Hoppa till innehållet
Niclas Fohlin

Metoder · F–9

Tänkande klassrum

Så tänker eleverna sig fram i små steg vid tavlan, F–⁠9

Kallas också Building Thinking Classrooms, Thinking Classrooms och BTC

Klassen löser uppgifter stående i lottade grupper om tre, vid tavlor som går att sudda. Uppgifterna har stegrande svårighetsgrad, och varje ny uppgift ändrar en sak, så att eleverna bygger idén själva. Sist går klassen från tavlan alla förstår till tavlan som kom längst, och var och en skriver egna anteckningar.

Lär dig metodenLathundFyrfältareMatteproblemLektionskort

Metodkortet

Lektion
60 min
Hur ofta
minst 2/vecka
De första veckorna
5 veckor
Årskurs
F–9
Lärande totaltInte sammanvägt

Ingen sammanställning väger ihop ämnena med metodens kärna. Bara matematiken är studerad, och där är stödet anekdotiskt.

Primär evidensInget av läsning, skrivning, matematik och socialt har minst visst stödÄmnen och Lärande totalt räknas inte här.

LäsningOckså engelska och moderna språkInte studerat

Ingen källa har mätt läsningen med metoden, inte heller fallstudier eller lärares rapporter.

SkrivningInte studerat

Ingen källa har mätt skrivandet med metoden, inte heller fallstudier eller lärares rapporter.

MatematikAnekdotiskt stöd, 1 av 5

Ingen studie med jämförelsegrupp. I ett skoldistrikt gick eleverna mer framåt hos lärare som använde metoden (Haber, 2024), och en lärares klasser i åk 5–⁠6 gick mer framåt än väntat i två läsår och en termin (Doblar, 2024). Båda kan bero på lärarna.

ÄmnenSO, NO och teknikInte studerat

Ingen källa har mätt kunskaperna i SO, NO eller teknik med metodens kärna. Lärare använder metoden i NO och SO, men det är inte mätt.

SocialtAnekdotiskt stöd, 1 av 5

Ingen studie med jämförelsegrupp. Elever i åk 3 och från åk 5 till gymnasiet säger att de lär känna fler och samarbetar mer vid tavlorna, men i åk 3 tog en elev ibland över (Håll, 2026; Jones, 2026).

Svårighet att införaSvårt, 4 av 5

Du lär dig skiva problem, svara utan att ta över och leda konsolideringen nerifrån. Det tar en termin, och lärarna i studierna fick fortbildning i ett halvår till två läsår.

Kostnad att införaMåttlig, 3 av 5

Fönster eller två laminerade A3 räcker som tavla. Omkring 21 timmar per lärare första läsåret går till läsning, arbetslagets möten före och efter veckorna och en gång i månaden, att skiva problem, en kollegas besök och samtalen efter dem.

Vad nivåerna betyder

De gröna staplarna svarar på en fråga: hur väl stöder forskningen att metoden förbättrar elevernas resultat i området? Antalet fyllda staplar är nivån, 0 till 5. Nivån räknas ur hur tillförlitlig forskningen är och hur stor effekten är, och tillförlitligheten sätter taket. En stor effekt i få och små studier får därför högst 2.

Starkt stöd Hög tillförlitlighet och stor effekt. Flera sammanställningar och stora randomiserade försök visar samma sak.
Gott stöd Minst måttlig tillförlitlighet och minst måttlig effekt.
Visst stöd Minst måttlig tillförlitlighet och en liten effekt som är säker.
Svagt stöd Låg tillförlitlighet och en positiv effekt. Några studier med jämförelsegrupp visar effekt, men de är få, små eller har brister.
Anekdotiskt stöd Ingen studie med jämförelsegrupp, men fallstudier, mätningar före och efter, samband i större material eller lärares erfarenheter pekar mot en effekt. Det är ett skäl att pröva metoden och följa upp den noga.
Inget påvisat stöd Studier med jämförelsegrupp och minst måttlig tillförlitlighet visar ingen effekt.
Negativ effekt Studier med jämförelsegrupp och minst måttlig tillförlitlighet visar att resultaten blir sämre.
OklartFå och osäkra studier, utan effekt eller med en negativ. Forskningen räcker inte för att säga något.
Inte studeratIngen har undersökt området, inte heller i fallstudier eller rapporter. Vi vet inte, och det betyder inte att metoden saknar effekt.
Inte sammanvägtBara för Lärande totalt: något ämnesområde saknar nivå, och ingen sammanställning väger ihop flera ämnen.

I stora försök i många skolor är 0,05 en måttlig och 0,20 en stor effekt. Mindre studier ger ungefär dubbelt så stora tal, så där är 0,20 måttlig och 0,40 stor. Under det är effekten liten. När resultatet inte är säkert står Inte säker. Ordet vid en nivå väger alla källor för området och hur säkra de är, så det kan skilja sig från en enskild källas ord i referensbladet.

Skalan: Kraft (2020) och Cheung och Slavin (2016).

Primär evidens är det eller de två av sajtens fyra områden, Läsning, Skrivning, Matematik och Socialt, där stödet är starkast, minst Visst stöd. Står fler än två lika avgör tillförlitligheten och sedan effekten, och står de lika också där, står alla.

De grå staplarna visar hur svårt och hur dyrt det är att införa metoden: Svårighet från Mycket lätt till Mycket svårt, Kostnad från Mycket låg till Mycket hög.

Forskningen visar vad som ofta fungerar för många elever. Du avgör vad som fungerar i din klass.

Fakta

Passar när
innehållet går att bygga i små steg från det eleverna kan. Är det helt nytt, passar Explicit undervisning bättre.
Varför så ofta
Ingen studie med effekt anger hur ofta. Grupper som lottades synligt varje lektion ändrade samarbetet på två till tre veckor (Liljedahl, 2016).
Material
en tavla per grupp, en kortlek, en penna per grupp och en i din färg, Fyrfältaren till varje grupp, Mina anteckningar, post-it-lappar
Uppdaterad
16 november 2026

Vill du börja på måndag?

Läs del 1–3 och Det svåraste i del 4, omkring 25 minuter, och fyll i planeringsmallen för din första lektion. Resten slår du upp när du behöver det. Allt du behöver till måndag står också på fyra sidor i lathunden Att komma igång.

Grupperna tänker vid tavlan, och läraren går grupp för grupp, filmen: Var och en drar ett kort ur kortleken. Läraren säger: ”Samma valör är en grupp, och valören är er tavla.” Grupperna skriver rutans nummer överst. Läraren går grupp för grupp. Läraren frågar: ”Vad lärde ni er i ruta 3?” En elev i grupp 7 säger: ”Fyra till för varje bord.” Läraren har märkt tavlorna med A, B och C. Klassen samlas vid A. Läraren säger: ”Ni andra ska försöka förstå förklaringen.”
Grupperna tänker vid tavlan, och läraren går grupp för grupp · 27 sekunder, som börjar om

Dela

Del 1: Metoden

Vad metoden är, och rörelsen du leder i varje lektion.

Det här är tänkande klassrum

I ett tänkande klassrum tänker eleverna sig fram själva, i stället för att göra efter det du just har visat. Klassen löser uppgifter stående i lottade grupper om tre, vid tavlor som går att sudda. Uppgifterna kommer i små steg: den första kan alla, och varje ny uppgift ändrar en sak, tills gruppen står inför problemet. Du går mellan grupperna och ger det gruppen behöver: en ledtråd när den har fastnat och problemet när den är redo. Den grupp som är klar får en utvidgning, en extra uppgift. Svaret ger du inte. Mot slutet kommer konsolideringen, där ni samlar det grupperna kom fram till, så att hela klassen kan det. Den hoppar ni inte över. Klassen går till två eller tre tavlor, från den som alla förstår till den som kom längst. Sedan skriver var och en egna anteckningar och löser sist en uppgift på egen hand.

Kärnans fyra

  1. Lottade grupper vid tavlan

    Grupper om tre eller två lottas inför klassen varje lektion och tänker stående vid en tavla som går att sudda.

    Starten, Vid tavlorna och Konsolideringen

  2. Uppgifter med stegrande svårighetsgrad

    Uppgifterna kommer i en följd där den första är något alla kan och varje ny uppgift ändrar en sak.

    Starten och Vid tavlorna

  3. Läraren håller grupperna tänkande

    Du ger problemet, en ledtråd eller en utvidgning grupp för grupp när gruppen behöver det, men aldrig svaret.

    Vid tavlorna

  4. Konsolidering nerifrån

    Klassen går från tavlan alla förstår till den som kom längst, och sedan antecknar var och en.

    Vid tavlorna, Konsolideringen och Anteckningarna

Grupperna tänker vid tavlan uppgift för uppgift, du håller tänkandet igång, och klassen samlar idén nerifrån.

Det här är kärnan, och den håller du fast vid. Ämnet, vilka uppgifter och hur många, hur du lottar och var tavlorna sitter får du ändra.

Rummet har en tavla per grupp längs väggarna: en whiteboard, ett fönster att skriva på eller två laminerade A3. Enkla sätt att skaffa dem står i tabellen Material att köpa. Klassen står runt dig när du berättar vad problemet handlar om, och sedan drar var och en ett kort ur en kortlek. De som får samma valör, till exempel alla fyror, blir en grupp. Rutinen Lottningen och tavlan visar hur du lottar. Vid varje tavla sitter fyrfältaren, ett blad med fyra rutor: tre uppgifter i ruta 1–⁠3 och problemet i ruta 4. Du har vikt bladet så att gruppen inte ser ruta 4 förrän den har byggt idén i ruta 1–⁠3. Gruppen löser en ruta i taget på tavlan, prövar själv om svaret stämmer och tar nästa. När en elev som du väljer kan säga vad gruppen lärde sig i ruta 3, viker du upp ruta 4. En grupp som är klar med ruta 4 vänder på bladet. På Baksidan skriver den varför svaret stämmer, och sedan ber den dig om utvidgningen.

Alla kommer igång, eftersom alla kan den första uppgiften. När bara en sak ändras ser eleverna just den, och det gruppen hittade i en ruta behöver den i nästa. Tänk dig borden i matsalen, som står i en lång rad. I ruta 1 räknar gruppen platserna vid ett, två och tre bord och ser att det blir två till för varje bord. I ruta 2 gör den en regel för alla antal. I ruta 3 räknar den igen med sexkantiga bord och ser att det blir fyra till för varje bord, och i ruta 4 gör den regeln för dem. Du gör en sådan följd genom att skiva problemet bakåt, ner till något alla kan. Tabellen Så skivar du ett problem visar hur, och femton färdiga fyrfältare står i bilaga A. I konsolideringen går klassen samma väg nerifrån, så att också den som kom kortast kan följa med.

De första fem veckorna har ni minst två lektioner i veckan med metoden. Alla delar finns med från första lektionen, och varje vecka övar ni lite extra på en sak. Först övar klassen lottningen och att pennan byter hand vid tavlan, på uppgifter som alla kan. Sedan övar klassen att pröva svaret och hämta hjälp vid andra tavlor, och sist konsolideringen och anteckningarna. Själv övar du att skiva problem, att svara utan att ta över och att leda konsolideringen. Efter veckorna använder ni metoden i det arbetsområde klassen har, i matematik och i andra ämnen.

Lärarens roll: du ger inte svaret

Du väljer uppgifterna, ser vad grupperna gör och bestämmer vad varje grupp får härnäst. Sist gör du deras tankar till klassens.

Tre frågor att bära med dig

  1. Vem tänker vid tavlan just nu?
  2. Vad behöver den här gruppen härnäst?
  3. Vilken tavla hjälper klassen vidare?

Den första och den andra bär du med dig vid tavlorna, och den tredje i konsolideringen.

Så skivar du ett problem

Att skiva ett problem betyder att skapa stegrande svårighetsgrad, på engelska thin slicing: du delar upp problemet bakåt i små steg, så att den första uppgiften är något alla kan och den sista är problemet. Gör så här när du skivar ett problem ur verktyget Ta fram ett matteproblem eller ur läroboken. Fyrfältaren har en uppgift i ruta 1, 2 och 3 och problemet i ruta 4. Fyrfältarna i bilaga A är skivade på det här sättet.

StegetSå gör du
1 Välj idénLös problemet själv. Vad måste eleverna förstå för att klara det? Det är idén, och den säger du inte.
2 Hitta golvetGör problemet så litet att alla kan börja: små tal, en sak i taget och problemets eget sammanhang. Det blir ruta 1.
3 Ändra en sak i tagetVarje uppgift ändrar en sak, som talet, formen, ett led till eller ett villkor. Kommer något nytt in, som en ny form, börjar du med små tal igen, som ruta 3 i Borden. Ändras två saker, ser eleverna inte vilken som räknas.
4 Problemets form i mindre skalaUppgiften före problemet har problemets struktur med andra tal, så att gruppen hittar sättet själv.
5 Fråga, men säg inteEn uppgift får fråga efter det som löser problemet, men aldrig säga det.
6 Ha fler uppgifter i fickanEn uppgift av samma slag för gruppen som behöver öva steget igen, och en utvidgning för gruppen som är klar.
Borden skivat bakåt. Överst går en pil bakåt: Du skivar bakåt från problemet. Under den står fyra rutor i två rader, ruta 1 och 2 överst och ruta 3 och 4 under, med en pil från ruta 2 ned till ruta 3. Ruta 1: 1, 2 och 3 fyrkantiga bord, med en prick för varje plats vid de tre borden, och svaret 4, 6 och 8. Ruta 2: 10 fyrkantiga bord och en regel, och svaret 22 och 2 · n + 2. Ruta 3: 1, 2 och 3 sexkantiga bord, med en prick för varje plats vid de tre borden, och svaret 6, 10 och 14. Ruta 4, problemet, med tjockare ram: 10 sexkantiga bord och en regel, och svaret 42 och 4 · n + 2. Platserna i ändarna är gröna. Under rutorna står det som ändras: 10 bord, så en regel; ny form, så små tal igen; 10 bord, så en regel. Nederst går en pil framåt: Eleverna går framåt, en sak i taget.
Fyrfältaren Borden, Medel, problem 2 i bilaga A, skivad bakåt. Prickarna är platserna vid tre bord. De gröna i ändarna står kvar hur många bord det än blir.

Så konsoliderar du nerifrån

I konsolideringen blir det grupperna har kommit fram till klassens kunskap. Här befästs det matematiska innehållet: idén du valde när du skivade problemet, orden och sättet att lösa. Den tar omkring tio minuter. Förklaringen börjar där alla är med och går uppåt, så att ingen hoppar över ett steg och den som kom kortast vet var hen ska fortsätta. Problem före genomgång hjälper när genomgången bygger på elevernas lösningar, också de som inte höll (Loibl m.fl., 2017). Extrafilmen Konsolidering nerifrån visar en konsolidering i ett klassrum.

StegetSå gör du
1 Välj tavlorna medan grupperna arbetarMärk två eller tre tavlor i din färg, där varje tar ett steg från den förra: A den alla kan gå in i, B samma idé ett steg längre och C den som kom längst. Ring in felet du letar efter.
2 Börja där alla är medGå med klassen till tavla A: ”Ni andra ska försöka förstå förklaringen.” Alla läser tavlan tyst en halv minut. En spader som du väljer ur en annan grupp förklarar, och den som drog hjärter i gruppen svarar på ”Var det så ni tänkte?” De första gångerna förklarar du tavla A själv.
3 Ett steg uppåt i tagetVid B och C frågar du: ”Vad är nytt här?” Alla säger det till den bredvid innan någon svarar högt.
4 Ta upp feletVisa felet du ringade in, eller skriv upp det själv om gruppen har suddat det, som felet under På lappen i fyrfältarens ram i bilaga A: ”Varför stämmer inte det här?”
5 Befäst innehålletSäg idén med ämnets ord och skriv orden stort i din färg. Fråga: ”Vem kan säga det med egna ord?”
6 Var och en gör idén till sinEleverna skriver på bladet Mina anteckningar med tavlorna kvar, och sist löser alla en uppgift på en post-it.
Trappan i konsolideringen. Överst står: Rött är det du skriver med din penna. Under det en trappa med tre tavlor nerifrån och upp, och tre kort på avsatsen överst. Steg 2, tavla A, med ett rött A och en fyrkant: 10 + 10 + 2, tio per sida och två i ändarna. Steg 3, tavla B, med ett rött B och en fyrkant: 10 · 2 + 2, gånger i stället för plus. Steg 3, tavla C, med ett rött C och en sexhörning: 4 · 10 + 2 = 42, sexkantiga bord, fyra för varje. På avsatsen: Steg 4, felet, med en sexhörning: 10 · 6 = 60 i en röd ring, sex per bord, men borden delar sidor. Steg 5, idén: 4 · n + 2 och orden regel, variabel i rött, och n för alla antal. Steg 6, var och en: Mina anteckningar och uppgiften på lappen. Under trappan: Börja där alla är med.
Konsolideringen med fyrfältaren Borden. Numret på kortet är steget i tabellen, och steg 1, att välja tavlorna, gör du medan grupperna arbetar.

