öppna kortet vid lektionen, eller skriv ut alla på en gång och sätt dem i en pärm.

Alla lektionskort som pdf

Att sätta ihop och dela upp tränar ni redan i varje ljudstart. I åk 1–⁠2 börjar gruppen oftast i Första ljudet eller Räkna ljud och lägger mer tid på förmåga 7 och 8. Varje lektion säger när gruppen går vidare till nästa lektion, oftast när fler än hälften av eleverna klarar steg 4 själva i lektionens sista rad. Har förmågan flera lektioner, kan gruppen ta dem efter varandra. I ljudkollen var tredje vecka visar uppgiften för gruppens förmåga samma sak som lektionens regel. Uppgiften för nästa förmåga visar vem som redan är säker på den. I Smaka på ljud, Räkna ljud och Från ljud till ord visar uppgiften också vilken rad gruppen börjar i när den kommer dit. Den som redan är säker blir den säkrare i paret och får ord ur nästa ordgrupp. Den som inte klarar uppgifter före gruppens förmåga får ord ur en lättare ordgrupp, blir dagens elev oftare och sitter med en säker kamrat. I en lektion där ljudkollen visar vilken rad gruppen börjar i, väljer du raden efter den senaste ljudkollen med lektionens uppgift. Är den äldre än tre veckor, gör du uppgiften med varje elev före lektionens första pass. Gruppen börjar i den första raden där fler än hälften av eleverna missade ett ord som hör till raden. Finns ingen sådan rad, börjar gruppen i raden för uppgiftens sista ord. Lektion 1 till 5 tar omkring två veckor var (sex till tio pass). Lektion 6 till 9 tar två till fyra veckor var, eftersom innehållet där är skarpare och det är viktigare att eleverna klarar det. Med två pass i varje rad tar en sådan lektion omkring tio pass från första raden, alltså två veckor med fem pass i veckan eller tre till fyra veckor med tre pass. Elevernas progression styr: gruppen går vidare när lektionens regel säger det, och inte förr. På 4–⁠12 veckor kommer gruppen så långt den hinner från sin ingång. Från Rim når gruppen oftast Räkna ljud på tolv veckor. Från Första ljudet når den oftast Skriv ord tillsammans, och från Räkna ljud når den Från ord till mening. Med fyra eller fem pass i veckan blir en grupp som börjar i Räkna ljud oftast klar med Från ord till mening på en period. En grupp som börjar i Rim eller Första ljudet behöver oftast två perioder. Välj tolv veckor, eller åtta till tolv från Räkna ljud med fem pass i veckan. En kortare period, fyra till sju veckor, passar en grupp som bara har de sista lektionerna kvar. Är gruppen klar med Från ord till mening före periodens slut, slutar perioden där, och du gör mätningen efter perioden. Tar perioden slut innan gruppen är klar, gör du ändå ljudkollen och screeningen efter perioden och beslutar hur varje elev går vidare.

Ordbanken

Här är orden till ljudstarten, i sex ordgrupper från lätt till svårt. Alla ord är ljudenliga, med ett ljud för varje bokstav, och lektionerna sorterar sina ord i samma ordgrupper. Gruppen börjar i Tre ljud att dra ut, eller i Två ljud att dra ut om fler än hälften håller upp fel antal fingrar. Ta nästa ordgrupp när nästan alla visar rätt antal fingrar i alla fyra orden, två pass i följd. I lektionerna före Räkna ljud säger eleverna ljuden efter dig. Där tar gruppen nästa ordgrupp när nästan alla sätter ihop orden själva i Sätt ihop, två pass i följd, och stannar vid ordgruppen Med klusil. Gruppen behåller sin ordgrupp från lektion till lektion. I en lektion där raderna är ordgrupperna, som Räkna ljud, är ordgruppen densamma som raden.