Lektionskortet som pdfWord: Lektionskortet

Del 2: Lektionen

En lektion på 60 minuter, del för del.

En lektion på 60 minuter

I delarna nedan säger ”Kärnan här” vilka delar av kärnan som görs där, ”Alla elever visar” vad eleverna gör som du ser, ”Du tittar efter” vad du lägger märke till just då och ”Beslutet” vad du gör efter det.

Före lektionen. Välj ett problem och skiva det bakåt till något alla kan, eller ta en färdig fyrfältare. Pröva att varje ruta ändrar en sak. Vik fyrfältaren så att ruta 4 är dold, fäst en vid varje tavla och lägg fram kortleken.

Starten

0–⁠5 minGemensamt

Kärnan här: 1 Lottade grupper vid tavlan, 2 Uppgifter med stegrande svårighetsgrad

Eleverna står runt dig. Du berättar kort om problemet, ger ruta 1 muntligt och lottar grupperna som i rutinen Lottningen och tavlan.

Alla elever visar
Alla står runt dig och kan säga problemet med egna ord till den som står bredvid.
Du tittar efter
Står alla nära, och kan de säga problemet?
Beslutet
Kan de säga problemet, lottar du. Annars berättar du det en gång till, med bilden.
  1. Samla eleverna stående runt dig, utan papper och penna.
  2. Berätta problemet kort, med en bild eller något att visa: I matsalen står borden i en lång rad.
  3. Ge ruta 1 muntligt, så att alla kan börja.
  4. Låt var och en dra ett kort: Samma valör är en grupp, och valören är er tavla. Spader skriver först.

Vid tavlorna

5–⁠38 minI grupp

Kärnan här: 1 Lottade grupper vid tavlan, 2 Uppgifter med stegrande svårighetsgrad, 3 Läraren håller grupperna tänkande, 4 Konsolidering nerifrån

Grupperna går själva från ruta 1 till 3 och prövar varje svar. Du håller dem igång, viker upp ruta 4 grupp för grupp och väljer tavlor till konsolideringen.

Alla elever visar
Varje grupp skriver rutans nummer överst, prövar svaret och tar nästa ruta själv.
Du tittar efter
Numren överst, och vem som håller pennan.
Beslutet
När alla grupper har klarat ruta 2 och energin sjunker går ni till konsolideringen. Senast vid 38 minuter går ni och börjar vid en tavla där ruta 2 är löst.
  1. Få igång: gå till tavlor där inget står efter en minut, och till elever som inte har hållit pennan. Fråga: Vad vet ni?
  2. Håll grupperna igång. Stanna en minut per grupp, fråga vad gruppen lärde sig i förra rutan, och gå vidare.
  3. Vik upp ruta 4 när en elev du väljer kan säga vad gruppen lärde sig i ruta 3. En grupp som väntar på dig skriver upp det.
  4. Ge en ledtråd till den som gett upp, en uppgift av samma slag till den som inte kan säga hur, och Baksidan till den som är klar.
  5. Märk tavlorna till konsolideringen med din penna: A är den alla kan förstå, B går ett steg längre och C kom längst. Ring in felet.

Du säger också: ”Vad lärde ni er i ruta 3?”

Så gör du när alla grupper har fastnat

Konsolideringen

38–⁠48 minGemensamt

Kärnan här: 1 Lottade grupper vid tavlan, 4 Konsolidering nerifrån

Klassen går mellan två eller tre tavlor, från den alla förstår och uppåt. En elev ur en annan grupp förklarar, du visar ett fel och sätter ord på idén sist.

Alla elever visar
Alla står vid tavlan och kan säga till den bredvid vad tavlan visar.
Du tittar efter
Kan eleverna säga vad som är nytt på varje tavla?
Beslutet
Kan klassen säga idén, skriver du den. Annars stannar ni längre vid tavlan och frågar igen.
  1. Gå med klassen till tavla A, den alla kan gå in i: Ni andra ska försöka förstå förklaringen.
  2. Den som drog spader i en annan grupp förklarar tavlan, och den som drog hjärter i gruppen svarar på Var det så ni tänkte?
  3. Gå vidare till tavla B och C: Vad är nytt här? Alla säger det till den bredvid. Visa felet: Varför stämmer inte det här?
  4. Säg idén med ämnets ord, och skriv orden stort i din färg: Vem kan säga det med egna ord?
Konsolidering nerifrån, filmen: Klassen står vid tavla A. Läraren säger: ”Ni andra ska försöka förstå förklaringen.” En elev ur en annan grupp förklarar. En elev i grupp 3 säger: ”Två till för varje bord.” En elev i grupp 2 säger: ”Ja, och två i ändarna.” Klassen går till tavla B. Läraren frågar: ”Vad är nytt här?” En elev säger: ”10 · 2 i stället för 10 + 10.” Vid tavla C skriver läraren regeln stort. En elev säger: ”Sexkantiga bord ger fyra till för varje.” Läraren säger: ”Vi skriver det som en regel.” Läraren skriver: ”regel 4 · n + 2”.
Konsolidering nerifrån · 27 sekunder, som börjar om

Anteckningarna

48–⁠55 minEnskilt

Kärnan här: 4 Konsolidering nerifrån

Var och en skriver på bladet Mina anteckningar ur tavlorna: två ord och ett eget exempel, och från vecka 5 alla bladets fyra fält.

Alla elever visar
Var och en skriver Mina anteckningar med två ord från tavlan och ett eget exempel.
Du tittar efter
Har anteckningarna ett eget exempel, eller skriver eleverna av?
Beslutet
Skriver många av, ge dem ett exempel från tavlan att göra om med egna tal.
  1. Dela ut Mina anteckningar.
  2. Säg vad anteckningen är till: Skriv så du minns det om en vecka.
  3. Låt eleverna gå till tavlorna och hämta det de behöver.

På egen hand

55–⁠60 minEnskilt

Var och en löser en uppgift av samma slag på en post-it och sätter den på dörren när hen går.

Alla elever visar
Var och en löser uppgiften på en post-it och visar hur hen tänker.
Du tittar efter
Hur många lappar har fel?
Beslutet
Ett av tre utfall, nedan.
  1. Skriv uppgiften på en tavla alla ser, med samma idé och nya tal.
  2. Var och en löser den på en post-it med namnet i hörnet och sätter lappen på dörren när hen går.
  3. Räkna lapparna efter lektionen.

Du säger också: ”Lös den här själv, och visa hur du tänker.”

Utfallet, i en klass på 28

Nästan alla kan

Högst 5 av 28 med fel. Nästa lektion går vidare, och du går först till dem med fel och visar lappen.

De flesta kan

6–13 av 28 med fel. Nästa lektion börjar med fem minuter vid fotot av tavlan med steget som felen gällde, och en uppgift av samma slag.

Hälften eller färre kan

14 eller fler med fel. Nästa lektion tar samma idé med fler uppgifter, och konsolideringen börjar lägre.

Räcker inte tiden, fota tavlorna. Nästa lektion börjar med fem minuter vid tavlorna, sedan konsolideringen vid fotona, sist anteckningarna och lappen.

I en annan klass: Nästan alla kan när högst en av fem har fel, avrundat nedåt. Hälften eller färre kan när hälften eller fler har fel, avrundat uppåt.

Efter lektionen. Räkna lapparna med fel och sortera dem i högar efter felet. Fota tavlorna, och spara lapparna till nästa lektion och arbetslaget.

Minuterna är hållpunkter. Alla ska klara ruta 2: när varje grupp har klarat den och energin börjar sjunka går ni till konsolideringen, senast vid 38 minuter eller vid 26 i en lektion på 45. Efter utfallet De flesta kan börjar nästa lektion med en omstart, fem minuter vid fotot av förra lektionens tavla, före Starten.

En lektion på 45 minuter. Grupperna får kortare tid vid tavlorna, och konsolideringen blir kortare. Du kan också dela lektionen på två: fota tavlorna, och nästa lektion börjar med fem minuter vid tavlorna och sedan konsolideringen. Starten 0–⁠4 min, Vid tavlorna 4–⁠26 min, Konsolideringen 26–⁠35 min, Anteckningarna 35–⁠40 min, På egen hand 40–⁠45 min.

Lektionens fem delar står på lektionskortet, ett eget A4 att ha i handen under lektionen.

Så stöttar du

Ge minsta möjliga stöd. Fråga först vad gruppen har gjort, och vänta. Kravet står kvar: gruppen löser uppgiften, och det är stödet som ändras.

  1. Säg: Berätta vad ni har gjort.
  2. Bygg på det de sa: Ni sa … Försök använda det.
  3. Peka på en annan tavla: Titta på tavla 4.
  4. Är gruppen frustrerad, ge en lättare uppgift eller skriv första steget på tavlan.
  5. Gå därifrån och kom tillbaka om några minuter.

Tänkandet stannar hos gruppen, också när du hjälper.

Så gör du när alla grupper har fastnat

Samma steg stoppar varje grupp, och energin sjunker.

  1. Stoppa klassen med er vanliga signal.
  2. Samla alla vid en tavla som har kommit en bit.
  3. Låt gruppen visa, eller ta upp ett begrepp kort.
  4. Ge alla samma uppgift och skicka tillbaka grupperna.

Så här kan det se ut i klassrummet

Matematik, åk 6

Mönster som växer, och en regel för alla antal

Så visar alla
Platserna i en ritning eller en tabell, och regeln med ord eller med n. Pröva: rita tre bord.
  1. Kärnan 1, Lottade grupper vid tavlan: Kortleken ger åtta grupper om tre och två par, och varje grupp står vid sin tavla.
  2. Kärnan 2, Uppgifter med stegrande svårighetsgrad: Ruta 1 ger två till för varje bord, och ruta 3 byter bordets form. Ruta 4 är problemet.
  3. Kärnan 3, Läraren håller grupperna tänkande: ”Hur kan ni kontrollera det?” Grupp 4 ritar tre bord och ser felet själv.
  4. Kärnan 4, Konsolidering nerifrån: Tavla A, B och C nerifrån, och 4 · n + 2 stort sist.

Tänk dig lektion 3 i matematik i åk 6. Klassen arbetar med mönster, och Fyrfältaren Borden sitter vikt vid varje tavla. Du berättar om borden i matsalen, ger ruta 1 muntligt och lottar.

I ruta 2 skriver grupp 2 talen 10 + 10 + 2, och grupp 5 skriver 10 · 2 + 2. Grupp 4 frågar om tio sexkantiga bord ger 60. Du frågar: ”Hur kan ni kontrollera det?” De ritar tre bord och ser att två bord delar en sida. Grupp 7 säger vad de lärde sig i ruta 3, och du viker upp ruta 4. Sist märker du tavla 2, 5 och 7 med A, B och C.

En elev från grupp 3 förklarar tavla A: två till för varje bord. Vid B säger klassen vad som är nytt. Vid C frågar du varför grupp 4:s första svar, 60, inte stämde, och skriver 4 · n + 2 stort bredvid grupp 7:s ord. På egen hand löser alla platserna vid 20 sexkantiga bord på en lapp, och 7 av 28 har fel.

Notera vad som hände. Det grupperna tog med sig från ruta 1, två till för varje bord, blev verktyget i ruta 3 och klassens första stopp. Med 7 fel kan de flesta, och nästa lektion börjar med en omstart vid tavla B. Med högst 5 fel hade klassen gått vidare till fyrfältaren Stenplattorna, och med 14 eller fler hade den tagit fler uppgifter med fyrkantiga bord.

Lektion 3 i planeringsmallen, ifylld
Klass
6A
Ämne
Matematik
Datum
tis 1/12
Lektion i arbetsområdet
3 av 6
När lektionen är slut ska eleverna kunna
beskriva ett mönster som växer med en regel för alla antal
Så ser jag att de kan
lappen på dörren, platserna vid 20 sexkantiga bord

Före lektionen

Uppgifterna

  1. Fyrkantiga bord: 1, 2 och 3
  2. 10 fyrkantiga bord och en regel
  3. Sexkantiga bord: 1, 2 och 3
  4. 10 sexkantiga bord och en regel

Ordet: regel, variabel

Det gruppen tar med sig

  1. två till för varje bord
  2. 2 · n + 2, och ändarna står kvar
  3. 4 · n + 2 för alla antal

Felet jag letar efter: 10 · 6 = 60

Förberett

Blad och facit
Fyrfältaren Borden, ett per grupp, och Mina anteckningar
Stöd, till vem
en uppgift med 4 bord, och bilder av borden till den som är ny i svenska

Lektionen

Starten0–⁠5 min · kärnan 1 och 2Så berättar jag problemet:Borden i matsalen. Lottning, och ruta 1 muntligt.
Vid tavlorna5–⁠38 min · kärnan 1, 2, 3 och 4Tavlorna jag letar efter, A, B och C:Ruta 4 grupp för grupp. Jag märker tre sätt att räkna med A, B och C.
Konsolideringen38–⁠48 min · kärnan 1 och 4Ordningen, felet och idén:A: 10 + 10 + 2. B: 10 · 2 + 2. C: 4 · 10 + 2 = 42. Felet 10 · 6 = 60. Sist 4 · n + 2 och ordet regel stort.
Anteckningarna48–⁠55 min · kärnan 4Två ord, regel och variabel, och ett eget exempel.
På egen hand55–⁠60 minUppgiften på lappen:Platserna vid 20 sexkantiga bord.
Beslutetelever i dag: 28

Nästan alla kan

Högst 5 av 28 med fel. Nästa lektion går vidare, och du går först till dem med fel och visar lappen.

Nästa lektion: Stenplattorna

De flesta kan

6–13 av 28 med fel. Nästa lektion börjar med fem minuter vid fotot av tavlan med steget som felen gällde, och en uppgift av samma slag.

Omstarten vid: tavla B

Sedan: Stenplattorna

Hälften eller färre kan

14 eller fler av 28 med fel. Nästa lektion tar samma idé med fler uppgifter, och konsolideringen börjar lägre.

Samma idé med: fyrkantiga bord med 4, 5 och 6

Efter lektionen

Lapparna på dörren
7 med fel: De flesta
Lapparna i högar efter felet
21 rätt, 4 med 20 · 6 och 3 utan regel
Det jag såg på tavlorna, med elevernas ord
”Det blir fyra till för varje bord, och två på kanterna.”
Kärnan i lektionen
1 Grupperna lottades inför klassen och stod vid tavlan, kryssad 2 Uppgifterna steg i svårighet, och varje ny ändrade en sak, kryssad 3 Jag gav nästa steg grupp för grupp utan att ge svaret, kryssad 4 Vi gick från tavla A uppåt, och alla skrev en anteckning, kryssad
Nästa lektion börjar med
en omstart vid tavla B
Jag går först till
de fyra som räknade 20 · 6
Läsning, åk 3. Ord som säger hur någon pratar, ordnade efter hur starka de är
Innehållet och felet
Uppgifterna: två ord, tre ord, fyra ord och ett eget ord. Felet: orden ordnas efter längd.
Så visar alla
Orden på en linje på tavlan, och en mening med varje ord. Pröva: visa stället i texten.

Tänk dig en lektion i svenska i åk 3. Klassen läser en berättelse där personerna viskar, säger och skriker.

Ruta 1 är viska och skrika: vilket är tystast? Ruta 2 lägger till säga. Ruta 3 ger fyra ord: viska, säga, ropa och skrika. Grupperna lägger orden på en linje på tavlan och skriver en mening med varje ord. En grupp har fastnat, och du pekar på tavla 6: ”Titta hur de gjorde.”

Klassen börjar vid tavla 3, som har tre ord, och slutar vid tavla 6, där gruppen har lagt till vråla. På egen hand lägger alla orden mumla, prata och vråla i ordning på en lapp, och 7 av 28 har fel.

Notera vad som hände. Varje uppgift lade till ord, och eleverna såg att orden skiljer sig i hur starka de är och inte i hur långa. Med 7 lappar med fel kan de flesta, och nästa lektion börjar med en omstart vid tavla 6.

Skrivning, åk 8. Ett argument med skäl och motargument
Innehållet och felet
Uppgifterna: ett påstående, ett skäl, ett motargument och ett svar på det. Felet: skälet upprepar påståendet.
Så visar alla
Stycket på tavlan, med skälet och motargumentet i olika färg.

Tänk dig en lektion i svenska i åk 8, där klassen skriver argumenterande text. Frågan är om skoldagen ska börja klockan nio.

Ruta 1 ber om ett påstående, ruta 2 om ett skäl som säger något nytt och ruta 3 om ett motargument. I ruta 4 svarar gruppen på det i ett stycke. Grupperna prövar sina skäl: säger skälet något mer än påståendet?

Klassen börjar vid en tavla med ett påstående och ett skäl, och slutar vid stycket som bemöter motargumentet. På egen hand skriver alla ett skäl till ett nytt påstående på en lapp, och 4 av 28 upprepar påståendet.

Notera vad som hände. Uppgifterna byggde stycket en del i taget, och konsolideringen visade hur delarna hänger ihop. Nästan alla kan, så nästa lektion skriver var och en ett eget stycke.

Fysik, åk 5. Månens faser
Innehållet och felet
Uppgifterna: bollen mot lampan, bollen på fyra platser runt huvudet, månens faser. Felet: jordens skugga gör faserna.
Så visar alla
En ritning med solen, jorden och månen på fyra platser. Pröva: övertyga en annan grupp.

Tänk dig en lektion i fysik i åk 5 om månens faser. En lampa lyser i mitten av rummet, och varje grupp har en boll på en pinne vid sin tavla.

Ruta 1: Håll bollen mot lampan. Hur mycket av bollen lyser? Ruta 2: Håll bollen framför dig och vrid dig ett kvarts varv i taget. Hur mycket av den ljusa sidan ser du på fyra platser? Ruta 3: Rita solen, jorden och månen när månen är halv. Alla grupper fastnar på ruta 3. Du stoppar klassen vid tavla 4, där gruppen har ritat månen på fyra platser, och ger alla samma uppgift: var står månen vid fullmåne?

Sist går klassen från tavla 4 till tavla 7 och säger var månen står vid halvmåne och fullmåne. På egen hand ritar alla månen vid nymåne på en lapp, och 3 av 28 ritar jordens skugga.

Notera vad som hände. När alla grupper fastnade på samma uppgift stoppade du klassen vid en tavla som hade kommit en bit, i stället för att förklara. Nästan alla kan, så nästa lektion går vidare.

Musik, åk 2. Rytmer i en takt med fjärdedelar och åttondelar
Innehållet och felet
Uppgifterna: fyra ta, en ti-⁠ti, två ti-⁠ti och en egen takt. Felet: varje ti klappas lika långt som en ta.
Så visar alla
Takten skriven på tavlan med streck, och gruppen klappar den.

Tänk dig en lektion i musik i åk 2. Grupperna har ett A3 på väggen och en penna.

Ruta 1: klappa ta ta ta ta och skriv det. Ruta 2: byt en ta mot ti-⁠ti. Ruta 3: byt två. Ruta 4: hitta på en takt som en annan grupp ska klappa. Pennan byter hand vid varje ruta, och den som skriver skriver det de andra klappar.

Sist klappar klassen tre gruppers takter, från den enklaste. På egen hand skriver alla en takt med streck på en lapp, och 5 av 28 skriver fel.

Notera vad som hände. När pennan bytte hand vid varje ruta fick alla skriva. Nästan alla kan, så nästa lektion tar takter med paus.

Elever som behöver mer stöd

Den som är ny i svenska
Det metoden ger
Problemet berättas muntligt med en bild eller något att visa, och rutorna läses högt i gruppen. Gruppen ritar och skriver tal innan orden finns, och kamraterna hjälper med orden.
Det du lägger till
Visa bilden och förklara problemets ord före lektionen, och låt eleven skriva ruta 1 på tavlan, fast den som drog spader annars skriver först. I konsolideringen frågar du: ”Vilka ord ur ämnet använde ni?”
Den som har det svårt i ämnet
Det metoden ger
Första uppgiften kan alla, och kamraterna i gruppen och de andra tavlorna visar vägen.
Det du lägger till
Lär klassen att räcka över pennan och be om en förklaring. Ge en uppgift av samma slag i stället för nästa.
I F–⁠3
Det metoden ger
Samma delar, i kortare tid.
Det du lägger till
Lotta par med hjärter och spader i varje valör. Sätt upp A3, ta fram bilder och saker att räkna med, och ge uppgifterna muntligt. I matematik passar ruta 1–⁠3 i en fyrfältare på nivån Bas, som Äpplena. Anteckningen är en teckning med en mening som du skriver.
Den som redan kan
Det metoden ger
Baksidan, sida 2 i varje fyrfältare, och utvidgningen.
Det du lägger till
Be gruppen motivera, skriva en regel eller göra en ny uppgift åt en annan grupp, en ruta 5.
När många grupper har fastnat på samma steg
Det metoden ger
Stoppa klassen vid en tavla som har kommit en bit, som i fallgropen När alla grupper har fastnat.
Det du lägger till
Visa tavlan kort, ge alla samma uppgift och skicka tillbaka grupperna.
När metoden inte räcker
Det metoden ger
Lapparna på dörren visar det: samma elev har fel två veckor i rad.
Det du lägger till
Ta lapparna och anteckningarna till specialläraren. Eleven kan behöva se sättet visas först, i en liten grupp.

Del 3: Kom igång

Före första lektionen, planeringen, de första fem veckorna och arbetslaget.

Metoden är ny för dig och för klassen. Alla delar av kärnan finns från första lektionen, och veckorna säger vad ni övar särskilt. Den första egna fyrfältaren ur klassens kapitel gör ni på arbetslagets första möte, med tabellen Så skivar du ett problem och mallen Din fyrfältare, och sedan en i taget i arbetslaget veckan före.

Med dig på vägen

Före första lektionen
På arbetslagets första möte löser ni en fyrfältare stående vid tavlor i lottade grupper och gör den första egna ur kapitlet.
Vecka 2 och 4
I vecka 2 observerar en kollega, gärna specialläraren, och läser lapparna med fel. I vecka 4 observerar en kollega eller rektor.
Vecka 5
Arbetslaget ses i slutet av de första veckorna, med egna fyrfältare och lapparna.

Före första lektionen

  • Välj ämnet, minst två lektioner i veckan, och vilket problem varje lektion i arbetsområdet tar.
  • Sätt upp och numrera en tavla per grupp, som ett fönster eller två laminerade A3. Se Material att köpa.
  • Välj till första lektionen en fyrfältare en nivå under klassens, eller Bas i åk 4–⁠5.
  • Skriv ut Fyrfältaren dubbelsidigt, ett blad per grupp, och Mina anteckningar.
  • Ta fram en kortlek med en valör per grupp, och lägg post-it-lappar och Mina anteckningar vid bänkarna.
  • Bestäm vad du säger till klassen om varför ni arbetar vid tavlorna.
  • Boka två observationer med en kollega, gärna specialläraren.
  • Bestäm med arbetslaget vilka fyrfältare ni prövar, och när ni gör en egen ur kapitlet.

Så ordnar du klassen

Eleverna arbetar i grupper om tre. Du lottar dem inför klassen varje lektion med kortleken, och rutinen Lottningen och tavlan visar hur. Tavlorna sitter längs väggarna, så att du ser alla från mitten av rummet och grupperna ser varandras tavlor. Rummet har ingen framsida, och eleverna står. Den som behöver sitta får en stol vid tavlan. Den som är ny i svenska hamnar i en grupp som alla andra, och kamraterna hjälper med orden. I F–⁠3 räcker ofta par och ett A3 på väggen.

Planera lektionen

Arbetsområdet, lektion för lektion

  1. Lektion 1: mönster som växer, med Fiskebodarna
  2. Lektion 2: samma idé i en egen fyrfältare ur kapitlet
  3. Lektion 3: en regel för alla antal, med Borden
  4. Lektion 4: två mönster i samma figur, med Stenplattorna
  5. Lektion 5–⁠6: en regel med n, i egna fyrfältare ur kapitlet

Planera varje lektion på ett blad i planeringsmallen. Den tomma mallen står i bilaga A, förlagan till din första lektion står under Första lektionen, och lektion 3 i exemplet i matematik står ifylld i del 2.

Första lektionen

Första lektionen övar klassen rutinerna på innehåll som alla kan. Ta en fyrfältare en nivå under klassens, eller Bas i åk 4–⁠5, så att alla grupper klarar ruta 1 och 2. Lotta med kortleken, ge ruta 1 muntligt och låt grupperna gå till tavlorna. Konsolidera vid två tavlor. Fyll sedan i Mina anteckningar ur en tavla tillsammans med klassen och tänk högt. Ni skriver två ord och ett eget exempel.

Säg till klassen varför ni gör så här: Ni ska tänka tillsammans med alla i klassen. Ruta 1 är lätt med flit, för det ni gör där behöver ni i nästa ruta. Det är tillåtet att titta på andra tavlor, och en fel idé hjälper oss framåt.

Starten tar längre tid, eftersom klassen prövar lottningen två gånger. Konsolideringen tar två tavlor, och anteckningarna är korta.

Första lektionen, minut för minut
DelenMinuternaDu säger
Starten0–⁠8 min”Samma valör är en grupp, och valören är er tavla.”
Vid tavlorna8–⁠38 min”Vad vet ni?”
Konsolideringen38–⁠50 min”Ni andra ska försöka förstå förklaringen.” ”Vad är nytt här?”
Anteckningarna50–⁠55 min”Skriv så du minns det om en vecka.”
På egen hand55–⁠60 min”Lös den här själv, och visa hur du tänker.”

Rutinen: Lottningen och tavlan

I början av lektionen lottar du grupperna inför klassen med kortleken.

  1. Räkna eleverna som är här och dela med tre. Blir två över, blir de ett par. Blir en över, blir det två par och en grupp om tre färre.
  2. Ta en valör per grupp från ess och uppåt: hjärter, spader och klöver till en grupp om tre, och hjärter och spader till ett par. Med 28 elever blir det ess till 8 i tre färger och 9 och 10 i två.
  3. Ska två elever inte vara i samma grupp, ger du dem kort i olika valörer innan du blandar. Sedan drar de andra var sitt kort, och alla behåller det.
  4. Samma valör, som alla fyror, är en grupp och går till tavla 4. Spader skriver först, och hjärter svarar för gruppen i konsolideringen.

Första gången. Visa korten och tavlorna, och säg att ni lottar varje lektion, så att alla kan arbeta med alla. Låt klassen pröva två gånger.

Första lektionen ifylld i planeringsmallen, som exempel

Klass
6A
Ämne
Matematik
Datum
mån 23/11
Lektion i arbetsområdet
1 av 6
När lektionen är slut ska eleverna kunna
lösa ett problem i steg vid tavlan och förklara en annan grupps tavla
Så ser jag att de kan
lapparna på dörren, stickorna till 8 bodar

Före lektionen

Uppgifterna

  1. En bod
  2. Två och tre bodar i rad
  3. En bod till, och 5 bodar
  4. 6 och 20 bodar

Ordet: mönster, regel

Det gruppen tar med sig

  1. en bod tar fem stickor
  2. varje ny bod tar fyra
  3. en sticka och fyra per bod

Felet jag letar efter: 6 · 5 = 30

Förberett

Blad och facit
Fyrfältaren Fiskebodarna, en per grupp, och Mina anteckningar
Stöd, till vem
bilder av bodarna till den som är ny i svenska

Lektionen · minuterna i första lektionen

Starten0–⁠8 min · kärnan 1 och 2Så berättar jag problemet:Rutinen Lottningen och tavlan. Fiskebodarna, ruta 1 muntligt.
Vid tavlorna8–⁠38 min · kärnan 1, 2, 3 och 4Tavlorna jag letar efter, A, B och C:Grupperna tar ruta 1–⁠3 själva, och pennan byter hand. Jag viker upp ruta 4 när en elev kan säga vad gruppen lärde sig i ruta 3.
Konsolideringen38–⁠50 min · kärnan 1 och 4Ordningen, felet och idén:A: en ritning. B: en tabell. Spader förklarar, hjärter svarar. Ordet mönster stort.
Anteckningarna50–⁠55 min · kärnan 4Kort: två ord och ett eget exempel.
På egen hand55–⁠60 minUppgiften på lappen:Stickorna till 8 bodar.
Beslutetelever i dag: 28

Nästan alla kan

Högst 5 av 28 med fel. Nästa lektion går vidare, och du går först till dem med fel och visar lappen.

Nästa lektion: en egen fyrfältare om mönster

De flesta kan

6–13 av 28 med fel. Nästa lektion börjar med fem minuter vid fotot av tavlan med steget som felen gällde, och en uppgift av samma slag.

Omstarten vid: tavla B

Sedan: en egen fyrfältare om mönster

Hälften eller färre kan

14 eller fler av 28 med fel. Nästa lektion tar samma idé med fler uppgifter, och konsolideringen börjar lägre.

Samma idé med: 4 och 5 bodar

De första veckorna

Så ser du att metoden fungerar, i klassen och hos dig.

Varje lektion
Lapparna på dörren visar hur många som har fel, och vilket fel. Det avgör var nästa lektion börjar.
Klassens arbete varje vecka
Räkna hur många som löser lappens uppgift och skriver en anteckning med ett eget exempel, ur Så syns lärandet i klassen.
Dina kryss varje vecka
Hur ofta varje del av kärnan fanns i veckans lektioner, ur kryssen. Du följer dig själv, eftersom konsolideringen och dina svar glider först.

Varje fredag skattar du två frågor från 1 till 10 i Lär dig metoden: Hur säker är jag på metoden? och Hur väl fungerar den i praktiken? Linjerna visar hur du utvecklas, och planen säger vad du gör om en skattning står lågt två veckor i rad.

Så syns lärandet i klassen
Ämneskunskaperna
Grupperna kommer långt i uppgifterna, och eleverna löser lappens uppgift på egen hand efter konsolideringen.
Kommunikationen
Eleverna förklarar en annan grupps tavla med ämnets ord och skriver anteckningar med ett eget exempel.
Det sociala
Grupperna kommer igång utan att klaga på lottningen, hämtar hjälp vid andra tavlor, och de tysta säger något vid tavlan.

Vecka 1, Grupperna vid tavlan: Lottningen och tavlan

Klassen lär sig
Att gå direkt till sin tavla när kortet är draget och börja skriva.
Du övar
Starten tar högst fem minuter, och eleverna står.
Gå vidare när
Nästan alla grupper skriver inom en minut.

Rutinen lottningen och tavlan står vid Första lektionen.

Vecka 2, Grupperna vid tavlan: Pennan

Klassen lär sig
Att låta pennan byta hand vid varje ruta, och att den som har den skriver de andras idéer.
Du övar
Fråga grupp för grupp ”Hur kan ni kontrollera det?”, och visa hur när gruppen inte vet.
Gå vidare när
Pennan byter hand i nästan alla grupper.
Rutinen: Pennan

Gruppen har en penna, och den byter hand vid varje ny ruta. Den som skriver skriver de andras idéer.

  1. Spader skriver ruta 1.
  2. Vid varje ny ruta går pennan till den som inte har skrivit än.
  3. I ruta 4 byter ni när en idé är skriven.

Första gången. Visa med en grupp vid en tavla, och säg regeln högt vid varje ny ruta den första lektionen.

Vecka 3, Uppgifterna: Pröva svaret och andra tavlor

Klassen lär sig
Att pröva svaret innan nästa ruta, och att gå till en annan tavla när gruppen har fastnat.
Du övar
Få igång, håll igång och vik upp ruta 4 grupp för grupp. Skicka grupper som fastnar till en annan tavla.
Gå vidare när
Nästan alla grupper prövar svaret innan de frågar dig.
Rutinen: Pröva svaret och andra tavlor

Gruppen prövar svaret innan den tar nästa ruta, och en grupp som har fastnat hämtar en idé vid en annan tavla.

  1. Pröva svaret: rita eller räkna med små tal, räkna tillbaka från svaret, eller ställ en fråga till svaret.
  2. Stämmer det, säg vad ni tar med er och ta nästa ruta.
  3. Har ni fastnat, läs en tavla som har kommit en bit, utan att sudda där, och pröva idén hos er.

Första gången. Pröva själv svaret i ruta 1 högt vid en tavla. Skicka sedan en grupp till en annan tavla, och säg att det är så man gör i ett tänkande klassrum.

Vecka 4, Konsolideringen: Förklara en annan grupps tavla

Klassen lär sig
Att förklara en annan grupps tavla.
Du övar
Följ tabellen Så konsoliderar du nerifrån.
Gå vidare när
Nästan alla kan säga vad tavlan de står vid visar.
Rutinen: Förklara en annan grupps tavla

I konsolideringen förklarar spader ur en annan grupp tavlan, och gruppen som skrev den säger om det var så de tänkte.

  1. Alla läser tavlan tyst en halv minut.
  2. Spader säger vad gruppen gjorde: Gruppen har …, och sedan …
  3. Räcker inte orden, ritar spader på tavlan.
  4. Gruppens hjärter svarar på Var det så ni tänkte?

Första gången. Förklara själv den första tavlan högt, och låt sedan spader ur en annan grupp ta nästa.