OrdgruppOrden
Två ljud att dra utis, ål, se, le, ro, sy, nu, ny, så
Tre ljud att dra utsol, lus, mus, mos, vas, mål, nål, mås, sås, räv, säl, hår
Med klusilmat, lök, nöt, pil, gås, kål, gul, bad, båt, tåg, duk, tak
Två stavelsersola, mosa, lera, rasa, mera, läsa, måla, leta, vila, bada, baka, kaka
Konsonantmöte förstsnö, blå, sko, bro, tre, grå, klo, stå, sten, stol, glas, svan, stor, smör
Konsonantmöte sistfisk, mask, hand, sand, hund, vind, land, hals, rund, tält

Ordbanken som pdf: OrdbankenWord: Ordbanken

Orden står i ordning, lättast först, och i Med klusil kommer först orden där klusilen står sist. I Konsonantmöte sist är vokalen kort: dra ut de konsonanter som går att dra ut och säg vokalen kort, fff-⁠i-⁠sss-⁠k. Kort u, som i hund, låter nästan som ö. Säg vad ordet betyder första gången, också när du tror att alla vet. Ord som man, rum och jag låter inte som de stavas och får vänta tills eleverna läser. Orden i ljudkollen och i screeningens version B står varken i Ordbanken, på lektionernas kort eller i exemplen. I Ljudstartens ord står de med, bland alla andra ord.

Följ upp effekten

Screeningen visar var eleven står i läsningen, och ljudkollen visar vilka av lektionernas förmågor eleven klarar. Protokollet, gruppens översikt och frågorna finns under Materialet. Berätta konkret för eleven vad hen har lärt sig. Med bladet Observation av ett pass under Materialet kan en kollega följa ett pass och ge dig återkoppling. Säg före passet vad du vill ha återkoppling på. Efteråt berättar du först vad du själv lade märke till, och sedan läser kollegan upp det som fungerade, ur sina anteckningar. Du bestämmer nästa steg, ni prövar det en gång direkt, och det blir fokus nästa gång kollegan följer ett pass. Efter perioden beslutar du hur varje elev går vidare. Klarar eleven nivå 5 eller högre i screeningen, version B, och läser hen alla fyra påhittade orden i ljudkollens uppgift 9, går hen vidare till Läslistor i grupp, TIL i grupp eller Säg, skriv och läs. Läslistor i grupp är för den som gissar sig fram eller ljudar utan att binda ihop ljuden, TIL i grupp för den som behöver stöd i avkodning och läsflyt, och Säg, skriv och läs för den som inte kommer igång med att skriva. Klarar eleven inte fler uppgifter i ljudkollen än före insatsen, får hen mer intensivt stöd, gärna enskilt, och en bedömning. Annars fortsätter eleven en period till, från den lektion som gruppen har nått. Har gruppen gått den sista lektionen, börjar eleven den nya perioden i den lektion som hör till den första uppgift i ljudkollen som hen inte klarar, eller i Från ord till mening när hen klarar alla uppgifter.

Före insatsenGör ljudkollen och screeningen, version A, med en elev i taget utanför passen, cirka tolv minuter per elev. I gruppens översikt ser du sedan ingången.
Var tredje veckaGör ljudkollens uppgift för gruppens förmåga, uppgiften för nästa förmåga och uppgift 4 på två till tre minuter per elev.
Vecka 6Har en elev inte fler rätt i ljudkollen vecka 6 än i samma uppgifter före insatsen, tar du det med elevhälsan och ser till att hörseln kontrolleras.
Efter 4–⁠12 veckorGör hela ljudkollen och screeningen, version B, med en elev i taget, och jämför med resultaten före insatsen.
Observation av ett passEn kollega följer ett pass med bladet Observation av ett pass, gärna samma vecka som ljudkollen.
Från ljudkollen till lektionen, filmen: Ljudkollen, en elev i taget: skriv antal rätt. Färre än tre rätt av fyra: ringa in siffran. Uppgift 4: färre än åtta av de tio första bokstäverna. Första förmågan från vänster där fler än hälften inte klarar den. Ingången Nybörjare: Första ljudet, sedan Bokstavsgympa.
Från ljudkollen till lektionen · 29 sekunder, som börjar om

Mål: vad eleven ska kunna göra efter insatsen

Det övergripande målet är att eleven ska kunna höra, dela upp och sätta ihop ljuden i ord och koppla dem till bokstäver.

Efter insatsen ska eleven kunna:

Snabbmall

Bladet gäller veckans tre till fem pass. Raden är gruppens rad i lektionens tabell Så blir lektionen svårare. Under Nästa gång skriver du samma rad, nästa rad eller nästa lektion, och de första veckorna kryssar du det som ska med.