Vecka 5, Konsolideringen: Mina anteckningar

Klassen lär sig
Att skriva till sig själv i alla fyra fälten.
Du övar
Läs anteckningarna efter lektionen: vilken ruta hjälpte flest, och varför?
Gå vidare när
Nästan alla skriver vilken ruta som hjälpte och varför.
Rutinen: Mina anteckningar

Efter konsolideringen skriver var och en till sig själv på bladet Mina anteckningar, med hjälp av tavlorna.

  1. Skriv två ord från tavlan, de som läraren skrev i sin färg.
  2. Skriv av ett exempel från en tavla och ring in det nya.
  3. Skriv vilken ruta som gjorde att du förstod, och varför.
  4. Gör ett eget exempel med egna tal.

Första gången. Fyll i ett blad med alla fyra fälten ur en tavla tillsammans med klassen och tänk högt om vilken ruta som hjälpte. Före vecka 5 skriver eleverna två ord och ett eget exempel, fält 1 och 4.

Material att köpa

Det som kostar är främst tavlorna, och ett fönster eller två laminerade A3 räcker. Priserna ändras.

Det du behöverEtt enkelt sättVar du köper
Tavlor i morgonEtt fönster, eller två laminerade A3 bredvid varandra på väggen. Whiteboardpennor går att sudda på båda.Det skolan har
Tavlor på väggen, en per gruppWhiteboardark i 60 × 80 cm som fäster utan lim på vägg och glas och går att flytta. Sätt två bredvid varandra per grupp: 25 ark räcker till tio grupper med några i reserv.Magic-Chart whiteboardfilm, Lär & Lek
En tavla som sitter kvarSjälvhäftande whiteboardfolie i 60 × 120 cm för en slät vägg, en dörr eller ett skåp.d-⁠c-⁠fix whiteboardfolie, Hornbach
Pennor till gruppernaSvarta pennor med smal, tålig spets, en per grupp och några i reserv.Dobell svart, Lär & Lek
Din pennaEn penna i en annan färg med rund spets, så att klassen ser det du ringar in och skriver stort.Centropen röd, Lär & Lek
Att sudda medMikrofiberdukar, en per tavla. Dukarna går att tvätta i maskin.Mikrofiberduk, Lär & Lek

Fyrfältarna

Femton problem ur verktyget Ta fram ett matteproblem, fem på varje nivå och ett ur varje del av kursplanen i matematik. Ruta 4 är problemet och ruta 1–⁠3 är skivade bakåt. Bas passar ungefär åk 4–⁠5, Medel åk 6–⁠7 och Avancerat åk 8–⁠9, men välj efter vad klassen kan, och första lektionen gärna en nivå under. I F–⁠3 tar du ruta 1–⁠3 ur Bas eller gör en egen, och i andra ämnen skivar du ett eget problem i mallen Din fyrfältare. Varje fyrfältare har en ram i bilaga A med det du behöver vid tavlorna.

Matteproblem

Din fyrfältare

Mallen är din fil att skriva i när du skivar ett problem ur kapitlet. Skriv idén och ordet först, sedan problemet i ruta 4, och skiva det bakåt till uppgifter med stegrande svårighetsgrad i ruta 1–⁠3. Skriv sist vad gruppen tar med sig från ruta till ruta. Exemplet är triangelns area i åk 6, och exemplen i svenska, fysik och musik visar uppgifter i andra ämnen.

FyrfältarenI exemplet
Klass och ämne6A, matematik
ArbetsområdetArea av trianglar
IdénTriangelns area är basen gånger höjden delat med två, var toppen än ligger.
Ordetbas, höjd och area

Din fyrfältare som pdfWord: Din fyrfältare

Din fyrfältare: rutorna

Varje ruta ändrar en sak från den förra. Skriv uppgifterna för hand på den tomma fyrfältaren i bilaga A, ett blad per grupp.

RutanUppgiftenSvaretDet gruppen tar med sig
Ruta 1En rektangel är 6 cm lång och 4 cm bred. Vilken area har den?24 cm²Arean är längden gånger bredden.
Ruta 2Rita en diagonal i rektangeln. Vilken area har en av trianglarna?12 cm²Diagonalen delar rektangeln i två lika stora delar.
Ruta 3En triangel har basen 6 cm, och toppen ligger 4 cm rakt ovanför basens mitt. Rita en rektangel runt den. Vilken area har triangeln?12 cm²Triangelns area är basen gånger höjden delat med två.
Ruta 4En triangel har basen 6 cm, och toppen ligger 4 cm ovanför basen men 2 cm utanför dess ena ände. Vilken area har den?12 cm²Samma regel gäller var toppen än ligger, fast triangeln inte är halva rektangeln runt den.

Din fyrfältare: vid tavlorna

Det här har du i fickan medan grupperna arbetar.

Det du har med digI exemplet
Ledtråden”Rita en rektangel runt triangeln. Vilka delar är inte triangeln?”
En uppgift av samma slagEn triangel har basen 8 cm och höjden 5 cm, med toppen ovanför basens mitt. Svar: 20 cm².
UtvidgningenRita tre olika trianglar med arean 12 cm².
Uppgiften på lappenEn triangel har basen 10 cm och höjden 5 cm. Vilken area har den? Svar: 25 cm².
Felet på lappen50 cm², där basen gånger höjden inte har delats med två.

Efter de första veckorna

Arbetslaget ses varje månad läsåret ut och skivar nästa kapitels problem, och före mötet ser en kollega tio minuter av din konsolidering. Den som länge har fel på lapparna får stöd av specialläraren.

I vardagen
Du växlar mellan metoden och dina vanliga lektioner. Ha minst en lektion i veckan med stegrande svårighetsgrad och konsolidering vid tavlorna, så att rutinerna sitter kvar.
Sex skolveckor efter de första veckorna
En kollega ser en hel lektion med observationsmallen, och ni jämför med vecka 4: sitter konsolideringen och lottningen kvar?
Nästa termin
Frågorna under Så syns lärandet i klassen och dina kryss för kärnan, och om ni använder metoden i fler ämnen och arbetsområden.
Om du är osäker på metoden
Står skattningen Hur säker är jag på metoden under 5 i två veckor i rad: ge steget en vecka till.
Om det inte fungerar
Står skattningen Hur väl fungerar den i praktiken under 5 i två veckor i rad, eller har hälften eller fler fel på lapparna: gör stegen mellan uppgifterna mindre, och be specialläraren se en lektion.

Till arbetslaget

Ni prövar metoden tillsammans: två möten, de första veckorna i era klassrum och besöken. Det viktigaste ni gör ihop är att skiva problem.

En förstelärare eller specialläraren leder mötena, och rektor ger arbetslaget tiden. Besöken är stöd och ingen bedömning.

Möte 1, före första lektionen

Läs metoden och lös en fyrfältare själv. På mötet, en och en halv timme, löser ni en annan fyrfältare stående vid tavlor i lottade grupper, övar konsolideringen nerifrån vid era tavlor och gör den första egna ur nästa kapitel.

  1. Vem tänker i dina lektioner, och när får eleverna tänka innan du har visat?
  2. Vilket problem i ert nästa kapitel kan bli en fyrfältare, och var är golvet?
  3. Hur avslutar du en lektion i dag, och vad skulle konsolidering nerifrån ändra?
Mellan mötena

Planera första lektionen i planeringsmallen, och bestäm vilka fyrfältare ni prövar och vilka rutiner ni gör lika, som kortleken och pennan.

Var och en följer Lär dig metoden och skattar varje vecka, och ni gör nästa fyrfältare ur kapitlet tillsammans veckan före, en halvtimme.

Möte 2, i slutet av vecka 5

Ta med en egen fyrfältare, dina kryss och några lappar från dörren. Ni tar frågorna enskilt, i par och sedan alla: var och en tänker först själv, sedan pratar ni två och två, och sist delar ni med alla. Var och en säger sist vad hen tar med sig.

  1. Vem tänkte vid tavlorna, och vem tog över?
  2. Vad tog grupperna med sig från ruta till ruta?
  3. Vilken tavla tog klassen vidare i konsolideringen, och varför?
  4. Når klassen det som står under Gå vidare när, och vad gör ni annars?
  5. Hur fortsätter vi: med metoden i vardagen, i ett ämne till, och vem besöker vem nästa gång?

Del 4: Håll i

Vad du håller fast vid, vad du får ändra och vad du gör när metoden glider.

Kärnan: fast och fritt

Effekten hänger på att eleverna tänker själva och att tänkandet blir klassens. Grupperna och tavlan får alla att tänka, uppgifterna med stegrande svårighetsgrad för dem framåt, dina drag håller dem i arbete och konsolideringen gör det de fann till kunskap. Utan konsolideringen blir det aktivitet utan lärande.

Vid varje del står belägget. Prövad betyder att studier har prövat delen, och Varför säger hur. Finns i nästan alla prövade versioner betyder att delen finns i de program som gav effekt, men att ingen har prövat den ensam. Bygger på teori och klassrumsstudier betyder att den kommer ur hur lärandet går till och ur studier av framgångsrika lärare.

Lottade grupper vid tavlan

Varför. När eleverna väljer grupp, väljer de efter kamrater. Lodräta tavlor gav mer iver och samtal än papper vid bänken, och synligt lottade grupper ändrade samarbetet (Liljedahl, 2016). I en liten studie klarade elever i lärarens blandade grupper slutuppgiften bättre (Fletcher och Dise, 2025).

Prövad

Det som står kvar
Grupperna lottas inför klassen varje lektion, och de tänker stående vid en yta som går att sudda.
Det du får ändra
Hur du lottar, grupper om två eller tre, vilken yta det är och pennans regler.
När den tappas
Grupperna väljs igen
Uppgifter med stegrande svårighetsgrad

Varför. Ett stort steg döljer det som skulle läras. När en sak ändras och resten står kvar syns just den, och det gruppen fann i en uppgift blir verktyget i nästa (Frazee m.fl., 2023). Utmaningen kan växa i takt med vad gruppen klarar (Liljedahl, 2016).

Bygger på teori och klassrumsstudier

Det som står kvar
Första uppgiften kan alla, varje ny uppgift ändrar en sak, och det gruppen hittar i en ruta behövs i nästa.
Det du får ändra
Ämnet, antalet uppgifter, fyrfältaren eller uppgifter du säger muntligt, och om följden kommer ur ett problem eller ur läroboken.
När den tappas
Uppgifterna ändrar flera saker
Läraren håller grupperna tänkande

Varför. Svarar läraren på ”Är det rätt?” slutar gruppen tänka. Ledtrådar och utvidgningar håller utmaningen i balans med förmågan (Liljedahl, 2016). Att lära eleverna att pröva sin lösning har för sig starkt stöd i problemlösning i åk 4–⁠8 (Woodward m.fl., 2012).

Bygger på teori och klassrumsstudier

Det som står kvar
Varje grupp prövar sitt svar själv och får nästa steg när den behöver det, och ingen grupp får svaret av dig.
Det du får ändra
Dina frågor, vilket slags ledtråd, om du skickar gruppen till en annan tavla, och pennan i din egen färg.
När den tappas
Du svarar på ”Är det rätt?”
Konsolidering nerifrån

Varför. Utan konsolidering stannar det grupperna fann på väggen. Problem före genomgång gav mer förståelse men inte bättre procedurer (Sinha och Kapur, 2021), när genomgången jämförde elevernas lösningar, också de som inte höll, med den som gäller (Loibl m.fl., 2017).

Bygger på teori och klassrumsstudier

Det som står kvar
Klassen bygger idén med gruppernas tavlor, från det alla nådde och uppåt, och sedan antecknar var och en.
Det du får ändra
Vilka tavlor och hur många, vem som förklarar, om ni konsoliderar mitt i eller sist, och anteckningarnas form.
När den tappas
Konsolideringen börjar uppifrån

Lärarens frågor

Får jag sätta ihop grupperna själv när klassen har kommit igång?

Nej. Lärare som slutade lotta fick tillbaka de gamla mönstren (Liljedahl, 2016). Lottningen bygger samarbetet, fast lärarens grupper klarade slutuppgiften bättre i en liten studie (Fletcher och Dise, 2025).

Får jag hoppa över konsolideringen när tiden tar slut?

Nej. Fota tavlorna, och börja nästa lektion med fem minuter vid tavlorna och sedan konsolideringen. Utan den stannar det grupperna fann på väggen (Loibl m.fl., 2017).

Hur prövar grupperna svaret, när jag undervisar i ett ämne utan tal?

Skriv en fråga på bladet som gruppen ställer till sitt svar, som ”Leder varje led till nästa?” i historia eller ”Klappar alla samma takt?” i musik. Felet du letar efter är det svaret då saknar.

Får jag visa hur man gör först, när innehållet är nytt?

Börja hellre med en uppgift alla kan. Har klassen inget att bygga på, passar Explicit undervisning bättre den lektionen.

Vad gör jag när konsolideringen närmar sig och flera grupper inte har klarat ruta 2?

Visa dem en tavla där ruta 2 är löst. Gå sedan till konsolideringen i tid, med en sådan tavla som tavla A, så ser de steget först. Har hälften fastnat, stoppa klassen som i fallgropen När alla grupper har fastnat.

Hur ser jag vad varje elev kan, när tavlan visar gruppen?

På lapparna på dörren och i Mina anteckningar. Där arbetar var och en själv, och du räknar lapparna.

När det glider

Det svåraste med metoden

Det svåraste är konsolideringen. Den faller bort när tiden tar slut, eller blir en genomgång av den bästa tavlan, och då stannar tänkandet på väggen. Problem före genomgång hjälper när genomgången bygger på elevernas lösningar (Loibl m.fl., 2017), och lärare använder jämförelserna mindre än tänkt (Star m.fl., 2015). Gå till konsolideringen när alla har klarat ruta 2 och energin sjunker, och följ Så konsoliderar du nerifrån.

Vanliga fallgropar

Grupperna väljs igen

Det som händer. När det går bra sätter du ihop grupperna själv, och samma elever tänker åt de andra igen.

Pröva i stället. Lotta inför klassen varje lektion, och säg varför: alla ska kunna arbeta med alla.

Uppgifterna ändrar flera saker

Det som händer. Steget blir för stort, och grupperna fastnar eller ser inte vad som var nytt.

Pröva i stället. Pröva varje ruta före lektionen: vad är det enda som ändras? Där två saker ändras, dela steget i två uppgifter.

Du svarar på ”Är det rätt?”

Det som händer. Grupperna väntar på dig, och du blir den som rättar.

Pröva i stället. Fråga ”Hur kan ni kontrollera det?”, och låt gruppen ta nästa ruta själv.

Konsolideringen börjar uppifrån

Det som händer. Du visar den bästa tavlan, eller låter grupperna redovisa i tur och ordning, och de som inte kom långt tappar tråden.

Pröva i stället. Börja vid tavla A, den alla kan gå in i, och gå uppåt en tavla i taget, som i Så konsoliderar du nerifrån.

Introduktionen växer

Det som händer. Du förklarar och frågar länge, och eleverna sätter sig.

Pröva i stället. Högst fem minuter, med eleverna stående och utan papper. Ruta 1 muntligt.

Metoden står i vägen för ämnet

Det som händer. Lottningen och tavlorna tar mest tid, och innehållet blir tunt.

Pröva i stället. Låt varje lektion ha ett mål ur arbetsområdet, och välj uppgifter som leder dit.

Fem saker att hålla fast vid

  1. När det går bra: fortsätt lotta. Lärarens grupper och lottning i smyg tar bort det som får alla att bidra.
  2. När tiden är knapp: dela lektionen på två. Fota tavlorna, börja nästa lektion vid dem och fortsätt med konsolideringen, hellre än att stryka den.
  3. När arbetsområdet byts: gör nya fyrfältare. Bygg en ny fyrfältare ur kapitlets uppgifter, och pröva vad som ändras från ruta till ruta.
  4. Efter ett lov: börja som första lektionen. Rutinerna glider under ett lov. En fyrfältare en nivå under och lottningen inför klassen ger tillbaka dem.
  5. När du skivar ensam: gör det i laget. Gör fyrfältarna tillsammans och dela på dem. Hinner du inte göra en fyrfältare, lägg kapitlets uppgifter i en följd där varje uppgift ändrar en sak.

Bilaga A: Att skriva ut

Lektionskortet, materialet för klassen och mallarna.

Lektionskortet

Hela lektionen på ett A4 att ha i handen: kärnan, delarna med det du gör och säger, beslutet och Så stöttar du.

Lektionskortet: kärnan i fyra rutor, lektionens delar med det du gör och säger, beslutet och Så stöttar du

Lektionskortet som pdfWord: Lektionskortet

Strategier för lärande

Två strategier för lärande finns redan i lektionen. Försök först finns Vid tavlorna, där grupperna löser uppgifterna innan du har visat hur. Jämför två finns i Konsolideringen, där klassen ser vad som är nytt från tavla A till B och varför felet inte stämmer.