SNABBMALL · Ljudlek i grupp

Vecka Eleverna

Passen

  • Pass 1–⁠5 Datum1–⁠5 Datum
  • Före: lektionen, raden och dagens ljud Dagens elever: det du lyssnar efter hos var och en.
  • Efter: det dagens elever sa och gjorde i steg 4, och var de fastnade
  • Nästa gång

Det här ska med i varje pass Kryssa efter passet de första tre veckorna.

  • Jag visade först och tänkte högt.
  • Vi sa ljuden och inte bokstävernas namn.
  • Vi satte ihop ord utan paus mellan ljuden.

Sist i veckan Läs raderna och kryssen ovanför.

Det här gör eleverna själva nu som de inte gjorde förut

Jag tar med mig in i nästa vecka

Dela antalet elever med antalet pass i veckan och avrunda uppåt, så får du antalet dagens elever. Tolv elever och tre pass blir fyra per pass. Varje lektion säger när gruppen tar nästa rad.

Bladet som pdf: SnabbmallWord: Snabbmall

Checklista inför passet

Kort om grunden

Nybörjare i läsningen behöver upptäcka att orden består av ljud och att bokstäverna står för ljuden (Castles, Rastle och Nation, 2018). Förmågan att höra ljuden och kunskapen om bokstävernas ljud förutsäger den tidiga läsningen (Hulme m.fl., 2012). Undervisning i att höra, dela upp och sätta ihop ljuden hjälper, allra mest dem som har kommit kortast, och effekten på läsningen blir nästan dubbelt så stor när bokstäverna finns med (Ehri m.fl., 2001; National Reading Panel, 2000). En eller två förmågor åt gången ger mest, och att sätta ihop och dela upp är kärnan (National Reading Panel, 2000). Nybörjare får lättare ihop ordet när ljuden dras ut utan paus (Gonzalez-⁠Frey och Ehri, 2021), och i svenska studier gav stöd med munnen och spegeln bättre avkodning (Fälth, Gustafson och Svensson, 2017; Fälth, Svensson och Ström, 2020). Bornholmsmodellens språklekar i förskoleklass stärker förmågan att höra ljuden, och träningen ger mest när läraren gör kopplingen till bokstäverna tydlig (National Reading Panel, 2000; Wolff, 2017).

Bygger på Castles, Rastle och Nation (2018), Hulme m.fl. (2012), Ehri m.fl. (2001), National Reading Panel (2000), Gonzalez-⁠Frey och Ehri (2021), Fälth, Gustafson och Svensson (2017), Fälth, Svensson och Ström (2020) och Wolff (2017).

Bilderna i filmerna och figurerna På bordet: Fluent Emoji, © Microsoft Corporation, MIT-licens.

Materialet

Här finns bokstavskorten till ljudstarten, bokstavskartan, screeningen, version A och screeningen, version B, ljudkollen, protokollet för screeningen och ljudkollen, gruppens översikt och bladet Observation av ett pass. Allt går att kopiera. Skriv ut bokstavskorten till ljudstarten två gånger. Laminera korten, kartan och screeningens blad. Ljudkollens blad kopierar du, ett per elev. Ljudstartens ord står sist, och du skriver ut det dubbelsidigt. Varje lektion har sitt eget material och säger vad du laminerar. Korten står i Andika, ett gratis typsnitt från SIL för dem som lär sig läsa.

Ladda ner Andika på software.sil.org/andika och använd det när du gör egna kort och blad.

Ljudstartens ord, pdf

Bokstavskort till ljudstarten

Här är korten till dagens ljud, i den ordning bokstäverna blir dagens ljud. Skriv ut sidan två gånger för hela insatsen, så att korten räcker till ord som kaka, med två k och två a.

Till läraren

Så gör duSkriv ut korten på tjockt papper och klipp isär dem. Håll upp kortet för dagens ljud så att alla ser det. När ni ljudar ett ord med korten lägger du dem rättvända för eleverna.

Bokstavskort

  • s
  • o
  • l
  • a
  • r
  • m
  • e
  • n
  • i
  • v
  • t
  • f
  • å
  • p
  • k
  • d
  • u
  • b
  • g
  • h
  • y
  • ä
  • ö
  • j

Bokstavskort till ljudstarten som pdf: Bokstavskort till ljudstartenWord: Bokstavskort till ljudstarten

Bokstavskartan

Här är alfabetet med en bild för varje bokstav utom q, w och x, och ordet till bilden börjar på bokstavens ljud. Kartan är till den som behöver stöd att minnas bokstävernas ljud, och i en del lektioner till alla.