  1. Försök förstFörsök lösa problemet innan du får se hur.Strategi 18
  2. Jämför tvåSe vad som är lika och vad som skiljer.Strategi 9

De två korten som pdfAlla strategier

Två kort på varje A4. Skriv ut dubbelsidigt och vänd längs långsidan, så hamnar framsidan och baksidan på samma kort. Klipp sedan längs den streckade linjen.

Materialet för klassen

Utöver lektionskortet finns Mina anteckningar, Baksidan, en tom fyrfältare och femton fyrfältare, fem på varje nivå. Skriv ut fyrfältaren du väljer, ett blad per grupp, dubbelsidigt och vänd längs kortsidan, så står Baksidan rätt. Vik bladet så att ruta 4 är dold, och fäst det vid tavlan. Under varje fyrfältares namn står svaren och det du behöver vid tavlorna.

Mina anteckningar

Skriv ut ett blad per elev och lektion. Eleverna skriver efter konsolideringen, med tavlorna kvar, och sparar bladen i en egen mapp. Vecka 1–⁠4 fyller de i två ord och ett eget exempel, fält 1 och 4, och från vecka 5 alla fyra fälten. Innan de skriver läser de sitt senaste blad.

Bladet heter Mina anteckningar och har en rad för namn och datum och fyra fält med linjer: 1 Två ord från tavlan. 2 Ett exempel från tavlan. Ring in det nya. 3 Rutan som hjälpte mig, och varför. 4 Mitt eget exempel.

Mina anteckningar som pdf

Baksidan

Baksidan är sida 2 i varje fyrfältare. När gruppen har prövat svaret i ruta 4, vänder den bladet, skriver varför svaret stämmer, ber dig om utvidgningen och gör sist en ruta 5 åt en annan grupp.

Bladet heter Baksidan. Överst står: Vänd bladet när ni har prövat svaret i ruta 4. Under det står tre fält: 1 Skriv varför svaret stämmer. Övertyga en annan grupp. 2 Be läraren om nästa utmaning. 3 Gör en ruta 5 åt en annan grupp: ändra en sak i ruta 4. Skriv Ruta 5 överst på tavlan.

Baksidan som pdf

Fyrfältaren, tom

När du har gjort en egen fyrfältare, skriver du av den ur mallen Din fyrfältare på den tomma. Kopiera ett blad per grupp, och vik och fäst det som de andra fyrfältarna.

Bladet heter Fyrfältaren och är tomt, med en rad för ämne och datum. Överst står: Skriv rutans nummer överst på tavlan. Pröva svaret innan ni tar nästa ruta. Tre rutor med linjer, 1, 2 och 3, i övre raden, och en stor ruta 4 med rubriken Problemet och linjer under.Sida 2 är Baksidan. Överst står: Vänd bladet när ni har prövat svaret i ruta 4. Under det står tre fält: 1 Skriv varför svaret stämmer. Övertyga en annan grupp. 2 Be läraren om nästa utmaning. 3 Gör en ruta 5 åt en annan grupp: ändra en sak i ruta 4. Skriv Ruta 5 överst på tavlan.

Fyrfältaren, tom som pdf

Bas

ÄpplenaTaluppfattning

Fyrfältaren, Bas, Äpplena

Idén: Det Elsa tog ur varje påse är alla äpplen minus de som är kvar, delat lika på påsarna. Ordet: del och helhet, räkna baklänges.

Från ruta till ruta. 1 till 2: Det Elsa tog och det som är kvar är tillsammans det som fanns. 2 till 3: Det Elsa tog är det som fanns minus det som är kvar, också med två påsar. 3 till 4: Det Elsa tog är alla äpplen minus det som är kvar, och det delas lika på påsarna.

Svaren. Ruta 1: 5. Ruta 2: 6. Ruta 3: 4. Ruta 4: 4 ur varje påse, och 5, 6, 7 och 7 från början.

Pröva ruta 4: ”Lägg ihop påsarna från början. Blir det 25?” Ledtråd: ”Gissa hur många Elsa tog ur varje påse, och räkna hur många det blir från början.”

En uppgift av samma slag: 13 äpplen ligger i fyra påsar, och 1, 2, 1 och 1 blir kvar. Svar: 2 ur varje påse.

Utvidgning: Hur många äpplen kan det ha varit från början, om 1, 2, 3 och 3 blir kvar? Svar: 13, 17, 21 och så vidare, alltså 9 plus fyra i taget.

På lappen: Tre påsar har 26 äpplen tillsammans. Elsa tar lika många ur varje påse, och sedan finns 2, 3 och 3 kvar. Hur många tog hon ur varje påse? Svar: 6. Felet att leta efter: 18, där eleven inte har delat med tre.

Lärarens sida och lösningsförslaget står i Problemlösning i grupp, Bas, problem 1.

Fyrfältaren Äpplena, Bas, problem 1. Överst står: Skriv rutans nummer överst på tavlan. Pröva svaret innan ni tar nästa ruta. Ruta 1: I en påse finns 8 äpplen. Elsa tar 3 äpplen. Hur många äpplen finns kvar i påsen? Ruta 2: I en påse finns 10 äpplen. Elsa tar några äpplen. Sedan finns det 4 äpplen kvar. Hur många äpplen tog Elsa? Ruta 3: Två påsar har 14 äpplen tillsammans. Elsa tar lika många äpplen ur varje påse. Sedan finns det 2 och 4 äpplen kvar. Hur många äpplen tog Elsa ur varje påse? Ruta 4, problemet: Fyra påsar med äpplen står på bänken. I påsarna finns 25 äpplen tillsammans. Elsa tar lika många äpplen ur varje påse. Sedan finns det 1, 2, 3 och 3 äpplen kvar i påsarna. Hur många äpplen tog Elsa ur varje påse? Hur många äpplen fanns det i varje påse från början? Bilden i ruta 4: Fyra påsar för de äpplen som är kvar, och ovanför varje påse en tom ruta för det som Elsa tar. Över alla fyra står en klammer för alla äpplen från början.Sida 2 är Baksidan. Överst står: Vänd bladet när ni har prövat svaret i ruta 4. Under det står tre fält: 1 Skriv varför svaret stämmer. Övertyga en annan grupp. 2 Be läraren om nästa utmaning. 3 Gör en ruta 5 åt en annan grupp: ändra en sak i ruta 4. Skriv Ruta 5 överst på tavlan.

Fyrfältaren, Bas, Äpplena som pdf

Fler problem i Taluppfattning på Bas i Ta fram ett matteproblem

FiskebodarnaAlgebra

Fyrfältaren, Bas, Fiskebodarna

Idén: Raden börjar med en sticka, den första väggen, och varje bod lägger till fyra. Ordet: mönster, regel.

Från ruta till ruta. 1 till 2: En bod tar fem stickor. 2 till 3: Två bodar delar en vägg, så varje ny bod tar fyra stickor. 3 till 4: En sticka och fyra för varje bod ger 1 + 5 · 4 för fem bodar.

Svaren. Ruta 1: 5. Ruta 2: 9 och 13. Ruta 3: 4 nya stickor, och 21 till 5 bodar. Ruta 4: 25 och 81.

Pröva ruta 4: ”Räkna 3 bodar med er regel. Blir det 13?” Ledtråd: ”Bygg eller rita 1, 2 och 3 bodar, och skriv antalet stickor i en tabell.”

En uppgift av samma slag: Hur många stickor behövs till 4 bodar och till 10 bodar? Svar: 17 och 41.

Utvidgning: Hur många stickor behövs till 99 bodar? Skriv med ord en regel som gäller alla bodar. Svar: 397.

På lappen: Hur många stickor behövs till 8 bodar i rad? Svar: 33. Felet att leta efter: 40 eller 32, med fem stickor för varje bod eller utan den första väggen.

Lärarens sida och lösningsförslaget står i Problemlösning i grupp, Bas, problem 2.

Fyrfältaren Fiskebodarna, Bas, problem 2. Överst står: Skriv rutans nummer överst på tavlan. Pröva svaret innan ni tar nästa ruta. Ruta 1: En fiskebod har ett golv, två väggar och ett tak av två stickor. Rita en bod. Hur många stickor behövs? Ruta 2: Två bodar står i rad och delar på en vägg. Rita dem. Hur många stickor behövs? Och till tre bodar i rad? Ruta 3: Lisa ställer en bod till i raden. Hur många nya stickor behövs för den, och varför? Hur många stickor behövs till 5 bodar? Ruta 4, problemet: Lisa bygger fiskebodar av stickor. En bod har ett golv, två väggar och ett tak av två stickor. När bodarna står i rad, delar två bodar på en vägg. Bilden visar en bod och tre bodar i rad. Hur många stickor behövs till 6 bodar i rad? Hur många stickor behövs till 20 bodar i rad? Bilden i ruta 4: En fiskebod av fem stickor, med golv, två väggar och ett tak av två stickor, och tre bodar i rad där två bodar delar på en vägg.Sida 2 är Baksidan. Överst står: Vänd bladet när ni har prövat svaret i ruta 4. Under det står tre fält: 1 Skriv varför svaret stämmer. Övertyga en annan grupp. 2 Be läraren om nästa utmaning. 3 Gör en ruta 5 åt en annan grupp: ändra en sak i ruta 4. Skriv Ruta 5 överst på tavlan.

Fyrfältaren, Bas, Fiskebodarna som pdf

Fler problem i Algebra på Bas i Ta fram ett matteproblem

ChokladbollarnaSamband och förändring

Fyrfältaren, Bas, Chokladbollarna

Idén: 30 bollar är 20 bollar och 10 bollar till, eller en och en halv gång receptet. Ordet: dubbelt, hälften, samma förhållande.

Från ruta till ruta. 1 till 2: Dubbelt så många bollar behöver dubbelt så mycket. 2 till 3: Hälften så många bollar behöver hälften så mycket. 3 till 4: 50 bollar är två och ett halvt recept, och 30 är ett och ett halvt recept.

Svaren. Ruta 1: 8 dl. Ruta 2: 2 dl. Ruta 3: 10 dl. Ruta 4: 6 dl havregryn, 3 dl socker, 150 g smör och 3 msk kakao.

Pröva ruta 4: ”Är varje mått en och en halv gång så stort?” Ledtråd: ”Berätta hur ni räknade med 50 bollar i ruta 3. Kan ni göra likadant med 30?”

En uppgift av samma slag: 2 dl havregryn räcker till 10 bollar. Hur mycket havregryn behövs till 15 bollar? Svar: 3 dl.

Utvidgning: Hur många chokladbollar räcker 1 kg smör till, när 100 g räcker till 20? Svar: 200.

På lappen: Ett pannkaksrecept till 4 personer har 6 dl mjölk. Hur mycket mjölk behövs till 6 personer? Svar: 9 dl. Felet att leta efter: 8 dl, där två personer till blev 2 dl till.

Lärarens sida och lösningsförslaget står i Problemlösning i grupp, Bas, problem 4.

Fyrfältaren Chokladbollarna, Bas, problem 4. Överst står: Skriv rutans nummer överst på tavlan. Pröva svaret innan ni tar nästa ruta. Ruta 1: Ett recept räcker till 20 chokladbollar. Till dem behövs 4 dl havregryn. Hur mycket havregryn behövs till 40 chokladbollar? Ruta 2: Hur mycket havregryn behövs till 10 chokladbollar? Ruta 3: Hur mycket havregryn behövs till 50 chokladbollar? Visa hur ni tänker. Ruta 4, problemet: Gruppen vill göra 30 chokladbollar till klassens fest. Receptet räcker till 20 bollar, och till dem behövs 4 dl havregryn, 2 dl socker, 100 g smör och 2 msk kakao. Hur mycket av varje sak behövs till 30 chokladbollar? Bilden i ruta 4: Receptkortet för chokladbollarna med de fyra sakerna: havregryn, socker, smör och kakao.Sida 2 är Baksidan. Överst står: Vänd bladet när ni har prövat svaret i ruta 4. Under det står tre fält: 1 Skriv varför svaret stämmer. Övertyga en annan grupp. 2 Be läraren om nästa utmaning. 3 Gör en ruta 5 åt en annan grupp: ändra en sak i ruta 4. Skriv Ruta 5 överst på tavlan.

Fyrfältaren, Bas, Chokladbollarna som pdf

Fler problem i Samband och förändring på Bas i Ta fram ett matteproblem

TärningarnaSannolikhet och statistik

Fyrfältaren, Bas, Tärningarna

Idén: Summan 7 kan komma på flest sätt, och 3 + 4 och 4 + 3 är två olika sätt. Ordet: utfall, chans.

Från ruta till ruta. 1 till 2: Med en tärning har alla tal samma chans. 2 till 3: Med två tärningar kommer samma summa på flera sätt, och 1 + 2 och 2 + 1 är två sätt. 3 till 4: En tabell visar alla sätt, och summan i mitten kommer på flest sätt.

Svaren. Ruta 1: Alla har samma chans, 1 av 6. I en kort kastserie blir det nästan aldrig lika många av varje. Ruta 2: 2, 3 och 4. Summan 3 kommer oftast, på 2 av 4 sätt. Ruta 3: 5, på 4 av 16 sätt. Ruta 4: 7, på 6 av 36 sätt.

Pröva ruta 4: ”Räkna alla sätt i tabellen. Blir det 36?” Ledtråd: ”Gör en tabell som i ruta 3, med 1 till 6 åt båda hållen.”

En uppgift av samma slag: Två högar har korten 1, 2 och 3. Ni tar ett kort ur varje hög och lägger ihop. Vilken summa är vanligast? Svar: 4, på 3 av 9 sätt.

Utvidgning: Vilka summor är lika vanliga? Vilken skillnad mellan prickarna kommer oftast? Svar: Summor lika långt från 7, som 6 och 8. Skillnaden 1, på 10 av 36 sätt.

På lappen: Två tärningar har 1, 2, 3, 4 och 5 prickar. Vilken summa kommer oftast, och på hur många av alla sätt? Svar: 6, på 5 av 25 sätt. Felet att leta efter: 3 av 15, där 1 + 5 och 5 + 1 har räknats som ett sätt.

Lärarens sida och lösningsförslaget står i Problemlösning i grupp, Bas, problem 8.

Fyrfältaren Tärningarna, Bas, problem 8. Överst står: Skriv rutans nummer överst på tavlan. Pröva svaret innan ni tar nästa ruta. Ruta 1: Ni kastar en vanlig tärning. Vilket antal prickar har störst chans att komma? Ruta 2: Två tärningar har bara 1 och 2 prickar på sina sidor, och varje sida har samma chans. Ni kastar båda och lägger ihop. Vilka summor kan ni få? Vilken summa kommer oftast? Ruta 3: Två tärningar har bara 1, 2, 3 och 4 prickar. Vilken summa kommer oftast? Gör en tabell med alla sätt. Ruta 4, problemet: Sam och Ida kastar två vanliga tärningar, med 1 till 6 prickar. De lägger ihop prickarna och får kastets summa. Kastet på bilden har summan 4 + 6 = 10. Vilken summa kommer oftast, om de kastar många gånger? Hur kan ni visa att det är så? Bilden i ruta 4: Två tärningar, en vit som visar 4 och en grå som visar 6, och summan 4 + 6 = 10.Sida 2 är Baksidan. Överst står: Vänd bladet när ni har prövat svaret i ruta 4. Under det står tre fält: 1 Skriv varför svaret stämmer. Övertyga en annan grupp. 2 Be läraren om nästa utmaning. 3 Gör en ruta 5 åt en annan grupp: ändra en sak i ruta 4. Skriv Ruta 5 överst på tavlan.

Fyrfältaren, Bas, Tärningarna som pdf

Fler problem i Sannolikhet och statistik på Bas i Ta fram ett matteproblem

ParkenGeometri

Fyrfältaren, Bas, Parken

Idén: Nora och Elias möts i A igen efter den första sträcka som båda varvens längder går jämnt upp i. Ordet: omkrets, gemensam multipel.

Från ruta till ruta. 1 till 2: Ett varv är omkretsen, och varje varv lägger till lika mycket. 2 till 3: Runt rektangeln är det 100 m, och Max lista växer med 100. 3 till 4: De är där samtidigt vid den första sträckan som står i båda listorna.

Svaren. Ruta 1: 40, 80, 120, 160 och 200 m. Ruta 2: 100, 200 och 300 m. Ruta 3: 200 m, när Ella har sprungit 5 varv och Max 2. Ruta 4: 200 m och 300 m. De möts i A efter 600 m, när Nora har gått 3 varv och Elias 2.

Pröva ruta 4: ”Är sträckan ett helt antal varv för båda?” Ledtråd: ”Var är Nora när Elias har gått ett varv? Och två?”