Till läraren · Bokstavskartan

Så gör du
Skriv ut kartan i färg och laminera den. Lägg den framför den elev som behöver den, eller sätt upp den där gruppen sitter, och säg vad bilderna heter i kör första gången. Peka på bokstaven och bilden och säg ljudet: ”a, som i apa. Aaa.” Q, w och x har ingen bild, eftersom inga vanliga ord börjar på dem. Bilderna ger samma första ljud också om eleven säger kossa eller isbit, och åsnan kallar ni åsna, varje gång. Säg vokalens långa ljud när ni pekar, ooo och uuu, också när ordet på bilden har kort vokal, som orm, uggla, yxa och äpple.

Bokstavskartan

På bordet: Blad: Bokstavskartan. Bokstavskartan har alfabetet på ett A4, och varje bokstav utom q, w och x har en bild och ordet under: Aa apa, Bb buss, Cc citron, Dd dörr, Ee ekorre, Ff fisk, Gg gurka, Hh hus, Ii is, Jj jordgubbe, Kk ko, Ll lejon, Mm myra, Nn nyckel, Oo orm, Pp paraply, Qq som k, Rr räv, Ss sol, Tt tiger, Uu uggla, Vv våffla, Ww som v, Xx som ks, Yy yxa, Zz zebra, Åå åsna, Ää äpple, Öö öga.

Bladet som pdf: BokstavskartanWord: Bladet Bokstavskartan

Skriv ut kartan i färg och laminera den. Lägg den framför den elev som behöver stöd för att minnas bokstävernas ljud, eller sätt upp den där gruppen sitter. Första gången säger ni bildernas namn i kör.

Screeningen, version A

Elevens blad till screeningen före insatsen har två sidor. Nivå 1 och 2 säger du, och nivå 3–⁠8 läser eleven från bladet. Här står det du säger och frågar på varje nivå, och gränsen för att gå vidare.

Till läraren · Screeningen, version A

Så gör du
Sitt med en elev i taget, utanför passen. Börja på nivå 1 och fortsätt så länge eleven klarar gränsen. Skriv resultatet för varje nivå i protokollets kolumn Före, antal rätt eller antal fel som gränsen säger, och ringa in den högsta nivån eleven klarar. Klarar eleven inte nivå 1, skriver du antal rätt på raden och ringar inte in någon nivå. Säger eleven bokstavens namn eller lägger till ett ö, fråga: ”Hur låter det?” Räkna svaret som rätt om eleven då säger ljudet. Kryssa felet, och de andra felen du hör, under Fel att lyssna efter.
Läsfel och frågor
Från nivå 5 räknar du läsfel: ett ord som eleven läser fel, hoppar över, lägger till eller får hjälp med. Ett ord som eleven rättar själv är inget fel. I nivå 6–⁠8 läser eleven högt, och sedan läser du frågorna medan texten ligger kvar. Skriv antal läsfel och antal rätta svar, till exempel 1 fel och 2 av 2 rätt. Ett svar är rätt när det stämmer med texten, och när frågan säger ”tror du” räcker ett rimligt svar ur texten.
Bladet
Skriv ut bladet dubbelsidigt, med nivå 3–⁠6 på framsidan och nivå 7–⁠8 på baksidan, och laminera det. Lägg bladet framför eleven och peka på en nivå i taget. Täck gärna nivåerna längre ned med ett papper.

Nivå för nivå · Screeningen, version A

Nivå 1 · Första ljudet
Säg: ”sol, skola, sten, sko”. Fråga: ”Vilket ljud börjar orden på?” Svaret är /s/. Säg sedan ”lek, lada, lera, lamm”. Svaret är /l/. Eleven säger ljudet, inte bokstavens namn. Gränsen: 2 av 2.
Nivå 2 · Sätta ihop
Säg ljuden i ett ord i taget, med en kort paus mellan ljuden: /s/ /o/ /l/ (sol), /m/ /o/ /s/ (mos), /s/ /a/ /l/ (sal). Fråga efter varje ord: ”Vilket ord blir det?” Säg ljuden, inte bokstävernas namn. Pausen hör till screeningen: den prövar om eleven får ihop ljud som kommer ett i taget. Gränsen: 2 av 3.
Nivå 3 · Bokstavens ljud
Peka på en bokstav i taget, först de sju små och sedan de sju stora. Eleven säger ljudet. Gränsen: 12 av 14.
Nivå 4 · Läsa ord
Eleven läser orden sol, mor, sal, ram och ser. Gränsen: 4 av 5.
Nivå 5 · Läsa meningar
Eleven läser de tre meningarna högt. Gränsen: högst ett fel sammanlagt.
Nivå 6 · Läsa och svara
Eleven läser texten om Eva högt. Fråga sedan: ”Vad har Eva?” ”Vad ritade Eva?” Gränsen: högst ett fel och frågorna rätt.
Nivå 7 · Läsa en kort text
Vänd bladet. Eleven läser texten om Lina högt. Fråga sedan: ”Varför tror du att Lina gick fram till flickan?” ”Varför går de in tillsammans, tror du?” Gränsen: högst två fel och frågorna rätt.
Nivå 8 · Läsa en längre text
Eleven läser texten om Ola högt. Fråga sedan: ”Varför hade Ola ingen att leka med?” ”Varför pirrade det i Olas mage, tror du?” Gränsen: högst tre fel och frågorna rätt.

Screeningen, version A som pdf: Screeningen, version AWord: Screeningen, version A

Screeningen, version A, sida 1

På bordet: Blad: Screeningen, version A, sida 1. Sidan 1 av elevens blad till screeningen före insatsen ligger på bordet framför eleven. Nivå 3 har bokstäverna o, n, s, r, m, e, l och de stora L, N, O, S, E, M, R, var och en i en ruta. Nivå 4 har orden sol, mor, sal, ram och ser, vart och ett i en ruta. Nivå 5 har meningarna ”Jag ser en sol”, ”En man ser en ros” och ”Rosen är röd”, och nivå 6 har texten ”Eva har en fin penna. Pennan är röd. Eva ritar en hund.”
Före insatsen sitter du med en elev i taget utanför passen, gör screeningen och pekar på en nivå i taget. Skriv ut bladet dubbelsidigt med sida 2 på baksidan och laminera det.

Screeningen, version A, sida 2

På bordet: Blad: Screeningen, version A, sida 2. Sidan 2 av elevens blad till screeningen före insatsen har texterna i nivå 7 och 8. Nivå 7 har texten: Lina ser en flicka. Hon sitter ensam. Flickan ser ner i sanden. Hon ritar med sin fot. Lina går fram och ler. ”Hej”, säger Lina. Hon frågar vad flickan heter. ”Sara”, säger flickan. Sara blir glad och ler. När klockan ringer går de in tillsammans. Nivå 8 har texten: Ola står på skolgården. Han vet att bästa vännen Max är sjuk i dag. ”Vem ska jag leka med på rasten nu?” tänker Ola, och ser sig om. Vid gungan står två tjejer och viskar. De har ett nytt spel. Ola går långsamt fram. Han känner hur det pirrar i magen, men säger ändå: ”Får jag vara med och spela?” Tjejerna ser på varandra och svarar: ”Självklart, kom och lek med oss!”

Båda sidorna som pdf: Screeningen, version AWord: Screeningen, version A

Baksidan av bladet till screeningen före insatsen. Eleven vänder bladet vid nivå 7.

Screeningen, version B

Elevens blad till screeningen efter insatsen har samma uppställning som version A, så att du kan jämföra, men andra ord och texter, så att eleven inte känner igen dem. Här står det du säger och frågar på varje nivå, och gränsen för att gå vidare.

Till läraren · Screeningen, version B

Så gör du
Sitt med en elev i taget, utanför passen, som före insatsen. Börja på nivå 1 och fortsätt så länge eleven klarar gränsen. Skriv resultatet för varje nivå i protokollets kolumn Efter, antal rätt eller antal fel som gränsen säger, och ringa in den högsta nivån eleven klarar. Klarar eleven inte nivå 1, skriver du antal rätt på raden och ringar inte in någon nivå. Säger eleven bokstavens namn eller lägger till ett ö, fråga: ”Hur låter det?” Räkna svaret som rätt om eleven då säger ljudet. Kryssa felet, och de andra felen du hör, under Fel att lyssna efter.
Läsfel och frågor
Från nivå 5 räknar du läsfel: ett ord som eleven läser fel, hoppar över, lägger till eller får hjälp med. Ett ord som eleven rättar själv är inget fel. I nivå 6–⁠8 läser eleven högt, och sedan läser du frågorna medan texten ligger kvar. Skriv antal läsfel och antal rätta svar, till exempel 1 fel och 2 av 2 rätt. Ett svar är rätt när det stämmer med texten, och när frågan säger ”tror du” räcker ett rimligt svar ur texten.
Bladet
Skriv ut och laminera bladet som version A, dubbelsidigt. Lägg det framför eleven och peka på en nivå i taget.