En uppgift av samma slag: Parkerna är 20 m och 30 m runt. Svar: 60 m, efter 3 och 2 varv.

Utvidgning: Elias park är i stället 150 m lång och 100 m bred. När möts de i A igen? Svar: Efter 1 000 m, när Nora har gått 5 varv och Elias 2.

På lappen: En bana är 60 m runt och en annan 80 m. Två barn börjar där banorna möts och springer lika fort. Efter hur många meter är båda där igen samtidigt? Svar: 240 m. Felet att leta efter: 4 800 m, där eleven har multiplicerat längderna i stället för att leta efter den första gemensamma sträckan.

Lärarens sida och lösningsförslaget står i Problemlösning i grupp, Bas, problem 9.

Fyrfältaren Parken, Bas, problem 9. Överst står: Skriv rutans nummer överst på tavlan. Pröva svaret innan ni tar nästa ruta. Ruta 1: En kvadrat har sidan 10 m. Ella springer runt den. Hur långt har hon sprungit efter 1, 2, 3, 4 och 5 varv? Ruta 2: En rektangel är 30 m lång och 20 m bred. Max springer runt den. Hur långt har han sprungit efter 1, 2 och 3 varv? Ruta 3: Ella springer runt kvadraten och Max runt rektangeln. De börjar samtidigt där banorna möts och springer lika fort. Efter hur många meter är båda där igen samtidigt? Ruta 4, problemet: Nora och Elias går runt var sin park. Noras park är en kvadrat med sidan 50 m. Elias park är en rektangel som är 100 m lång och 50 m bred. De börjar samtidigt i punkten A, där parkerna möts, och går lika fort. Hur många meter är det runt varje park? Hur många varv har var och en gått, när de möts i A igen för första gången? Bilden i ruta 4: Noras park, en kvadrat, och Elias park, en rektangel. Parkerna möts i punkten A.Sida 2 är Baksidan. Överst står: Vänd bladet när ni har prövat svaret i ruta 4. Under det står tre fält: 1 Skriv varför svaret stämmer. Övertyga en annan grupp. 2 Be läraren om nästa utmaning. 3 Gör en ruta 5 åt en annan grupp: ändra en sak i ruta 4. Skriv Ruta 5 överst på tavlan.

Fyrfältaren, Bas, Parken som pdf

Fler problem i Geometri på Bas i Ta fram ett matteproblem

Medel

BordenAlgebra

Fyrfältaren, Medel, Borden

Idén: Varje bord ger fyra platser längs raden, och ändarna ger två till: 4 · n + 2. Ordet: mönster, regel, variabel.

Från ruta till ruta. 1 till 2: Platserna blir 4, 6 och 8, två till för varje bord. 2 till 3: Två platser vid varje bord och en i varje ände ger 2 · n + 2. Nu får varje bord fler platser, och ändarna står kvar. 3 till 4: Fyra vid varje bord och två i ändarna ger 4 · n + 2, för 10 bord och för alla.

Svaren. Ruta 1: 4, 6 och 8. Ruta 2: 22, och 2 · n + 2. Ruta 3: 6, 10 och 14. Ruta 4: 42, och 4 · n + 2.

Pröva ruta 4: ”Rita tre bord. Stämmer regeln?” Ledtråd: ”Rita platserna vid tre sexkantiga bord. Hur många fler blir det för varje bord?”

En uppgift av samma slag: Hur många får plats vid 4 sexkantiga bord i rad? Svar: 18.

Utvidgning: Kan en rad sexkantiga bord ha exakt 100 platser? Hur många bord behövs för en klass med 27 elever? Svar: Nej, 24 bord ger 98 och 25 ger 102. 7 bord, som ger 30 platser.

På lappen: Hur många får plats vid 20 sexkantiga bord i rad? Svar: 82. Felet att leta efter: 120 eller 80, med sex för varje bord eller utan ändarna.

Lärarens sida och lösningsförslaget står i Problemlösning i grupp, Medel, problem 2.

Fyrfältaren Borden, Medel, problem 2. Överst står: Skriv rutans nummer överst på tavlan. Pröva svaret innan ni tar nästa ruta. Ruta 1: Fyrkantiga bord står i rad, och två bord bredvid varandra delar en sida. Vid varje fri sida sitter en person. Hur många får plats vid 1, 2 och 3 bord? Ruta 2: Hur många får plats vid 10 fyrkantiga bord i rad? Skriv en regel för alla antal bord. Ruta 3: Nu är borden sexkantiga. Hur många får plats vid 1, 2 och 3 sexkantiga bord i rad? Rita. Ruta 4, problemet: I matsalen står sexkantiga bord i en lång rad. Två bord som står bredvid varandra delar en sida. Vid varje fri sida får en person sitta. Hur många personer får plats vid 10 bord? Hitta en regel som gäller för alla antal bord. Bilden i ruta 4: Ett sexkantigt bord och två i rad har en prick som stol vid varje fri sida, och tre bord i rad har inga stolar.Sida 2 är Baksidan. Överst står: Vänd bladet när ni har prövat svaret i ruta 4. Under det står tre fält: 1 Skriv varför svaret stämmer. Övertyga en annan grupp. 2 Be läraren om nästa utmaning. 3 Gör en ruta 5 åt en annan grupp: ändra en sak i ruta 4. Skriv Ruta 5 överst på tavlan.

Fyrfältaren, Medel, Borden som pdf

Fler problem i Algebra på Medel i Ta fram ett matteproblem

KulpåsarnaSannolikhet och statistik

Fyrfältaren, Medel, Kulpåsarna

Idén: Chansen beror på hur stor del av kulorna som är blå, inte på hur många blå det är. Ordet: andel, sannolikhet.

Från ruta till ruta. 1 till 2: Båda har en blå, men hälften är mer än en fjärdedel, så andelen avgör. 2 till 3: 1 av 3 och 2 av 6 är samma andel, fast antalen skiljer sig. 3 till 4: Jämför hur stor del av alla kulor som är blå.

Svaren. Ruta 1: Påse A, där 1/2 är blå. I B är 1/4 blå. Ruta 2: Lika stor, 1/3 i båda. Ruta 3: Påse A, där 1/3 är blå. I B är 2/7 blå. Ruta 4: Påse B, där 1/4 är blå. I A är 1/5 blå och i C 1/10.

Pröva ruta 4: ”Jämför ni hur stor del av kulorna som är blå?” Ledtråd: ”Gör en tabell med röda, blå och alla kulor för varje påse.”

En uppgift av samma slag: Påse A har 12 röda och 3 blå, påse B 6 röda och 2 blå, och påse C 4 röda och 1 blå. Svar: Påse B, där 1/4 är blå.

Utvidgning: Hur många blå måste ni lägga i problemets påse C för att chansen ska bli lika stor som i påse B? Svar: 4, så att 6 av 24 är blå.

På lappen: Påse A har 4 röda och 1 blå kula. Påse B har 6 röda och 4 blå. Ur vilken påse är chansen störst att få en röd kula? Svar: Påse A, där 4/5 är röda. I B är bara 6/10 röda. Felet att leta efter: Påse B, eftersom den har fler röda.

Lärarens sida och lösningsförslaget står i Problemlösning i grupp, Medel, problem 3.

Fyrfältaren Kulpåsarna, Medel, problem 3. Överst står: Skriv rutans nummer överst på tavlan. Pröva svaret innan ni tar nästa ruta. Ruta 1: Påse A har 1 röd och 1 blå kula. Påse B har 3 röda och 1 blå. Ur vilken påse är chansen störst att få en blå kula? Ruta 2: Påse A har 2 röda och 1 blå kula. Påse B har 4 röda och 2 blå. Ur vilken påse är chansen störst att få en blå kula? Ruta 3: Påse A har 6 röda och 3 blå kulor. Påse B har 10 röda och 4 blå. Ur vilken påse är chansen störst att få en blå kula? Ruta 4, problemet: I tre påsar finns röda och blå kulor. Påse A har 80 röda och 20 blå. Påse B har 30 röda och 10 blå. Påse C har 18 röda och 2 blå. Du tar en kula ur en påse utan att titta. Vilken påse ger störst chans att få en blå kula, och varför? Bilden i ruta 4: Tre påsar med röda och blå kulor, påse A, B och C. I varje påse står orden röda och blå, med en vit kula för röda och en mörk för blå.Sida 2 är Baksidan. Överst står: Vänd bladet när ni har prövat svaret i ruta 4. Under det står tre fält: 1 Skriv varför svaret stämmer. Övertyga en annan grupp. 2 Be läraren om nästa utmaning. 3 Gör en ruta 5 åt en annan grupp: ändra en sak i ruta 4. Skriv Ruta 5 överst på tavlan.

Fyrfältaren, Medel, Kulpåsarna som pdf

Fler problem i Sannolikhet och statistik på Medel i Ta fram ett matteproblem

TangrammetGeometri

Fyrfältaren, Medel, Tangrammet

Idén: Varje bit är en halv, en fjärdedel eller en åttondel av något gruppen redan vet arean av, eftersom bitarna kommer ur halveringar. Ordet: area, del av en helhet.

Från ruta till ruta. 1 till 2: En diagonal delar kvadraten i två halvor. 2 till 3: Två diagonaler ger fyra fjärdedelar. 3 till 4: Varje bit är en halv, en fjärdedel eller en åttondel av något gruppen redan vet arean av.

Svaren. Ruta 1: 8 rutor. Ruta 2: 4 rutor. Ruta 3: Tre bitar med 4 rutor och två med 2 rutor. Ruta 4: De två stora trianglarna 100 cm² var, den mellanstora triangeln, kvadraten och parallellogrammet 50 cm² var, och de två små trianglarna 25 cm² var.

Pröva ruta 4: ”Blir alla bitar 400 cm² tillsammans?” Ledtråd: ”Klipp ut bitarna ur en kopia och lägg dem på varandra.”

En uppgift av samma slag: Hela kvadraten är 16 cm². Svar: De små trianglarna 1 cm², de stora 4 cm² och de andra 2 cm².

Utvidgning: Lägg en figur med arean 300 cm². Ett annat tangram har ett parallellogram på 125 cm². Hur stort är hela tangrammet? Svar: Alla bitar utom en stor triangel, 400 − 100 = 300 cm². Hela är 1 000 cm².

På lappen: En kvadrat har arean 36 cm². Den delas med båda diagonalerna, och en av trianglarna delas i två lika stora trianglar. Vilken area har den minsta biten? Svar: 4,5 cm². Felet att leta efter: 9 cm², där den sista halveringen är glömd.

Lärarens sida och lösningsförslaget står i Problemlösning i grupp, Medel, problem 5.

Fyrfältaren Tangrammet, Medel, problem 5. Överst står: Skriv rutans nummer överst på tavlan. Pröva svaret innan ni tar nästa ruta. Ruta 1: Rita en kvadrat med arean 16 rutor. Dela den med en diagonal. Vilken area har varje del? Ruta 2: Dela samma kvadrat med båda diagonalerna. Vilken area har varje triangel? Ruta 3: Dela samma kvadrat med båda diagonalerna. Dela sedan en av trianglarna i två lika stora trianglar. Vilken area har varje bit? Ruta 4, problemet: Ett tangram är ett pussel med sju bitar: fem trianglar, en kvadrat och ett parallellogram. Tillsammans bildar bitarna en stor kvadrat. Den stora kvadraten har arean 400 cm². Hur stor area har varje bit? Vilka bitar har lika stor area? Bilden i ruta 4: Ett tangram lagt som en kvadrat: två stora trianglar, en mellanstor triangel, två små trianglar, en kvadrat och ett parallellogram.Sida 2 är Baksidan. Överst står: Vänd bladet när ni har prövat svaret i ruta 4. Under det står tre fält: 1 Skriv varför svaret stämmer. Övertyga en annan grupp. 2 Be läraren om nästa utmaning. 3 Gör en ruta 5 åt en annan grupp: ändra en sak i ruta 4. Skriv Ruta 5 överst på tavlan.

Fyrfältaren, Medel, Tangrammet som pdf

Fler problem i Geometri på Medel i Ta fram ett matteproblem

PantpengarnaTaluppfattning

Fyrfältaren, Medel, Pantpengarna

Idén: När 1/3 är taget är 2/3 kvar, så halva det som är kvar är en tredjedel, och gruppen räknar baklänges. Ordet: bråk, del av det som är kvar.

Från ruta till ruta. 1 till 2: När en tredjedel är tagen är två tredjedelar kvar. 2 till 3: Baklänges är det som är kvar två tredjedelar, så hälften av det är en tredjedel. 3 till 4: Det blir ett steg baklänges för varje syskon.

Svaren. Ruta 1: Saga tar 4 kr, och 8 kr ligger kvar. Ruta 2: 15 kr. Ruta 3: 36 kr. Ruta 4: 27 kr. Saga tog 9 kr, Leo 6 kr och Mira 4 kr.

Pröva ruta 4: ”Räkna framlänges från ert svar. Blir det 8 kr?” Ledtråd: ”Rita pengarna som en stapel i tre lika delar. Vilka delar ligger kvar i asken?”

En uppgift av samma slag: Två syskon gör likadant, och sist ligger 4 kr kvar. Svar: 9 kr. Saga tog 3 kr och Leo 2 kr.

Utvidgning: Fyra syskon gör likadant, och sist ligger 16 kr kvar. Hur mycket fanns från början? Svar: 81 kr.

På lappen: Ali tar 1/4 av pengarna i en burk. Sedan tar Bo 1/4 av det som är kvar. Då ligger 18 kr kvar. Hur mycket låg i burken från början? Svar: 32 kr. Felet att leta efter: 36 kr, där 1/4 och 1/4 har blivit hälften av pengarna.

Lärarens sida och lösningsförslaget står i Problemlösning i grupp, Medel, problem 9.

Fyrfältaren Pantpengarna, Medel, problem 9. Överst står: Skriv rutans nummer överst på tavlan. Pröva svaret innan ni tar nästa ruta. Ruta 1: I asken ligger 12 kr. Saga tar 1/3 av pengarna. Hur mycket tar hon, och hur mycket ligger kvar? Ruta 2: Saga tar 1/3 av pengarna i asken. Då ligger 10 kr kvar. Hur mycket låg i asken från början? Ruta 3: Saga tar 1/3 av pengarna. Sedan tar Leo 1/3 av det som är kvar. Då ligger 16 kr kvar. Hur mycket låg i asken från början? Ruta 4, problemet: Tre syskon pantar burkar och lägger pengarna i en ask. Saga tar 1/3 av pengarna och går. Sedan kommer Leo. Han tror att ingen har tagit något och tar 1/3 av det som finns kvar. Sist kommer Mira och gör likadant. Då ligger 8 kr kvar i asken. Hur mycket pengar fick syskonen för burkarna? Hur mycket tog var och en? Bilden i ruta 4: En stapel för pengarna i asken, delad i tredjedelar. Den första tredjedelen är grå, och den tar Saga.Sida 2 är Baksidan. Överst står: Vänd bladet när ni har prövat svaret i ruta 4. Under det står tre fält: 1 Skriv varför svaret stämmer. Övertyga en annan grupp. 2 Be läraren om nästa utmaning. 3 Gör en ruta 5 åt en annan grupp: ändra en sak i ruta 4. Skriv Ruta 5 överst på tavlan.

Fyrfältaren, Medel, Pantpengarna som pdf

Fler problem i Taluppfattning på Medel i Ta fram ett matteproblem

BowlingkalasetSamband och förändring

Fyrfältaren, Medel, Bowlingkalaset

Idén: Hallen vid sjön tar 30 kr mindre per person, och vid 10 personer har det tagit igen rummets 300 kr. Ordet: fast pris, pris per person.

Från ruta till ruta. 1 till 2: Kostnaden är antalet personer gånger priset per person. 2 till 3: Det fasta priset kommer till en gång, ovanpå priset för alla personer. 3 till 4: Skillnaden ändras lika mycket för varje person, så det finns ett antal där de kostar lika.

Svaren. Ruta 1: 600 kr. Ruta 2: 720 kr. Ruta 3: Stan 400, 800 och 1 200 kr. Sjön 580, 860 och 1 140 kr. Skillnaden minskar med 30 kr per person, och vid 12 personer är sjön billigare. Ruta 4: Lika vid 10 personer, 1 000 kr. Är de färre är stan billigare, och är de fler är sjön billigare.

Pröva ruta 4: ”Räkna på båda hallarna för ert antal. Kostar de lika?” Ledtråd: ”Var i tabellen blir sjön billigare? Fyll i fler rader mellan 8 och 12.”

En uppgift av samma slag: Stan tar 80 kr per person. Sjön tar 200 kr för rummet och 60 kr per person. När kostar de lika? Svar: Vid 10 personer, 800 kr.

Utvidgning: Sjön höjer priset på rummet till 450 kr. Ge Isak ett nytt råd. Svar: Under 15 personer i stan, vid 15 lika, 1 500 kr, och över 15 vid sjön.

På lappen: Ett gym tar 50 kr per gång. Ett kort kostar 240 kr och sedan 30 kr per gång. Efter hur många gånger kostar de lika? Svar: 12 gånger, 600 kr. Felet att leta efter: 8 gånger, där 240 har delats med 30 och gymmets pris per gång är glömt.

Lösningsförslaget står i Ta fram ett matteproblem, Medel, problem 14.

Fyrfältaren Bowlingkalaset, Medel, problem 14. Överst står: Skriv rutans nummer överst på tavlan. Pröva svaret innan ni tar nästa ruta. Ruta 1: Hallen i stan tar 100 kr per person. Vad kostar det för 6 personer? Ruta 2: Hallen vid sjön tar 300 kr för kalasrummet och sedan 70 kr per person. Vad kostar det för 6 personer? Ruta 3: Gör en tabell för 4, 8 och 12 personer i båda hallarna. Vad händer med skillnaden när det kommer fler? Ruta 4, problemet: Isak ska ha kalas och bowla. Hallen i stan tar 100 kr per person och inget mer. Ett kalas i hallen vid sjön kostar 300 kr för kalasrummet och sedan 70 kr per person. Priset per person gäller alla som bowlar, också Isak. Vilken hall är billigast? Ge Isak ett råd som passar hur många de än blir. Bilden i ruta 4: Två bowlinghallar med var sin tom prisskylt, Bowling i stan och Bowling vid sjön, och käglor och ett klot vid varje. Vid hallen vid sjön står också ett litet hus, kalasrummet.Sida 2 är Baksidan. Överst står: Vänd bladet när ni har prövat svaret i ruta 4. Under det står tre fält: 1 Skriv varför svaret stämmer. Övertyga en annan grupp. 2 Be läraren om nästa utmaning. 3 Gör en ruta 5 åt en annan grupp: ändra en sak i ruta 4. Skriv Ruta 5 överst på tavlan.

Fyrfältaren, Medel, Bowlingkalaset som pdf

Fler problem i Samband och förändring på Medel i Ta fram ett matteproblem

Avancerat

StenplattornaAlgebra

Fyrfältaren, Avancerat, Stenplattorna

Idén: Figur n har n · n ljusa plattor, och ramen har n plattor längs varje sida och fyra hörn: 4 · n + 4. Ordet: kvadrattal, uttryck med n.

Från ruta till ruta. 1 till 2: Den ljusa kvadraten har sidan gånger sidan plattor. 2 till 3: Ramen har en rad längs varje sida och fyra hörn. 3 till 4: Ramen växer med fyra för varje figur, och de ljusa bildar en kvadrat.

Svaren. Ruta 1: 9 och 25. Ruta 2: 8 och 12. Ruta 3: 4 fler, en till längs varje sida. Ruta 4: Figur 5: 25 ljusa och 24 mörka. Figur 10: 100 ljusa och 44 mörka. Figur n: n · n ljusa och 4 · n + 4 mörka.

Pröva ruta 4: ”Rita figur 3. Stämmer båda reglerna?” Ledtråd: ”Berätta vad ni såg i ruta 3. Hur kan ni använda det för figur 10?”

En uppgift av samma slag: Rita figur 4 och räkna båda färgerna. Svar: 16 ljusa och 20 mörka.

Utvidgning: Vilken figur har 100 mörka plattor? Från vilken figur är de ljusa fler än de mörka? Svar: Figur 24, med 4 · 24 + 4 = 100. Från figur 5, med 25 ljusa och 24 mörka.

På lappen: Hur många ljusa och mörka plattor har figur 7? Svar: 49 ljusa och 32 mörka. Felet att leta efter: 28 mörka, där de fyra hörnen är glömda.

Lärarens sida och lösningsförslaget står i Problemlösning i grupp, Avancerat, problem 3.

Fyrfältaren Stenplattorna, Avancerat, problem 3. Överst står: Skriv rutans nummer överst på tavlan. Pröva svaret innan ni tar nästa ruta. Ruta 1: Ljusa plattor ligger i en kvadrat med 3 plattor i varje rad. Hur många ljusa plattor är det? Hur många med 5 i varje rad? Ruta 2: Runt en enda ljus platta ligger en ram av mörka plattor. Hur många mörka plattor är det? Hur många mörka ligger runt 2 · 2 ljusa? Ruta 3: Den ljusa kvadraten blir en platta längre åt båda hållen. Hur många mörka plattor fler behövs i ramen? Förklara varför. Ruta 4, problemet: Uteplatser läggs med kvadratiska stenplattor. I mitten ligger ljusa plattor i en kvadrat, och runt dem ligger en ram av mörka plattor. Bilden visar de tre första uteplatserna, figur 1, 2 och 3, och mönstret fortsätter likadant. Hur många ljusa och hur många mörka plattor behövs till figur 5 och till figur 10? Skriv en regel för de ljusa och de mörka plattorna i figur n. Bilden i ruta 4: Figur 1, 2 och 3 på rutnät, med ljusa plattor i en kvadrat i mitten och en ram av mörka plattor runt om.Sida 2 är Baksidan. Överst står: Vänd bladet när ni har prövat svaret i ruta 4. Under det står tre fält: 1 Skriv varför svaret stämmer. Övertyga en annan grupp. 2 Be läraren om nästa utmaning. 3 Gör en ruta 5 åt en annan grupp: ändra en sak i ruta 4. Skriv Ruta 5 överst på tavlan.

Fyrfältaren, Avancerat, Stenplattorna som pdf

Fler problem i Algebra på Avancerat i Ta fram ett matteproblem

Udda eller jämntSannolikhet och statistik

Fyrfältaren, Avancerat, Udda eller jämnt

Idén: Summan är jämn när båda talen är jämna eller båda udda, och par som ger udda summa är fler. Ordet: utfall, rättvist spel.

Från ruta till ruta. 1 till 2: Två jämna eller två udda tal ger jämn summa. 2 till 3: När alla par står uppskrivna syns hur många som ger jämn summa. 3 till 4: Rättvist betyder lika många par åt båda hållen.

Svaren. Ruta 1: Jämn, jämn och udda. Ruta 2: 1 av 3 par: 2 + 4 = 6. 2 + 3 = 5 och 3 + 4 = 7 är udda. Ruta 3: Ja. 3 av 6 par ger jämn summa, 1 + 3 = 4, 1 + 5 = 6 och 3 + 5 = 8, och 3 ger udda. Ruta 4: Nej. 4 av 10 par ger jämn summa och 6 udda, så kompisen vinner oftare.

Pröva ruta 4: ”Har ni skrivit alla 10 par?” Ledtråd: ”Skriv alla par som kan dras, ett i taget, som i ruta 2.”

En uppgift av samma slag: Fyra kulor med talen 2, 3, 4 och 5. Svar: Inte rättvist. 2 av 6 par ger jämn summa.

Utvidgning: Vilken kula kan ni ta bort, så att spelet blir rättvist? Finns det fler svar? Svar: 3 eller 5, och inga fler.

På lappen: I en påse ligger kulorna 1, 3, 5 och 7. Du drar två kulor. Är spelet rättvist, om jämn summa vinner? Varför? Svar: Nej. Alla 6 par ger jämn summa, eftersom två udda tal alltid ger ett jämnt. Felet att leta efter: Ja, där gruppen inte har prövat paren och tror att udda och jämnt kommer lika ofta.

Lärarens sida och lösningsförslaget står i Problemlösning i grupp, Avancerat, problem 4.

Fyrfältaren Udda eller jämnt, Avancerat, problem 4. Överst står: Skriv rutans nummer överst på tavlan. Pröva svaret innan ni tar nästa ruta. Ruta 1: Är summan jämn eller udda när ni lägger ihop två jämna tal? Två udda tal? Ett jämnt och ett udda? Pröva med några tal. Ruta 2: I en påse ligger kulorna 2, 3 och 4. Ni drar två kulor samtidigt och lägger ihop. Skriv alla par. Hur många par ger jämn summa? Ruta 3: Nu ligger kulorna 1, 2, 3 och 5 i påsen. Jämn summa vinner du, udda summa vinner kompisen. Är spelet rättvist? Varför? Ruta 4, problemet: I en påse ligger fem kulor med talen 2, 3, 4, 5 och 6. Du drar två kulor samtidigt och lägger ihop talen. Blir summan ett jämnt tal vinner du. Blir summan ett udda tal vinner din kompis. Är spelet rättvist? Visa hur ni vet. Bilden i ruta 4: En påse med fem kulor med talen 2, 3, 4, 5 och 6, och bredvid två tomma kulor med ett plus emellan.Sida 2 är Baksidan. Överst står: Vänd bladet när ni har prövat svaret i ruta 4. Under det står tre fält: 1 Skriv varför svaret stämmer. Övertyga en annan grupp. 2 Be läraren om nästa utmaning. 3 Gör en ruta 5 åt en annan grupp: ändra en sak i ruta 4. Skriv Ruta 5 överst på tavlan.

Fyrfältaren, Avancerat, Udda eller jämnt som pdf

Fler problem i Sannolikhet och statistik på Avancerat i Ta fram ett matteproblem

SvamparnaSamband och förändring

Fyrfältaren, Avancerat, Svamparna

Idén: Det som inte är vatten blir kvar när svamparna torkar, och det är en allt större del av vikten. Ordet: procent, andel av en helhet.

Från ruta till ruta. 1 till 2: Svamparna är vatten och torrt, och procenten visar delarna. 2 till 3: Det torra väger lika mycket när vattnet försvinner. 3 till 4: Följ det torra: det blir en större andel av en mindre vikt.

Svaren. Ruta 1: 80 g vatten och 20 g annat. Ruta 2: 40 g. Ruta 3: 50 g, och vikten har minskat med 50 %. Ruta 4: Med 75 %. 100 g färska svampar blir 25 g torkade.

Pröva ruta 4: ”Är det torra 80 % av de torkade svamparna?” Ledtråd: ”Välj en vikt för de färska svamparna, som i ruta 1, och räkna.”

En uppgift av samma slag: 100 g svampar består till 75 % av vatten. De torkar tills de består till 50 % av vatten. Vad väger de nu? Svar: 50 g.

Utvidgning: 100 kg gurkor består till 99 % av vatten. De torkar tills de består till 98 % av vatten. Vad väger de nu? Svar: 50 kg.

På lappen: 200 g bär består till 90 % av vatten. De torkar tills de består till 80 % av vatten. Vad väger de nu? Svar: 100 g. Felet att leta efter: 180 g, där vikten bara har minskat med 10 %.

Lärarens sida och lösningsförslaget står i Problemlösning i grupp, Avancerat, problem 5.

Fyrfältaren Svamparna, Avancerat, problem 5. Överst står: Skriv rutans nummer överst på tavlan. Pröva svaret innan ni tar nästa ruta. Ruta 1: 100 g färska svampar består till 80 % av vatten. Hur många gram är vatten, och hur många gram är det andra? Ruta 2: Svamparna i ruta 1 torkar tills de består till 50 % av vatten. Hur mycket väger svamparna nu? Ruta 3: Svamparna torkar i stället tills de består till 60 % av vatten. Hur mycket väger de då? Med hur många procent har vikten minskat? Ruta 4, problemet: Färska svampar består till 80 % av vatten. När svamparna torkar, försvinner en del av vattnet. Torkade svampar består till 20 % av vatten. Med hur många procent minskar vikten när svamparna torkas? Bilden i ruta 4: En stapel för de färska svamparna, delad i vatten och det torra, och bredvid en tom plats med ett frågetecken, där stapeln för de torkade ska stå.Sida 2 är Baksidan. Överst står: Vänd bladet när ni har prövat svaret i ruta 4. Under det står tre fält: 1 Skriv varför svaret stämmer. Övertyga en annan grupp. 2 Be läraren om nästa utmaning. 3 Gör en ruta 5 åt en annan grupp: ändra en sak i ruta 4. Skriv Ruta 5 överst på tavlan.

Fyrfältaren, Avancerat, Svamparna som pdf

Fler problem i Samband och förändring på Avancerat i Ta fram ett matteproblem

KvadratenGeometri

Fyrfältaren, Avancerat, Kvadraten

Idén: Den stora kvadratens sida är rektangelns längd plus bredd, alltså halva omkretsen. Ordet: omkrets, area.

Från ruta till ruta. 1 till 2: Omkretsen är två långa och två korta sidor. 2 till 3: Den stora kvadratens sida är en lång och en kort sida. 3 till 4: En lång och en kort sida är halva omkretsen, vilken rektangel det än är.

Svaren. Ruta 1: 40 cm. Ruta 2: 20 cm och 4 cm. Ruta 3: 20 cm. Båda har omkretsen 40 cm. Ruta 4: 400 cm².

Pröva ruta 4: ”Pröva med en annan rektangel med omkretsen 40 cm.” Ledtråd: ”Hitta på en tredje rektangel med omkretsen 40 cm, och rita den stora kvadraten.”

En uppgift av samma slag: Rektanglarna är 7 cm långa och 3 cm breda. Svar: 100 cm².

Utvidgning: Rektanglarna är 15 cm långa. Vilken area har den lilla kvadraten? Kan den bli hur stor som helst? Svar: 100 cm². Nej, den är alltid mindre än den stora, 400 cm².

På lappen: Fyra likadana rektanglar med omkretsen 24 cm ligger runt en liten kvadrat och bildar en stor kvadrat. Vilken area har den stora kvadraten? Svar: 144 cm². Felet att leta efter: 36 cm², där sidan har blivit omkretsen delat med fyra.

Lärarens sida och lösningsförslaget står i Problemlösning i grupp, Avancerat, problem 7.

Fyrfältaren Kvadraten, Avancerat, problem 7. Överst står: Skriv rutans nummer överst på tavlan. Pröva svaret innan ni tar nästa ruta. Ruta 1: En rektangel är 12 cm lång och 8 cm bred. Vilken omkrets har den? Ruta 2: Lägg fyra sådana rektanglar runt en liten kvadrat, så att de bildar en stor kvadrat. Rita. Hur lång är den stora kvadratens sida? Och den lilla kvadratens? Ruta 3: Gör samma sak med fyra rektanglar som är 15 cm långa och 5 cm breda. Hur lång blir den stora kvadratens sida? Vad har de två rektanglarna gemensamt? Ruta 4, problemet: Fyra likadana rektanglar ligger runt en liten kvadrat. Rektanglarna och den lilla kvadraten bildar tillsammans en stor kvadrat, som på bilden. Varje rektangel har omkretsen 40 cm. Vilken area har den stora kvadraten? Bilden i ruta 4: Fyra likadana rektanglar runt en liten kvadrat, som tillsammans bildar en stor kvadrat.Sida 2 är Baksidan. Överst står: Vänd bladet när ni har prövat svaret i ruta 4. Under det står tre fält: 1 Skriv varför svaret stämmer. Övertyga en annan grupp. 2 Be läraren om nästa utmaning. 3 Gör en ruta 5 åt en annan grupp: ändra en sak i ruta 4. Skriv Ruta 5 överst på tavlan.

Fyrfältaren, Avancerat, Kvadraten som pdf

Fler problem i Geometri på Avancerat i Ta fram ett matteproblem

PopcornskålenTaluppfattning

Fyrfältaren, Avancerat, Popcornskålen

Idén: Var och en äter en del av skålen per minut, och delarna läggs ihop. Tiderna läggs inte ihop eller tas medelvärde av. Ordet: del per minut, takt.

Från ruta till ruta. 1 till 2: Den som äter en skål på 15 minuter äter 1/15 av skålen per minut. 2 till 3: Två som äter lika fort äter dubbelt så mycket per minut, så de tar halva tiden. 3 till 4: Lägg ihop det var och en äter per minut. Tiderna läggs inte ihop.

Svaren. Ruta 1: 1/15 och 1/3. Ruta 2: 12 minuter. Ruta 3: 2/15 av skålen, och skålen tar 7,5 minuter. Ruta 4: Elin och Hugo 10 minuter, och alla tre 6 2/3 minut, alltså 6 minuter och 40 sekunder.

Pröva ruta 4: ”Är skålen tom efter er tid?” Ledtråd: ”Hur många skålar hinner var och en äta på 60 minuter?”

En uppgift av samma slag: Ensam äter Ali upp en skål på 12 minuter och Bea på 24. Hur lång tid tar skålen för dem ihop? Svar: 8 minuter.

Utvidgning: Hur lång tid tar Hugo och Amir ihop? Varför blir det inte medelvärdet av deras tider? Svar: 12 minuter. Ihop äter de fortare än någon av dem ensam.