Nivå för nivå · Screeningen, version B

Nivå 1 · Första ljudet
Säg: ”ros, rita, ring, resa”. Fråga: ”Vilket ljud börjar orden på?” Svaret är /r/. Säg sedan ”sax, skog, stövel, spade”. Svaret är /s/. Eleven säger ljudet, inte bokstavens namn. Gränsen: 2 av 2.
Nivå 2 · Sätta ihop
Säg ljuden i ett ord i taget, med en kort paus mellan ljuden: /r/ /a/ /m/ (ram), /f/ /a/ /r/ (far), /n/ /e/ /r/ (ner). Fråga efter varje ord: ”Vilket ord blir det?” Säg ljuden, inte bokstävernas namn. Pausen hör till screeningen: den prövar om eleven får ihop ljud som kommer ett i taget. Gränsen: 2 av 3.
Nivå 3 · Bokstavens ljud
Peka på en bokstav i taget, först de sju små och sedan de sju stora. Eleven säger ljudet. Gränsen: 12 av 14.
Nivå 4 · Läsa ord
Eleven läser orden nos, ris, ren, val och fil. Gränsen: 4 av 5.
Nivå 5 · Läsa meningar
Eleven läser de tre meningarna högt. Gränsen: högst ett fel sammanlagt.
Nivå 6 · Läsa och svara
Eleven läser texten om Alma högt. Fråga sedan: ”Vad har Alma?” ”Vad handlar boken om?” Gränsen: högst ett fel och frågorna rätt.
Nivå 7 · Läsa en kort text
Vänd bladet. Eleven läser texten om Noah högt. Fråga sedan: ”Varför tror du att Noah gav bort sin smörgås?” ”Varför ler pojken, tror du?” Gränsen: högst två fel och frågorna rätt.
Nivå 8 · Läsa en längre text
Eleven läser texten om Stefan högt. Fråga sedan: ”Varför får inte Stefan vara med och spela fotboll?” ”Hur tror du att Stefan känner sig när han ser de andra spela?” Gränsen: högst tre fel och frågorna rätt.

Screeningen, version B som pdf: Screeningen, version BWord: Screeningen, version B

Screeningen, version B, sida 1

På bordet: Blad: Screeningen, version B, sida 1. Sidan 1 av elevens blad till screeningen efter insatsen ligger på bordet framför eleven. Nivå 3 har bokstäverna m, e, r, l, o, s, n och de stora R, O, M, N, L, S, E, var och en i en ruta. Nivå 4 har orden nos, ris, ren, val och fil, vart och ett i en ruta. Nivå 5 har meningarna ”Hon har en bok”, ”Vi ser en bil” och ”Valen har en nos”, och nivå 6 har texten ”Alma har en gul bok. Boken är om en myra. Alma läser i boken.”
Elevens blad när du gör screeningen efter insatsen. Orden och texterna är nya, så att eleven inte känner igen dem. Skriv ut bladet dubbelsidigt och laminera det, som version A.

Screeningen, version B, sida 2

På bordet: Blad: Screeningen, version B, sida 2. Sidan 2 av elevens blad till screeningen efter insatsen har texterna i nivå 7 och 8. Nivå 7 har texten: Noah sitter i matsalen. Han äter sin mat. Mitt emot sitter en pojke. Han har en bricka utan mat. Noah ger pojken sin smörgås. ”Jag är mätt”, säger Noah. ”Tack”, säger pojken. Han ler lite. Pojken tar smörgåsen och börjar äta. Ingen vuxen såg något. Nu delar de på maten. Nivå 8 har texten: Stefan står vid kanten av fotbollsplanen på skolgården. Han har fotbollsförbud i dag. I går hade han skrikit och spelat för hårt. Han sparkar i gruset så att små stenar skjuter iväg. Han tittar argt på de andra som spelar och har kul. När en kille tappar bollen ropar Stefan: ”Dålig passning!” fast han vet att han inte ska skrika så. Killen på planen vänder sig om, men säger inget. Stefan suckar djupt. Han känner hur det sticker i magen.

Båda sidorna som pdf: Screeningen, version BWord: Screeningen, version B

Baksidan av bladet till screeningen efter insatsen. Eleven vänder bladet vid nivå 7.

Ljudkollen

Eleven läser uppgift 4 och 9 från bladet och skriver uppgift 7 på ett papper. De andra uppgifterna säger du. Här står det du säger och frågar i varje uppgift.

Till läraren · Ljudkollen

Så gör du
Gör ljudkollen med en elev i taget, utanför passen. Före och efter insatsen gör du alla nio uppgifterna, och var tredje vecka uppgiften för gruppens förmåga, uppgiften för nästa förmåga och uppgift 4. Varje uppgift utom uppgift 4 har fyra delar, och du skriver antal rätt av 4 i protokollet. Eleven klarar en uppgift med minst tre rätt av fyra, och uppgift 4 med minst åtta av de tio första bokstäverna, och det för du in i gruppens översikt. Säger eleven bokstavens namn eller lägger till ett ö, fråga: ”Hur låter den?” och räkna svaret som rätt om eleven då säger ljudet, som i screeningen.
Bokstäverna
Bokstäverna i uppgift 4 står blandade, så att eleven inte kan säga dem i den ordning ni lär in dem. Ringa in på ljudkollens blad de bokstäver som eleven inte kan, när hen har läst klart, och spara bladet med protokollet för screeningen och ljudkollen. Stryk ringen när eleven kan bokstaven. Den första bokstaven i ordningen s, o, l, a, r, m, e, n, i, v som fler än hälften av eleverna har inringad blir dagens ljud.
Bladet
Kopiera bladet, ett per elev, och skriv elevens namn överst. Ha några markörer till uppgift 6 och papper och penna till uppgift 7 framme.

Uppgift för uppgift · Ljudkollen

1 · Rim
”Rimmar katt och hatt?” (ja) ”Rimmar gris och glass?” (nej) ”Säg ett ord som rimmar på boll.” (till exempel troll) ”Säg ett ord som rimmar på gå.” (till exempel två) Ett påhittat ord som rimmar räknas.
2 · Ord och stavelser
”Klappa ordet. Hur många klappar?” sked (1), lampa (2), banan (2), krokodil (3)
3 · Första ljudet
”Vilket ljud hör du först i måne?” (/m/) Och i såg (/s/), fot (/f/) och tå (/t/).
4 · Bokstävernas ljud
Peka på en bokstav i taget på bladet. Eleven säger ljudet. Skriv hur många bokstäver eleven kan av de tio första och av alla 24, till exempel 8 och 19.
5 · Sist och i mitten
”Vilket ljud hör du sist i lås?” (/s/) Och sist i får (/r/). ”Vilket ljud hör du i mitten av mur?” (/u/) Och i mitten av löv (/ö/).
6 · Dela upp
”Säg ljuden i få och lägg en markör för varje ljud.” (2) Och hål (3), näsa (4), häst (4).
7 · Skriva ord
Säg: ”Skriv ordet på, som i: Mössan ligger på bordet.” Sedan fin, sur och lama, ett ord i taget. Svaret är rätt när eleven skriver en bokstav för varje ljud, i rätt ordning.
8 · Sätta ihop och byta
Säg ljuden med en kort paus: ”/v/ /å/ /r/. Vilket ord blir det?” (vår) Och /r/ /ö/ /r/ /a/ (röra). ”Säg lek. Ta bort /l/.” (ek) ”Säg sal. Byt /s/ mot /h/.” (hal) Pausen hör till kollen: den prövar om eleven får ihop ljud som kommer ett i taget.
9 · Påhittade ord
Eleven läser fål, rel, nar och mel från bladet.

Ljudkollen

På bordet: Blad: Ljudkollen. Elevens blad till ljudkollen har en rad för namnet överst. Uppgift 4 har de tio första bokstäverna i två rader (m, a, s, e, l, i, r, o, v och n) och fler bokstäver i två rader (k, u, f, ä, b, t, j, å, g, y, d, ö, h och p), var och en i en ruta som är stor nog att ringa in. Uppgift 9 har de påhittade orden fål, rel, nar och mel, vart och ett i en ruta.