På lappen: En kran fyller ett badkar på 10 minuter och en annan på 15 minuter. Hur lång tid tar det med båda? Svar: 6 minuter. Felet att leta efter: 12,5 minuter, där tiderna har lagts ihop och delats med två.

Lösningsförslaget står i Ta fram ett matteproblem, Avancerat, problem 15.

Fyrfältaren Popcornskålen, Avancerat, problem 15. Överst står: Skriv rutans nummer överst på tavlan. Pröva svaret innan ni tar nästa ruta. Ruta 1: Elin äter upp en skål popcorn på 15 minuter. Hur stor del av skålen äter hon på 1 minut? På 5 minuter? Ruta 2: Två kompisar äter upp en skål på 24 minuter var, när de äter ensamma. Hur lång tid tar det om de äter ur samma skål? Ruta 3: Ensam äter Ali upp en skål på 10 minuter och Bea på 30 minuter. Hur stor del av skålen äter de tillsammans på 1 minut? Hur lång tid tar skålen? Ruta 4, problemet: Elin, Hugo och Amir har filmkväll med en stor skål popcorn. Ensam äter Elin upp en sådan skål på 15 minuter, Hugo på 30 och Amir på 20 minuter. Var och en äter i samma takt hela tiden. Hur lång tid tar det för Elin och Hugo att äta upp en skål ihop? Och för alla tre ihop? Bilden i ruta 4: Tre kompisar, Elin, Hugo och Amir, sitter i en soffa. Framför dem står en skål popcorn på ett bord, och på väggen hänger en klocka.Sida 2 är Baksidan. Överst står: Vänd bladet när ni har prövat svaret i ruta 4. Under det står tre fält: 1 Skriv varför svaret stämmer. Övertyga en annan grupp. 2 Be läraren om nästa utmaning. 3 Gör en ruta 5 åt en annan grupp: ändra en sak i ruta 4. Skriv Ruta 5 överst på tavlan.

Fyrfältaren, Avancerat, Popcornskålen som pdf

Fler problem i Taluppfattning på Avancerat i Ta fram ett matteproblem

Materialet för klassen som pdfWord: Materialet för klassen

Planeringsmallen

Fyll i före lektionen. Börja med problemet i ruta 4 och skiva det bakåt till något alla kan, en sak i taget, eller skriv av en fyrfältare.

Planeringsmallen, sidan 1: Före lektionen med rutorna Uppgifterna och Det gruppen tar med sig, lektionens delar med beslutet, och Efter lektionen

Planeringsmallen som pdfWord: Planeringsmallen

Observationsmallen

Frågan: Vem tänker vid tavlan, och vem tar över när en grupp kör fast?

Skriv ut dubbelsidigt. Välj med läraren två elever som har det svårast, A och B, i olika grupper. Stå i mitten av rummet och skriv tavlans och rutans nummer när läraren kommer till en grupp. Strecken räknar gånger, och raderna räknar det de säger, elever eller grupper.

Observationsmallen, sidan 1: loggen under lektionen, från Starten till På egen handObservationsmallen, sidan 2: efter lektionen, kärnan rad för rad och samtalet

Observationsmallen som pdfWord: Observationsmallen

Bilaga B: Valet och forskningen

När metoden passar, vad kritiker säger och vad studierna visar.

När passar metoden?

FråganTänkande klassrumEn annan metod passar bättre
Vad ska eleverna lära sig?Något som går att bygga i små steg från det de redan kan, som ett mönster, en regel eller ett begrepp.Något helt nytt, som de inte har något att bygga på. Då passar Explicit undervisning.
Hur unga är eleverna?Från F–⁠3, med par, A3 på väggen och korta uppgifter.För elever i åk 2–⁠5 gick trenden mot genomgång först (Sinha och Kapur, 2021). Är innehållet helt nytt för dem, visa ett exempel först och låt grupperna ta uppgifterna sedan.
Vad ska klassen öva?Att tänka och resonera tillsammans och att pröva sina svar.Samarbete med roller och strukturer. Då passar Kooperativt lärande.
Hur många elever är det?Hela klassen, med en tavla per grupp om tre.En liten grupp som jämför två lösningar av ett rikt problem: Problemlösning i grupp i Stödundervisning.

Välj tänkande klassrum när eleverna kan börja själva och innehållet går att bygga i små steg. Ska de lära sig något helt nytt, visa först. Valkartan är ett stöd för tanken och ingen regel.

Invändningar och nyanser

Är det bevisat att eleverna lär sig mer?

Nej. Ingen studie med jämförelsegrupp i grundskolan har mätt det. Delar av metoden har stöd var för sig. I ett skoldistrikt och i en lärares klasser gick eleverna mer framåt, men det kan bero på lärarna (Haber, 2024; Doblar, 2024). En studie i åk 6 prövade en del av metoden, gruppdiskussion med helklassdiskussion, och fann ingen säker skillnad mot genomgång (Göteborgs universitet, 2026).

Är det inte bara whiteboards och lottade grupper?

Grupperna och tavlan får alla att tänka, men utan den stegrande svårighetsgraden, dina drag och konsolideringen blir det aktivitet. Liljedahl mätte engagemang och inte lärande (Liljedahl, 2016).

Ska inte eleverna få se hur man gör först?

Problem före genomgång gav mer förståelse men inte bättre procedurer, och för de yngsta gick trenden åt andra hållet (Sinha och Kapur, 2021). Därför börjar uppgifterna där alla kan, och konsolideringen visar sättet.

Gör inte en elev allt?

Det kan hända, också vid tavlan (Håll, 2026). Därför byter pennan hand vid varje ruta, och i konsolideringen förklarar en elev från en annan grupp.

Det forskningen visar

Metoden kommer ur femton års designforskning i kanadensiska klassrum, där Liljedahl ändrade ett grepp i taget och behöll det som fick fler elever att tänka längre. Lodräta tavlor gav mer iver, samtal och uthållighet än papper vid bänken, och synligt lottade grupper ändrade samarbetet på två till tre veckor. Men det som mättes var engagemang i gymnasiet och inte vad eleverna lärde sig (Liljedahl, 2016).

Ingen studie med jämförelsegrupp i grundskolan har mätt metoden med dess kärna. I ett skoldistrikt gick eleverna mer framåt på ett prov hos lärare som använde metoden (Haber, 2024), och en lärare i USA redovisade sina klasser i åk 6 i två läsår på delstatsprovet och en klass i åk 5 en termin på ett annat prov, och eleverna gick mer framåt än väntat (Doblar, 2024). Skillnaderna kan bero på lärarna, och Doblars elever hade första året också extra tid varje dag. En svensk lottad studie i åk 6 prövade gruppdiskussion med helklassdiskussion ur gruppernas resonemang och fann ingen säker skillnad mot genomgång (Göteborgs universitet, 2026).

Delar av metoden har stöd var för sig, och den stegrande svårighetsgraden och lärarens drag bygger på teori. Problem före genomgång gav en måttlig effekt på förståelse och på nya uppgifter, men inte på procedurer, och för elever i åk 2–⁠5 gick trenden åt andra hållet (Sinha och Kapur, 2021). Det hjälper när genomgången bygger på elevernas lösningar (Loibl m.fl., 2017). Samtal i helklass engagerar eleverna när läraren ställer öppna frågor och tar tillvara deras idéer (Skolforskningsinstitutet, 2017). Elever som lottades att sitta bredvid varandra blev oftare vänner (Rohrer m.fl., 2021), men i en liten studie gav lärarens blandade grupper bättre lektionens slutuppgift än lottade (Fletcher och Dise, 2025).

I två studier i åk 3 och från åk 5 till gymnasiet säger eleverna att de samarbetar mer och lär känna fler vid tavlorna (Håll, 2026; Jones, 2026). I åk 3 tog en elev ibland över medan de andra blev passiva. Om lärandet var elevernas kommentarer blandade.

Metodkortet säger hur väl forskningen stöder metoden i varje område, och varje rad där fälls ut till skälet.

Så valdes källorna

Vi sökte hos Skolforskningsinstitutet, Skolverket, NCM, EEF och What Works Clearinghouse, i ERIC och OpenAlex område för område, och gick igenom de 40 studierna och uppsatserna på metodens webbplats, buildingthinkingclassrooms.com. Sedan sökte vi igen efter starkare belägg, och två granskare läste talen i källorna. Ingen studie med jämförelsegrupp i grundskolan har mätt metoden med dess kärna. Listan har sammanställningar och lottade studier om metodens delar, och klassrumsstudier om metoden. Högskolan och enskilda studier i gymnasiet valde vi bort.

Regeln: Undervisning räknas när klassen löser uppgifter i lottade grupper vid ytor som går att sudda, med uppgifter i en följd av små steg, en lärare som ger nästa steg utan att ge lösningen, och en konsolidering ur gruppernas arbete. En källa som saknar en av de fyra delarna räknas och sänker tillförlitligheten för Indirekt. Räknas inte: högskolan, en enda studie i gymnasiet, program som bygger på samma idéer utan kärnan, som Thinking Maths, och studier av en del för sig, som problem före genomgång, jämförelse av lösningar och lottade platser. De bär kärnans Varför.

Så läses effekten

Talet säger hur mycket bättre det gick för eleverna med metoden än för eleverna utan. Tänk dig 100 elever utan metoden på rad efter resultat. Eleven i mitten står på plats 50. Med metoden flyttar den eleven till plats 54 vid 0,10, plats 58 vid 0,20 och plats 66 vid 0,40.

I stora försök i många skolor är 0,05 en måttlig och 0,20 en stor effekt. Mindre studier ger ungefär dubbelt så stora tal, så där är 0,20 måttlig och 0,40 stor. Under det är effekten liten. När resultatet inte är säkert står Inte säker.

Skalans källor: Kraft, M. A. (2020). Interpreting effect sizes of education interventions. Educational Researcher, 49(4), 241–253. Cheung, A. C. K. och Slavin, R. E. (2016). How methodological features affect effect sizes in education. Educational Researcher, 45(5), 283–292.

Forskningen bakom tänkande klassrum

14 källor, valda 14 november 2026 efter metodens regel. Talet till vänster är källans effektstorlek, och ordet under säger hur stor den är, för den källan, eller Inte säker när källan säger att skillnaden inte är säker. Nivån i metodkortet väger alla källorna för området och hur säkra de är, så den kan ha ett annat ord. Märkena säger vilka rader i metodkortet källan bär.

Metastudier Sammanställningar av många studier. De bär nivåerna i metodkortet.

Slutsatsen. Problem före genomgång ger en måttlig effekt på förståelse och på nya uppgifter, men inte på procedurer, och för elever i åk 2–⁠5 gick trenden åt andra hållet (Sinha och Kapur, 2021). Det hjälper när genomgången bygger på elevernas lösningar (Loibl m.fl., 2017). Samtal i helklass engagerar eleverna när läraren ställer öppna frågor och tar tillvara deras idéer (Skolforskningsinstitutet, 2017).

  1. 0,36Måttlig effekt

    Sinha, T. och Kapur, M. (2021). When Problem Solving Followed by Instruction Works: Evidence for Productive Failure. Review of Educational Research.

    g = 0,36 på förståelse och nya uppgifter, inte procedurer · DOI 10.3102/00346543211019105

  2. Systematisk översikt

    Loibl, K., Roll, I. och Rummel, N. (2017). Towards a Theory of When and How Problem Solving Followed by Instruction Supports Learning. Educational Psychology Review.

    Problem först hjälper när genomgången bygger på lösningarna · DOI 10.1007/s10648-016-9379-x

  3. Vägledning

    Woodward, J., Beckmann, S., Driscoll, M. m.fl. (2012). Improving Mathematical Problem Solving in Grades 4 Through 8. Institute of Education Sciences.

    Att eleverna följer och prövar sin lösning: starkt belägg · ERIC ED532215

  4. Systematisk översikt

    Skolforskningsinstitutet (2017). Klassrumsdialog i matematikundervisningen: matematiska samtal i helklass i grundskolan. Systematisk översikt 2017:01.

    Öppna frågor och elevernas idéer som resurs i helklass · skolfi.se

Experimentella studier och RCT En grupp fick metoden och en jämförbar grupp fick den inte, ofta efter lottning.

Slutsatsen. Ingen studie prövar metoden med jämförelsegrupp. I åk 6 gav gruppdiskussion med helklassdiskussion ingen säker skillnad mot genomgång (Göteborgs universitet, 2026), och att jämföra lösningar gav ingen effekt när lärarna använde det för lite (Star m.fl., 2015). Elever som lottades att sitta bredvid varandra blev oftare vänner (Rohrer m.fl., 2021), men elever i lärarens blandade grupper klarade lektionens slutuppgift bättre än i lottade (Fletcher och Dise, 2025).

  1. Inte säker

    Göteborgs universitet (2026). Effekter av gruppdiskussioner i matematik och naturvetenskap. Forskningsprojekt finansierat av Skolforskningsinstitutet.

    ingen säker skillnad mot genomgång, cirka 350 elever per ämne i åk 6 · gu.se

  2. Inte säker

    Star, J. R., Pollack, C., Durkin, K. m.fl. (2015). Learning from comparison in algebra. Contemporary Educational Psychology.

    ingen övergripande effekt, 68 lärare och 1 367 elever i algebra · DOI 10.1016/j.cedpsych.2014.05.005

  3. 0,18Måttlig effekt

    Rohrer, J. M., Keller, T. och Elwert, F. (2021). Proximity can induce diverse friendships: A large randomized classroom experiment. PLOS ONE.

    h = 0,18 (vår uträkning), fler vänner bland bänkkamrater · DOI 10.1371/journal.pone.0255097

  4. Inte säker

    Fletcher, T. S. och Dise, J. J. (2025). Collaborative Groups in Math: How Student Grouping Strategies Can Impact Math Achievement. University of Northern Iowa.

    blandade grupper klarade slutuppgiften bättre än lottade, 36 elever · scholarworks.uni.edu

Övriga Artiklar, översikter och klassrumsstudier som beskriver kärnan och lektionen.

Slutsatsen. Metoden kommer ur Liljedahls designforskning, där lodräta tavlor och synligt lottade grupper gav mer engagemang (Liljedahl, 2016). I två studier i åk 3 och från åk 5 till gymnasiet säger eleverna att de samarbetar mer och lär känna fler, och i åk 3 tog en elev ibland över (Håll, 2026; Jones, 2026). I en lärares klasser i åk 5–⁠6 och i ett skoldistrikt gick eleverna mer framåt i matematik, men det kan bero på lärarna (Doblar, 2024; Haber, 2024).

  1. Artikel

    Liljedahl, P. (2016). Building Thinking Classrooms: Conditions for Problem-Solving. I Posing and Solving Mathematical Problems. Springer.

    Metodens grund: designforskningen och de nio delarna · DOI 10.1007/978-3-319-28023-3_21

  2. Artikel

    Frazee, L. M., Cardetti, F., Cavanna, J. M. m.fl. (2023). Opportunities for learning: Thin slicing content with variation. PME-NA 45.

    Thin slicing som variation: en sak ändras i taget · ERIC ED658077

  3. Studie

  4. Studie

    Håll, K. (2026). Elevers upplevelser av delaktighet, trygghet och engagemang i matematikundervisning inspirerad av Thinking Classroom. Examensarbete, Luleå tekniska universitet.

    Åk 3: delaktighet och trygghet, och ojämnt deltagande · ltu.diva-portal.org

    Socialt

  5. Artikel

    Haber, M. (2024). Creating Thinking Classrooms with Visual Math Puzzles. EdTech Digest.

    Ett skoldistrikt: provresultat utan jämförbara grupper · edtechdigest.com

    Matematik

  6. Artikel

    Doblar, D. (2024). Thinking Classroom: resultaten i grade 5 och 6, uppdatering 1–⁠5 till 2026. Doug Doblar.

    En lärares klasser i åk 5–⁠6: prov utan jämförelsegrupp · dougdoblar.com

    Matematik

Valdes bort

  • Aldefors m.fl. (2025) och Lundkvist och Larsson (2024). Svenska klassrumsstudier utan hela kärnan. De står i Läs mer.
  • Jonsson m.fl. (2020). Gymnasiet och enskilt arbete.
  • Rittle-Johnson och Star (2007). Läst bara som sammanfattning, utan effektstorlek.
  • Resanovich (2025) och Mauricio (2026). En eller två av metodens fyra delar.
  • Pershan (2023). En blogg. Kritiken står i invändningarna.
  • Kara och Kılıç (2025). Mätte attityd till att formulera problem, och tabellerna går inte ihop.
  • Valbekmo och Bjuland (2023). Fallstudie av par som valdes för att de kunde samarbeta, så den visar ingen förändring.
  • Hattie (2009). Översikt av metaanalyser.

Referensbladet som pdfWord: Referensbladet

Läs mer

Böcker och artiklar För den som vill gå på djupet.

Att se Filmer från klassrummen.