Bladet som pdf: LjudkollenWord: Bladet Ljudkollen

Ett blad per elev, som du använder före och efter insatsen och var tredje vecka. När eleven har läst uppgift 4 ringar du in de bokstäver hen inte kan och stryker ringen när hen kan bokstaven. Spara bladet med protokollet.

Protokollet för screeningen och ljudkollen

Det här är lärarens protokoll, och du använder det före insatsen, var tredje vecka och efter.

Till läraren

KopieraKopiera protokollet för screeningen och ljudkollen, ett papper per elev. Det du säger och frågar står vid screeningens två versioner och vid ljudkollen.

Elevens namn
Startdatum

Protokollet · Screeningen: antal rätt eller fel, ringa in den högsta nivån eleven klarar

Nivå och gränsFöreEfter
1 · Första ljudet, 2 av 2
2 · Sätta ihop, 2 av 3
3 · Bokstavens ljud, 12 av 14
4 · Läsa ord, 4 av 5
5 · Läsa meningar, högst ett fel sammanlagt
6 · Läsa och svara, högst ett fel och frågorna rätt
7 · Läsa en kort text, högst två fel och frågorna rätt
8 · Läsa en längre text, högst tre fel och frågorna rätt

Ljudkollen, antal rätt

UppgiftFöreVecka 3Vecka 6Vecka 9Efter
1 · Rim, av 4
2 · Ord och stavelser, av 4
3 · Första ljudet, av 4
4 · Bokstävernas ljud, av 10 och av 24
5 · Sist och i mitten, av 4
6 · Dela upp, av 4
7 · Skriva ord, av 4
8 · Sätta ihop och byta, av 4
9 · Påhittade ord, av 4

Fel att lyssna efter

FeletFöreEfter
Säger bokstavens namn i stället för ljudet
Lägger ett ö efter b, d, g, k, p eller t
Glömmer de första ljuden när hen sätter ihop dem
Tappar ljudet i mitten
Tappar en konsonant i ett konsonantmöte
Skjuter in en vokal, som ”sutol” för stol
Svarar med ett rim eller med vad ordet betyder
Blandar ihop ljud som p och b, f och v, i och y, o och u
Gissar på ordet efter första bokstaven

Protokollet för screeningen och ljudkollen som pdf: Protokollet för screeningen och ljudkollenWord: Protokollet för screeningen och ljudkollen

Gruppens översikt

Det här är lärarens blad för hela gruppen. Kopiera ett för varje gång du gör ljudkollen.

Till läraren

Så gör duSkriv elevernas namn och hur många rätt varje elev har på varje uppgift. Eleven klarar en uppgift med minst tre rätt av fyra, och uppgift 4 med minst åtta av de tio första bokstäverna. Ringa in siffran när eleven inte klarar uppgiften, så ser du direkt var gruppen behöver träna. Kolumnerna har samma nummer som förmågorna i lektionsbanken. Den första förmågan från vänster där fler än hälften av eleverna inte klarar uppgiften visar ingången i lektionsbanken: Rim vid 1 eller 2, Första ljudet vid 3, 4 eller 5 och Räkna ljud vid 6 eller senare. Den som läser alla fyra orden i uppgift 9 kan snart gå vidare till Läslistor i grupp, TIL i grupp eller Säg, skriv och läs.

Gruppen
Vecka

Gruppens översikt · 1 Rim, 2 Ord och stavelser, 3 Första ljudet, 4 Bokstävernas ljud, 5 Sist och i mitten, 6 Dela upp, 7 Skriva ord, 8 Sätta ihop och byta, 9 Påhittade ord

Elev123456789
Elev 1
Elev 2
Elev 3
Elev 4
Elev 5
Elev 6
Elev 7
Elev 8
Elev 9
Elev 10
Elev 11
Elev 12

Gruppens översikt som pdf: Gruppens översiktWord: Gruppens översikt

Observation av ett pass

Fråga före passet vad den som leder vill ha återkoppling på. Det blir ert fokus. Skriv repliker och ljud som de låter (sss, tö), och hur handen rör sig sett från eleverna. Sätt tolkningar inom parentes. Prata tio minuter samma dag om det som fungerade och sedan om nästa steg.

Ramen att fylla i, med 2 delar, finns i planeringsmallarna.

Observation av ett pass som pdf: Observation av ett passWord: Observation av ett pass

Dela

Kommentarer